Vetenskapens värld har gjort sju förträffliga avsnitt om den svenska skogen, skogspolitiken, historian, Lübeckmodellen, forskning, motstånd, och mycket mer.
Jag är gravt imponerarad av Sebastian Kirppu och Frederic Forsmark, men också av den stora mängd forskare som förgyller programserien: Salim Belyazid, Adam Felton, Martin Green, Annika Felton, Thomas Hahn, Anders Lindroth, Tobias Bierman, Åsa Kasimir, Stig-Olof Holm, Jon Andersson, Lars Östlund, Per Sandström, Knut Sturm, Ann Dolling och David Thurfjell. Renskötaren Thomas Stenlunds insats är också värd att nämna. Detsamma för EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius, vilken inte räds svenska påtryckningar.
Sveaskogs skogspolitiska chef Olof Johansson då? Förstår inte hur denna förmåga kan stå ut med sig själv, med lögnerna och manipulationerna. En fråga som för övrigt alla skogsmissbrukets så kallade forskare och förståsigpåare i Slaget om skogen också kan ställa sig. Varför är de så likformiga allihop, som en tallplantage?
Se Slaget om skogen här. En ögonöppnare för många. Också för riksdagens ledamöter. Kanske?
Visningar: 270
Eftersom ämnet berör områden 100 mil norr om T-centralen så blir fokuset på konflikt, enbart.
Om det hade berört viktiga delar av riket så hade tonen blivit en annan, funnits genuint intresse för lösningar.
Nu ges i stort sett inget utrymme för lösningar, kanske lite på slutet, ungefär som vanligt, när de flesta lessnat.
Biologer talar om skydda, jättebra, men i det här sammanhanget rent nonsens, det finns pengar avsatta till att skydda promillen årligen av det som kalavverkas.
Hur svårt kan det vara förstå det?
Hela den här programserien blir “ofarlig”.
Eller skadlig, då konflikterna ökar, vilket minskar möjligheterna till samarbete runt lösningar.