Ofantligt stor polisinsats mot aktivisterna i Skogsupproret

Jag sov över i en tältkåta i Skogsupprorets blockad i Juoksuvaara. Min primära roll var att dokumentera vad som hände med film och stillbild, göra några intervjuer men också ägna mig åt civil olydnad om det gavs läge till det.

Tidigt på måndag morgon ljöd larmet i blockaden och aktivister började springa runt. Fort kom den första polisbilen fram till lastmaskinen, följd av många fler. Poliser rusade ut från bilarna och säkrade lastmaskinen. Ingen av oss hann med att kedja fast oss i maskinen för att kunna fortsätta blockaden. Poliser omringade den yta på vägen där våra kåtor och tält stod. Men någon paragraf i polislagen tvingade de oss att endast få vistas på denna grusplätt. Vi fick inte gå på skaren ut i skogen, utan endast befinna oss på plätten. De aktivister som ville lämna den brutna blockaden fick lov att göra det. Men endast åt söder, förbi den långa raddan av polisbilar, och endast med poliseskort.

Hundföraren närmast kameran är samma förmåga som agerade vid blockaderna i Gállok 2013. Troligen försedd med en ny hund.


Maskinföraren kom nöjd till sin maskin med poliser som vaktade på sidorna. I ett stort avgasmoln startade han vidundret och larvade sakta iväg, också under överinseende av Sveaskogs chockerade personal. Något sådant här hade de aldrig varit med om. Skogsupprorets engagemang torde vara det första av sitt slag i Sverige någonsin. Sveaskog och skogslobbyn är helt klart skakade över det som händer. De har under alla år kunnat agera fritt med sitt skövlande. Men nu är det slut med det. Kampen mot bolagets kalhyggesbruk och arrogans mot samer och andra lokalbefolkningar har börjat. Fortsätt läs min skildring om hur långt staten kan gå och hur desperata de är.

Sveaskogs folk höll sig på betryggande avstånd. Inte ens bolagets informatör yttrade ett enda ord. Troligen skämdes de eftersom det blev tydligt att Sveaskog inte alls ville ha någon dialog och inte alls ville gå med på något av våra krav, som bland annat att låta virket ligga på kalhygget och spridas ut i den befintliga, aldrig kalavverkade skogen, för att denna otroligt ovanliga och värdefulla ved skulle gynna den biologiska mångfalden. Dessutom tjäna som byggnadsmaterial för samebyns hag- och bostadsbyggnader.

Det statliga bolaget, företrädda av de två figurerna i mitten på bilden, knäppte med sina fingrar och raskt kom ett trettiotal poliser till platsen utrustade med två drönare som flög kors och tvärs över oss, två helikoptrar varav den ena höll på att blåsa bort en kåta när den landade och så innehöll polisansamlingen också två hundförare. Ordningsmaktens män och kvinnor kunde mellan sina vaktpass ta igen sig i en uppställd rastkur som fick el och värme från ett dieselaggregat vilket konstant brummade.

En av oss skulle kolla om en kamera fortfarande spelade in och den polisiära insatsledaren kom direkt fram och sa till denne att flytta sig till plätten. För en ung kvinna som skulle lätta på trycket gick det inte lika bra. Hon ville ta sig till en plats med lite mer avskildhet, men direkt sprang två polismän fram till den nödiga aktivisten, grabbade tag i hennes armar och släpade henne till en polisbil. Hon hade brutit mot ordningsreglerna. Polisen körde sedan aktivisten två kilometer bort och dumpade henne där. Hon fick själv gå tillbaks.

Dagarna i ända vaktade poster med poliser alla våra förehavanden. Efterhand lättade de rigorösa bestämmelserna något så att vi kunde ta oss en bit in i skogen för att uträtta våra behov. Också jag kände att det började trycka på. Greppade en toarulle och började gå. Längre och längre ner för den svaga sluttningen så att marken skulle dölja min vita rumpa. Men trots att jag höll spikrak motsatt kurs mot där Sveaskogs maskiner samlade virke kom en polis bakom mig och tittade på när jag sket. Han ville verkligen försäkra sig om att jag förrättade mitt tarv…

Poliser överallt. I blåst och snöfall stod de tappert och vaktade oss dagarna i ända. Det var som om vi vore de värsta terroristerna.

När natten kom drogs merparten av polisstyrkan tillbaka. Endast två poliser fanns på ena flanken och två på den andra. De satt i varsin bil som konstant gick på tomgång. Ibland traskade de genom lägret, pratade och tjoade, så sömnen blev inget vidare. De ville inte ge minsta lilla utrymme för att någon av oss skulle få för oss att bege sig till skogsbolagets lastning av virke. Ljud av maskinerna som körde knappt två kilometer bort hördes tydligt. Stockar som slog mot varandra, backvarnare som pep, motorer som varvades. Det var ett jävla liv.

Poliserna uppträdde oftast inte aggressivt eller otrevligt och gjorde vad de fått order om att göra. Vad Sveaskog sagt åt dem att göra. Visst var det sjukt överdrivet med så många i varselvästar, men de hade aldrig varit med om någonting liknande, så då var det bäst att ta i med resurserna. Men den här extrema trygghetsnarkomanin som Sveaskog uppvisade är så svensk. De här välplanerade insatserna, den här backupen från staten. Staten värnar om staten. Till vilket pris som helst måste affärerna få fortsätta som vanligt. Utan några eftergifter, utan några störningar.

När jag lämnade lägret i förrgår för att vila ut på pensionat i Korpilombolo och träffa och prata med de andra i Skogsupproret körde jag en minibuss med sex återvändande aktivister. Jag märkte ganska snart att vi var förföljda. Körde in på ett par P-platser och stannade. Bilen efter oss stannade också, men på betryggande avstånd. Det var som en dålig B-film. När vi stannade vid boendet stannade också förföljaren. Jag gick med en annan aktivist till ett annat boende snett över gatan där jag hade min egen bil parkerad. Bilen följde efter och parkerade så att de såg vad vi sysslade mer. Jag gick fram till bilen och föraren vevade ner rutan. Han var självklart polis. Jag sa till honom att de kunde ta det lugnt eftersom vi inte planerade något på natten. Han muttrade något och stängde rutan.
Vid andra boendet var en av oss på väg att fara hem. Vi pratade en del och sa hej då. Hemvändaren backade ut på vägen och for iväg söderut. Poliserna hakade på. Vi gick tillbaks till vårt eget boende, kokade kaffe, åt någon smörgås och pratade. När jag gick till mitt rum såg jag den omärkta bilen igen stå på tomgång utanför boendet. Jag tog en bild av ekipaget. Väntade till tio för att ta ännu en bild i det skumma ljuset, men då var civilbilen borta.

Ett par timmar efter att bilen försvunnit fick vi reda på att Sveaskogs egen och inhyrda förare hade lämnat avverkningen i Juoksuvaara och att alla poliser abrupt hade försvunnit.

Igår höll vi ett möte i den gamla blockaden. Insatsledaren och en kommissarie kom på besök och pratade en kort stund. Sedan gick vi för att se hur det såg ut där Sveaskog hade härjat. Bolaget hade satt upp kameror för att bevaka virkeshögarna och körskadorna var som vanligt brutala.

Vi gick till Maria Sätterqvists Juoksuvaara. Hon kom för övrigt på besök till lägret med en vattendunk just när vi skulle iväg dagen innan.

Det är lätt att förstå Marias känslor om hur Sveaskog beter sig på den plats hon till stor del vuxit upp, vars historier, skogar och landskap har präglat henne. Känslor och kunskaper som hon nu vill överföra till sin son Calle. Men det går inte om Sveaskog ska kalavverka precis allt där Maria har sitt hjärta i livet. Från luften ser man tydligt hur illa det är ställt. Hur lite skog som finns kvar och hur de monotona och döda plantagerna breder ut sig.
I och med att Sveaskog inte har dragit tillbaks sina fortsätta avverkningsplaner kommer Skogsupproret att finnas kvar på platsen. Det är nog skövlat nu Sveanog. Det spelar ingen roll hur många poliser ni trummar fram. Kampen har bara börjat.

Juoksuvaara, ett hemställe omgivet av Sveaskog kalhyggen. Nu räcker det!










Visits: 795

59 svar på ”Ofantligt stor polisinsats mot aktivisterna i Skogsupproret”

  1. https://www.tv4.se/artikel/479JPdJE2BTdTRGKFv6izE/tusentals-kan-bli-av-med-raetten-till-sin-skog-kniv-i-ryggen
    Följden av den strategi som valts ger oss denna mediabild av läget.
    SNF har skapat problemet med att vara totalt tondöva.
    Alternativet till skövling är inte att norra Sverige ska bli konfiskerat av staten,
    den koloniala konfiskeringen har vi haft nog av,
    den är ju t o m orsaken till det Sveaskog gör,
    att de en gång stulit alltihop och beter sig som biltjuven.
    Alternativet till Sveaskogs skövlingar är en modern uthållig hantering av skogsmark,
    att inte massakrera den.
    Men den frågan saknas på agendan.
    Den måste in.
    Den miljöintresserade bör besöka Lübeck eller något annat exempel på framtida lösningar.
    För ytterligare konfiskeringar från de få som inte skövlat sin mark, vilket det nu sker,
    det är bara hemskt, och saboterar alla försök att komma framåt i frågan
    (vilket är just vad Sveaskog SCA Skogsstyrelsen m fl vill se, därför puttas detta fram i media så fort saken kommer upp, sen blir det tyst som i graven igen, och skövlingarna kan fortsätta som förut – så ska ett kolonialt system skötas)
    De enda möjligheten SNF o co i sthlm nu ser är att konfiskera den mark i norr som “skötts för bra”,
    blir då av små privata skogsägare oftast, eftersom de skövlat minst.
    Bakvänd uppmuntran, med följden att de tvingas avverka det finaste mot sin vilja för att undvika problemet.

    Men, hur varsamt än Sveaskog tar ut “sina” träd ur skogen så är det ändå så i grunden fel.
    De bör KÖPA skog, som alla andra.
    Vanliga ickekoloniala företag i öppna näringslivet får köpa det virke man använder.
    Genom att Sveaskog stulit sina marken så bör de likt andra företag betala för varenda träd de pockar ut.
    Frågan är då initialt:
    -Till vem ska de betala???

  2. NU RÄCKER DET!
    INGEN MERA SKÖVLING AV SKOGEN I SAPMI!
    SKÄMS SVEASKOG OCH STATEN, FÖR STÖLDEN!
    TACK ALLA AKTIVISTER SOM ÄR PÅ PLATS FÖR SKOGSUPPRORET!
    TACK FOTOGRAFEN, TOR L. TUORDA FÖR BILDER OCH UPPDATERING!

  3. Jag har aldrig sagt detta förr Samma summa som vi får till vinterutfodring borde ges till samisk stiftelse för att köpa upp skog i sapmi. Vi borde också ha stora insamlingar. Enskilda behöver inte äga , men gemensamt.
    I Staaren kan man göra nåt för er dom är dör

  4. Man måste tänka på vilka värden ekonomiskt och presigemässigt som måste bevakas här.
    Sveriges anseende,
    200 år av kolonial utsugning.
    Ingen i ledande ställning vill få hela omfattningen genomlyst och uppmärksammad internationellt.
    Skulle bli förödande för nationen.
    Att häda mot riket kallades högförräderi för några generationer sedan.
    Innebar dödsstraff.

  5. Hej Tor! Har du skickat in din berättelse till olika tidningar? Vore ju bra om detta fick mer plats i media så att fler får upp ögon kring vad som försiggår där ute.

  6. Tack för att du skriver och berättar hur det går❤️ Fruktansvärt att Sveaskog får fara fram som de gör, man blir verkligen mörkrädd för hur den här staten fungerar.

  7. Det är så sorgligt varför staten, samhället inte ser och kan tänka i längre perspektiv än näsan räcker. Utan en fungerande natur kommer inte vi heller funka tillslut.
    Det är verkligen som ett krig som pågår mot naturen och även civilsamhället på vissa plan… Det behöver inte vara så här…Tycker vi idag att det var rätt av den vite mannen att skövla och ta över indianernas land?…Det är ungefär så det känns mot samerna, djuren och naturen…
    Tack för att ni belyser och kämpar

  8. Det är ett skrämmande senario du beskriver och Svea Skogs skövling och rovdrift måste stoppas här och nu!
    Fortsätt kämpa.

  9. Tack Tor för ditt reportage.
    Tack alla aktiva för att ni värnar samernas rättigheter och naturskogar.
    Statliga Sveaskog har makt, men vi har inre kraft.
    Om Sveaskog tror att dom får se några vita flaggor nu tror dom fel.

  10. Ni gör ett fantastisk och viktig insats, heder till er!
    Ska det vara så svårt att förstå att vi inte kan fortsätta med den skogspolitik vi har i Sverige. Kalhyggen med uppbrytna sargade marker omöjliggör att uppnå klimatmål, att bevara biologisk mångfald, att skydda våra vatten från tungmetaller/slam.
    Tack för er insats ni är bäst!

  11. Tack för reportage och aktivitet. Viktigt synliggöra missbruket av en av våra viktigaste tillgångar. Skogen. Som vi alla behöver för att överleva.
    För mycket desinformation från skogsbolagen har fått snurra oemotsagt på olika medier som förstärker illusionen av hur det s.k ”skogsbruket” fungerar.

  12. Polisen brukar jobba på Sveaskogs sida,
    som om de tillhörde samma firma.
    Ja det gör de ju i och för sig, svenska staten.
    I Valvträsk, det var ett bra tag sen nu,
    då åtalade polisen lokalbefolkningen på ett kafkaaktigt sätt
    för att ha “befunnit sig för nära skogsmaskinerna”.
    Blev dagsböter, rena farsen.
    Polisen skötte åtalet åt Sveaskog…
    Då var det Herman Sundqvist som härjade på Svekskog,
    han som regeringen ansåg vara mest lämpad att nu leda skogsstyrelsen…
    Det rimliga i det?

    Fantastiskt bra arbete!
    Hade gärna deltagit själv.
    Det är mycket väl befogat att visa sin avsky för Sveaskog.
    Vi vet ju att de stulit de marker de nu skövlar.
    Den största landgrabbingen i Europas historia.
    Det fanns en person som ibland skrev Norran och Pitan om hur de marker hans förfäder ägt nu är kalhyggen på mark staten (Sveaskog) anser sig öga.
    Svante Isakssons böcker: Ingen frifd i fjällen och Staten stal marken är mycket läsvärda om bakgrunden till att Sveaskog hanterar skogsmark som tjuvar hanterar stöldgods.

  13. Jag stödjer Skogsupproret. Det är nog nu. Ni kan inte kalavverka hela svenska Sápmi och övriga Sverige. Jag vill ha kvar skog för skogens egen skull, för den biologiska mångfalden, för klimatet och för kommande generationers skull. Jag vill också att renen och renskötseln ska överleva. En skog på rot är både vackrare att se och trivsammare att vistas i än ett kalhygge.

  14. Tack för viktig rapport Tor. Det sätter strålkastarljuset på begreppet “landsbygdsutveckling”. Vanlig skattefinansierad samhällsservice som polis, kollektivtrafik mm blir allt ovanligare utanför de större orterna/stråken. Men så många poliser på en gång har det väl aldrig tidigare varit i dessa delar av Norrbotten – oavsett vad som hänt. Det är alltså genom avskogning som landsbygden ska “utvecklas” med skattefinansierad support,

  15. Maila detta till alla anställda på Sveaskog som det finns uppgifter om namn till.

  16. Tack för bra och intressant reportage! Snart bör väl Sveaskog/staten bli tvugna att ändra sin politik nu när fler och fler blir uppmärksamma på hur illa de beter sig mot vår natur.
    Och inga tv-reportage om detta är väl märkligt?!

    1. Tack själv! Ja alla vi som kämpar mot skogsmissbruketkommer tvinga fram en förändring. Visst är det märkligt att de större medierna lyser med sin frånvaro, men de kommer, det blir de tvungna till.

  17. Tack Tord och skogsupproret för er kamp! Det som händer är inget annat än en våldtäkt på den svenska själen och livet självt. En avskyvärd kortsiktighet och egoism genomsyrar dagens samhällen.

  18. Känns märkligt att det plötsligt finns så mycket poliser. När vi i byarna behöver hjälp av poliser finns de inte på plats. De är upptagna på annat håll eller för långt bort för att hinna.
    Men när “de stora med sina intressen” begär hjälp av polis då finns de. Trots att allt var fredligt och inte alls hotfullt.
    De “små obetydliga” är inte av intresse. Det blir min slutsats.

  19. Tack för att du dokumenterar och delar med dig. Viktigt att vi som inte varit där får veta hur det går till. Det är ofattbart vilka polisresurser som sätts in när storbolaget kallar. Tack alla ni modiga aktivister!

  20. Tack för den häpnadsväckande rapporten! Att det finns så många poliser i Norrland var något nytt(skämt). Jag funderar på att åka upp till er om jag kan. Håll ut!

  21. Så viktigt att göra svenska folket medvetet om att så mycket går förlorat i brutala kalavverkningar ä en där mycket viktiga värden borfe ha tagits hänsyn till.
    Överlag ett överuttag av skog sista 5 decennierna..

  22. Gähjtoe / Tack ! För denna ” bevakning ” och berättelse över hur det går till ! Vi fortsätter kampen för FastMark RentVatten Levande kulturer.

      1. Bra jobbat Tor och alla frivilliga tillresta! Äkta hjältemod. All karma till er, Staten har visat sig skrattretande och pinsam. 30 poliser på samma plats, i Norrbottens glesbygd har väl inte hänt sedan Gállok och innan dess vid andra världskriget. Så ni har bevisat att det ni gör är riktigt avgörande viktigt. Tack för bra dokumentation, strålande att du åkte till platsen. Skicka gärna några pangbilder till Skogsmissbruket så ska vi försöka få snurr på dom.

        1. Du har så rätt Staffan 🙂 Stort tack för dina ord och för att du och Marcus i Skogsmissbruket inte ger tappt! Ja jag skickar ett urval bilder senare 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *