Káren-Ann Hurri. Jag frågade henne om jag fick kopiera hennes försträffliga text från Facebook på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi
Lappar. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp
Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat. Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Den fasansfulla skogen. Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Skogsvandring i Pirkit Ammas land, följ med… Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen vill bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Spöktåget i Jokkmokk… Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk
Avslag bryter ner filmskapare… Att söka filmstöd är ingen lek. Avslagen dränerar, hämmar och ger filmskaparna dålig självkänsla, pissig nattsömn och nedsatt kreativitet. Jag har sökt en massa stöd genom åren, men alltid med uselt resultat (utom Filmpool nord som gav 30 papp från sökta … Fortsätt läsaAvslag bryter ner filmskapare
Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021 Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl. 2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att … Fortsätt läsaGruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021
Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land. Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild … Fortsätt läsaArmborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
Samiska avtryck i Gállok. For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Samisk by i Gállok 1722. Spännande uppgift! Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok. Kvinnor är annars osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok
1750 brann Jokkmokk och över 100 kåtor, bodar och stugor på gamla marknadsplatsen förintades. Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk. Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en … Fortsätt läsaKnepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883? Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Sytt samiskt flytetyg i vikingaby. Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Sveaskog nonchalerar Maskaure sameby. Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
Den svenska staten eldar upp samers byggnader. Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader
Behaglig skidtur i gammelskogen. Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskogen
På skidtur i gammelskogen i Gállok. Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Sverige fruktade en samisk revolution. Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Per Blinds olycka 1989, min skildring:Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Samer i Udtja sameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Jag filmade för första gången en renskiljning med drönare 😀 Det var en välordnad session. Jag pratade en hel del med Alf Teilus om gamla tider. Lova att du kommer och hälsar på, sa … Fortsätt läsaSamer i Udtja sameby skiljer renar
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas. Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Min film Biebbmo – mat, tradition, trend kan inte längre ses på SVT Play men däremot på min YouTube-kanal. Biebbmo – mat, tradition, trend – min och min sambo Åsa Lindstrands dokumentärfilm som är en skildring av det samiska köket, har visats i svensk och … Fortsätt läsaBiebbmo – mat, tradition, trend
