Samiskt samarbeten förr och nu. I början av förra seklet var de samiska rättighetskämparna Elsa Laula, Torkel Tomasson, Karin Stenberg, Gustav Park, med flera, tydliga med att samarbete och samordning var det som gällde för att få framgång i kampen mot den svenska kolonialmaktens glupande … Fortsätt läsaSamiska samarbeten förr och nu
Samiska fornlämningar hotade av skogsmissbruket. Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av … Fortsätt läsaSamiska fornlämningar hotade av skogsmissbruket
Sveaskogs utmattningstaktik mot samerna. Bilden: Högdräktiga vajor passerar en av Sveaskog hotad gammelskog på flytt till kalvningslandet. Att kalavverka skogar på traditionella samiska marker är oerhört respektlöst. Speciellt under vårvinterns känsliga tid. Jag vill dela detta brev från skogssamebyarna Maskaure och Mausjaur samt Naturskyddsföreningen i … Fortsätt läsaSveaskogs utmattningstaktik mot samerna
Jag tog mig inte till Alf Teilus Från det jag var mycket liten hördes ofta Alf Teilus namn nämnas när vi passerade Goabddalis på våra resor från Piteå till Kvikkjokk, min mor Maj-Britts barndomshem. – Där bor han, sa moderskapet och pekade på en brun … Fortsätt läsaAlf Teilus
Stort sarvhorn vid Randijaur. Fällhorn av rensarv 50 centimeters längd från rosenkransen till första lilla hornutväxten där jag håller vänster hand. 90 centimeter till andra större taggutskottet. Har aldrig sett något större. Jag hittade det i höstas. Skymtade bara några taggar som stack upp. Merparten … Fortsätt läsaStort sarvhorn vid Randijaur
Flake för skattebetalning. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina förfäders jakt. Dels för matanskaffning men också för att kunna betala den skatt som den svenska staten tvingade på samerna. För den nordliga delen av … Fortsätt läsaFlake för skattebetalning
Samiskt bröd räddar tänderna i Kiruna. Samiskt bröd räddar tänderna i Kiruna. I en artikel i tidningen Samefolket 1955 står att det i Kiruna experimenterades med ”en ny brödsort” för att minska karies i tänderna hos kirunaborna. Läkarna fick idén från samerna i området, vars … Fortsätt läsaSamiskt bröd räddar tänderna i Kiruna
Lappskatteland vid Parkijaur. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av samer. Vissa forskare anser att samerna juridiskt verkligen ägde sina områden – som … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
Sveaskogs VD offras för politikers likgiltighet. Sveaskogs VD Hannele Arvonen är sparkad. Anledningen är den massiva skövling av naturskogar som miljörörelsen, samebyar och Sametinget kritiserat bolaget för allt flitigare under den senaste tiden. Sveaskog har ägnat sig åt en fabulös skövling alldeles för länge, där … Fortsätt läsaSveaskogs VD offras för politikers likgiltighet
Mitt liv som publicist och aktivist. Jag har jobbat som fotograf och skribent på frilansbasis sedan slutet av 1980-talet och började filma kring 2005. Några kortare perioder jobbade jag också i åldringsvården både i Kvikkjokk och i Jokkmokk och som bildlärare på gymnasiet. Eftersom frilansandet … Fortsätt läsaMitt liv som publicist och aktivist
Media går gruvindustrins ärenden. I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor … Fortsätt läsaMedia går gruvindustrins ärenden
Auktoritetstron i norr. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i norr
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Fångstgropar demolerade av skogsmissbruket. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för! Inläggsbilden visar en kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. … Fortsätt läsaFångstgropar demolerade av skogsmissbruket
Vattenkraften, grön och hållbar? Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt … Fortsätt läsaVattenkraften, grön och hållbar?
Den svenska modellen. Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Vanhelgade samiska heliga platser. Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser
Samisk historia, vem skildrar den? Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar. Jag har ambitionen om att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Sverige uppgraderar samisk lag? Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Minst 140 renar rasade utför Gasskájvvo. Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jakt som sport och statusmarkör. Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Massgrav med 60 kranier. Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att … Fortsätt läsaMassgrav med 60 kranier
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renflytt vid Átjek och Gállok. Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna … Fortsätt läsaRenflytt vid Átjek och Gállok
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Gäddan, en hatad valuta. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända bär denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden ”Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl … Fortsätt läsaGäddan, en hatad valuta
.Urminne som inte gills… Urminne som inte gills. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Jurist analyserar Girjasdomen. Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa. Jurist analyserar Girjasdomen ”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta … Fortsätt läsaJurist analyserar Girjasdomen
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Historien om Diggehájkka. Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att beställa på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955. Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Hyttan, Huhttán (Kvikkjokk), … Fortsätt läsaHistorien om Diggehájkka
Johan Märak jojkar älgen på urfolkskonferensen Terra Madre i Jokkmokk 2011. I kyrkan igen idag för sedvanlig ritual inför en begravning. Nyss, känns det som, var det vännerna Östen Nägga, och så Lars Guttorm Blind. Nu blev det Johan Märak. Kulturinstitutionen, jojkaren, berättaren, prästen. Förvisso … Fortsätt läsaJohan Märak 1928-2019
