Ruotevare järnmalmsfält var när det begav sig mer lovande än de fyndigheter som LKAB:s kom att exploatera. Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
Johan Märak jojkar älgen på urfolkskonferensen Terra Madre i Jokkmokk 2011. I kyrkan igen idag för sedvanlig ritual inför en begravning. Nyss, känns det som, var det vännerna Östen Nägga, och så Lars Guttorm Blind. Nu blev det Johan Märak. Kulturinstitutionen, jojkaren, berättaren, prästen. Förvisso … Fortsätt läsaJohan Märak 1928-2019
Lappar. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp
Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell
Gruvan i Kallak hotar Laponia. Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma … Fortsätt läsaGruvan i Kallak hotar Laponia
Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat. Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Den fasansfulla skogen. Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Skogsvandring i Pirkit Ammas land, följ med… Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen vill bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Spöktåget i Jokkmokk… Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk
Flottning på Lilla Lule älv… Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Skrämmande. En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall
Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land. Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild … Fortsätt läsaArmborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
Samiska avtryck i Gállok. For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk. Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är långt ifrån den första lycksökaren som verkat för en järnmalmsgruva i Jokkmokks nuvarande kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk
Samisk by i Gállok 1722. Spännande uppgift! Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok. Kvinnor är annars osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok
1750 brann Jokkmokk och över 100 kåtor, bodar och stugor på gamla marknadsplatsen förintades. Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Efter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda. Kvikkjokk, senare delen av 1980-talet: En svensk man på vandring efter Padjelantaleden berättar för mig att han högst upp på en backe vid Stáddájåhkå i Badjelánnda hittat ett kranium från en människa. Jag gav honom rådet … Fortsätt läsaEfter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883? Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Skomakaren, ristning dokumenterad 1627. Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627
Sytt samiskt flytetyg i vikingaby. Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
Islandsberg. Astrid, Åsa, Nils och jag for på besök till Islandsberg vid Grundsund på Västkusten. Det var en spännande upplevelse att i frisk vind få uppleva den omtalade platsen från landsidan. Vågorna slog smällande in i bergväggarnas skrymslen. Det var som om hela havet kokade. … Fortsätt läsaIslandsberg
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
Ide i samma myrstack som i fjol. Otaliga är de berättelser om björniden och björnjakter jag fått mig till livs genom åren. Framför allt när jag som liten lyssnade till morfar Ruperts berättelser och morbror Mauritz. Bland andra Spielteks ide i Bäŋganjunnje och sonen till Spieltek … Fortsätt läsaIde i samma myrstack som i fjol
Behaglig skidtur i gammelskogen. Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskogen
På skidtur i gammelskogen i Gállok. Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Sverige fruktade en samisk revolution. Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Per Blinds olycka 1989, min skildring:Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Den 4 december 1989 räddas Per Blind efter att han störtat nedför Fieres klippa sydväst om Kvikkjokk. I regnblandad snöstorm ligger Pelle i fyra dygn i snön med brutet lårben. Idag är det 28 år sedan Pelle Blind räddades. I tidningen Samefolket som kommer ut … Fortsätt läsa28 år sedan Pelle Blind räddades
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Svenska staten köpte lappskatteland. Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare för att staten medelst krut kunde spränga lös den silverhaltiga blymalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så … Fortsätt läsaSvenska staten köpte lappskatteland
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
