Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma.”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Sveriges stöldrekord innehar Sverige. Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog … Fortsätt läsaSveriges stöldrekord innehar Sverige
Avverkade barktäkter minskar kulturlandskapets dignitet. Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes … Fortsätt läsaAvverkade barktäkter minskar kulturlandskapets dignitet
Isak Tiock bergmästare och hemmansägare. Hyttan, Kvikkjokk. Gamájåhkå ständig ljudkuliss. Fri och outbyggd. Men så har det inte alltid varit. Också här har det exploaterats med vattenhjul till malmkross och blåsbälgar för den smälthytta, Luleå silververk, som började byggas här år 1660. Bergmästare och chef för hela alltet var Isak Tiock. En förmåga … Fortsätt läsaIsak Tiock bergmästare och hemmansägare
Le Monde Diplomatique i Gállok (Kallak). Jag har tappat räkningen om hur många journalister, forskare och filmare som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller som jag guidat i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
Anpassat barn. För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. Ett anpassat barn. En orkan år 2001 … Fortsätt läsaAnpassat barn
Rekreation med familjen norr om Kvikkjokk. Äntligen är familjen samlad i fader Lennarts stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Nordenskiöldsloppet, starten. Det första Nordenskiöldsloppet i modern tid efter det allra första långloppet som anordnades 1884. Det var fullt ös i Purkijaur 05.15 på morgonen. Busslaster med åkare strömmar in till startfållan. Musik, helikoptersurr och sorl av förväntasfulla skidåkare. Ingen har gjort det här förut. … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, starten
Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut. Bilden: Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa just innan starten på skidturen på grönlandsisen 1883. Jag har sett denna bild många gånger förr, men aldrig analyserat den som nu. De åkte in i det okända Bägge två har korta … Fortsätt läsaSkidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut
Min mor i Hoting. 1953 och två år framåt var min mor Maj-Britt småskolärare i Hoting, Jämtland. Jag och familjen passerade här igår och jag passade på att fotografera Centralskolan. Om det var just här moderskapet tjänstgjorde, vet jag dock inte. Jag ringde upp Maya-Lisa … Fortsätt läsaMin mor i Hoting
Sveriges etniska rensning av skogssamer. Historikern Peter Ericson är specialiserad på samisk historia. Han har bland annat varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet och ägnar sig nu åt föreläsningsturnéer landet runt. På löpande band gräver Peter Ericson fram chockerande historiska uppgifter från svenska arkiv. Bland … Fortsätt läsaSveriges etniska rensning av skogssamer
Nasa, ett nytt Alta? I Nása, Nasafjäll, började den svenska staten bryta silvermalm år 1635. Samer tvingades att med sina renar dra malmen i pulkor till smältverket vid Säddvájávrres strand cirka 4,5 mil österut. Bland andra historikern Kenneth Awebro har skildrat denna mörka epok. Gruvprojektet var … Fortsätt läsaNasa, ett nytt Alta?
Renarna fattar, men inte Sverige. Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt efter en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige
Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas. Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Flyktingar i Jokkmokk: Erland Ström, Börje Danielsson och Mauritz Erikson vid en rysk flyktings grav vid Virihávrre i Bádjelánnda.Foto: Karl-Aage Swartzkopf Flyktingmottagandet i Jokkmokk har sett olika ut under skilda tider. Under andra världskriget var det ett fåtal kommunbor som arbetade med flyktingarna – åtminstone i fält. Idag är det många … Fortsätt läsaFlyktingar i Jokkmokk
Mina minnen av Malmberget. Jag var fyra år och bodde i lägenhet på Köpmangatan 6 i Malmberget med pappa Lennart som jobbade som ingenjör vid vägbyggen i samhället och mor Maj-Britt som var hemma med mig och min tre år yngre bror. Mina minnen från … Fortsätt läsaMina minnen av Malmberget
Min bakgrund i Djupviken, Piteå. På väg tillbaks från invigningen av vår utställning Om gruvan kommer på Tráhppie i Umeå närmade vi oss Piteå. I bilen fanns förutom jag dotter Astrid, sonen Nils, sambo Åsa och vännen Henrik. Vi var tvungna byta blöja på Nils och … Fortsätt läsaMin bakgrund i Djupviken, Piteå
Stekenjokkgruvan. Astrid, Nils, Åsa och jag bilade för första gången genom Norge för att ta oss till Västkusten. Vi körde genom det urgamla samiska kulturlandskapet – som för övrigt gäller allt landskap i Sápmi, Sábme, Saepmie – på den så kallade ”Vildmarksvägen” från Klihmpe/Klimpfjäll och … Fortsätt läsaStekenjokkgruvan
Arkeolog på Tjäruborgarens land. Inläggsbild: Gunilla Larsson, arkeolog. Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har sina rötter … Fortsätt läsaArkeolog på Tjäruborgarens land
Kvikkjokk, en lekstuga. Från centrum i den nymornade kolonin som bröt silvermalm via jordbruksbygd till turistort har Kvikkjokk blivit en lekstuga. Sommarstugetomterna säljs som spön i backen, helikopterbolagen flyger utförsåkare och ripjägare. Och forskare plågar björnar, loar och järvar för att göra batteribytare och doktorander … Fortsätt läsaKvikkjokk, en lekstuga
Tidsresan i Geunja bjöd på oförglömliga intryck av samisk närvaro i markerna. Alla dessa byggnader som Mikael Vinka uppfört för att visa hur det kunde se ut på ett samiskt växelbruk vid fjällkanten. Filmprojektet om det samiska köket fortsätter. 5-7 juni samlades deltagare i Geunja … Fortsätt läsaTidsresan i Geunja
Sverige är den globala gruvnäringens jultomte! I över hundra år har Staten finansierat undersökningar om var landets brytvärda metaller fanns att utvinna. Geologer, säsongsanställda och flygare har samlat in mineralprover och utförde mätningar. I stort sett hela landet karterades. 100 000 dokument i form av … Fortsätt läsaSverige är den globala gruvnäringens jultomte!
Det ger ju jobb med malmbrytning, kalhyggen och vattenkraft. I vår landsända ljuder hallelujastämmorna i kör när nya tunga exploateringar planeras. När det grävs, borras, sprängs och marken plattas till och beläggs med asfalt så löser sig allt. Det ger ju jobb… de anställer kanske … Fortsätt läsaDet ger ju jobb…
Till minne av kusin Bengt. Min kära kusin Bengt Eriksson i jämtländska Nyhem finns inte mer. Han omkom i en olyckshändelse och efterlämnar barnen Teresia och Daniel. Bengt begravdes den 5 mars i Nyhems kyrka. Med många pauser och gråtattacker förmådde jag ändå få fram … Fortsätt läsaTill minne av kusin Bengt
