Så blev det skridskoåkning idag igen. Eller snarare i eftermiddags. Nu i Kvikkjokk med dotter Astrid och ungtiken.
Det är sällan en 15 centimeters blankis får ligga snöfri så pass länge att det går att åka. Spännande att genom de helt klara partierna se löjstim och öringar pila iväg under en.
– Jag kan åka snabbare än er! utbrister Astrid och girar bakom stimmet.
Intressant att också studera alla bubblor på olika nivåer inne i isen. Hur bubblorna läckt luft som bildat uppstående nålar.
En halv mil på älven till älvsmynningen tur och retur och det märks knappt i benen. Skridskor är onekligen ett lättsamt sätt att färdas. Man skulle dock ha införskaffat sig långfärdsmodell…
Visits: 35
Ooo, längtar, längtar! Och här på Orust är det bara regn och novemberdimma och mörkt 🙁
Ser underbart ut. Nästan som sjöarna på Hunneberg,när morfar och jag åkte. Du ser ju ut att åka riktigt bra Astrid. Du får sätta in en bild på pappa i din blogg när han åker skridskor.
ha ha det var ju bra men man ser ju inget stim på den bilden med: jag kan åka snabbare än er?! annars var det ******* bra!!! =)
Det går inte att fånga på bild i det murriga ljuset tyvärr. Ok Astrid, jag citerade dig fel, får rätta till det..
Ja…skaffa långfärdsskridskor som passar till vanliga skejtingskidpjäxor! Fri häl. De är absolut lättast och snabbast.
Stor skillnad jämfört med vanliga hockyskrillor…
/ Matti
Tack för tipset Matti!