Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig

Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig. Detta faktum måste, tillsammans med många andra skäl, göra en framtida exploatering med brytning i dagbrott omöjlig. Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig För sina aktieägare, finansiärer och myndigheter gör gruvbranchens prospekteringsföretag sitt yttersta för att tänja på sanningen … Fortsätt läsaUran i Kallak gör gruvbrytning olaglig

Skrot i Laponia

Skrot i Laponia. Det finns mycket skrot som svenska forskare och gruvtroll lämnat kvar efter sig i världsarvet Laponia. Eftersom det rör sig om just svenska lämningar på traditionellt samiska marker betraktas dock skrotet som heligt. Till och med skyddat i Kulturmiljölagen. Visst skräp härstammar … Fortsätt läsaSkrot i Laponia

Folkvalda som nyttiga idioter

Folkvalda som nyttiga idioter. I hela mitt liv som samhällskritiker och aktivist har jag stått i opposition mot den politiska maktapparaten. Men Linje 2 vann i kärnkraftsomröstningen och skogsbruket skövlar vidare som de alltid har gjort. Och när ett berg i södra delen av världsarvet … Fortsätt läsaFolkvalda som nyttiga idioter

Folkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse

Samhällsbygget 1965 till 1973 ger Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Folkhemmet ser dagens ljus, men det är ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse. Folkhemmet är ändå någonting som många svenskar kärleksfulla och nostalgiska bär i sina hjärtan. Tage Erlander är statsminister. 1969 tar Olof Palme över. … Fortsätt läsaFolkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse

Media går gruvindustrins ärenden

Media går gruvindustrins ärenden. I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor … Fortsätt läsaMedia går gruvindustrins ärenden

Svenskt gravskick i Sábme

Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme

Den svenska modellen

Den svenska modellen. Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst … Fortsätt läsaDen svenska modellen

Vem ska ansvara för naturreservaten?

Vem ska ansvara för naturreservaten? Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Inläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla … Fortsätt läsaVem ska ansvara för naturreservaten?

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar

Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar

Arkelologi i Gállok

Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok

Spirande support för gruvkampen i Gállok, Kallak

En av många demonstrationer på Jokkmokks marknad. Trots regeringens snudd på decennielånga handlingsförlamning, Covid-19, minskat engagemang från prospekteringsföretag, gruvbolag, gruvlobby och gruvkramare i allmänhet, växer motståndet mot gruvplanerna i Gállok/Kallak fem mil väster om Jokkmokk, vid Lilla Lule älv. Också många medborgarna i Jokkmokks kommun, … Fortsätt läsaSpirande support för gruvkampen i Gállok, Kallak

Reindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations

Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations

Kulturmark byter skepnad

Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad

Historien i Sábme, kortversion.

Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion.

Jokkmokks allmänning

  Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning

Renflytt vid berget Átjek och Gállok

Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna jättelika exploateringen blir verkligheten är … Fortsätt läsaRenflytt vid berget Átjek och Gállok

Corona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas

Coronaviruset har medfört att Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – ställs in. Loppet går en lång sträcka över mark som Jokkmokks allmänning säger sig äga. Spåret har preparerats på den väg som går mellan Parkijaur och Granudden, på södra sidan om Lilla Lule älv. Allmänningen … Fortsätt läsaCorona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas

Girjas HD-dom skapar hat mot samerna

Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel:Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full kraft initiera en … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna

Samma logik som skapat dagens klimatkris

Jag var med som undertecknare på följande replik på debattartikel i SvD Näringsliv: ”Företrädare från Ingenjörsvetenskapsakademin menar i en debattartikel i SvD att det globala behovet av metaller för att uppnå en grön omställning bör få oss att solidariskt tillgodose vad vi kan av detta behov genom att öppna … Fortsätt läsaSamma logik som skapat dagens klimatkris

Gruvor har förgiftat Skellefteälven

Gruvor har förgiftat Skellefteälven. Jag har under en tid sökt information om skälen till varför Skellefteå vid årsskiftet 2019/20 ska byta vattentäkt. Nu har invånarna Skellefteälven som vattentäkt, men folk har fått magproblem av älvvattnet. De nya vattentäkterna baseras på grundvatten och älvvatten som först filtreras i … Fortsätt läsaGruvor har förgiftat Skellefteälven

Den planerade gruvan i Kallak hotar Laponia direkt

Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma år, 2006, slår Beowulf ner … Fortsätt läsaDen planerade gruvan i Kallak hotar Laponia direkt

Kallak mindre än en promille…

Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson torgför att gruvan i Gállok/Kallak endast kommer påverka mindre än en promille av kommunens yta. I Svenska Dagbladet preciserade han ytan, en halv promille. Också Norrländska Socialdemokratens ledarskribent Olov Abrahamsson snor sig med mindre än en promille. Tidigare gruvministern Annie Lööf … Fortsätt läsaKallak mindre än en promille…

Rainbow Gathering i Gállok-Kallak får gåva och polisanmälan

För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget Átjek vid regleringsmagasinet Bárgávrre/Parkijaur. Under de tre veckor … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Gállok-Kallak får gåva och polisanmälan

Spöktåget i Jokkmokk

Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan återges, har berättats … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk

Jokkmokks mest brutala skogsbolag

Jokkmokks Allmänning heter det skogsbolaget som tar sämst hänsyn av alla skogsbolag till både renskötsel och till naturvård. Förvisso gick bolaget med på att avsätta en del av det föreslagna naturreservatet i Karats-Råvvåive – men det var strid på kniven. Den södra delen, närmast sjön … Fortsätt läsaJokkmokks mest brutala skogsbolag

Ny teknik för avloppsrening, men Boliden vill inte vänta

Bajs från Stockholmare i gruvan i Aitik, utanför Gällivare. I en pilotanläggning för avloppsrening i Linköping separeras 90% av läkemedelsrester och fosfor bort avföring, hörde jag i april på ett intressant program på Vetenskapsradion i P1. I en framtid kan avföringen bli sådant rötslam som … Fortsätt läsaNy teknik för avloppsrening, men Boliden vill inte vänta

Nornan hotas av gruva i Gállok

En rad extremt dåliga så kallade inventeringar av natur- och kulturvärden i Gállok, som statsmakterna ansvarat för mellan byarna Björkholmen och Randijaur, har medfört att unika natur- och kulturmiljöer har eller kommer, att förintats. Som lokalen med nornor väster om Átjek, upphittad av Utas Jorik … Fortsätt läsaNornan hotas av gruva i Gállok

Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?

Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?

Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall

En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande afgivet den 17 mars 1903 af den för utredning beträffande vissa statens tillhöriga … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall

Arne Müllers analys av gruvtillstånd och politik

Arne Müller beskriver och analyserar politik och gruvnäring med anledning av att ännu en Länsstyrelsen säger nej till en gruva. Arne skriver en klok och initierad text som vanligt på sin fb-grupp Norrlandsparadoxen. Det jag tycker är mest intressant är fetat i citatet nedan: ”På … Fortsätt läsaArne Müllers analys av gruvtillstånd och politik

Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021

Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021 Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl. 2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att … Fortsätt läsaGruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021

Jokkmokks marknad och samiska reflektioner

Jokkmokks marknad och samiska reflektioner bland annat om att Kung Karl IX regalier tvärhastigt blev stulna, men senare hittades i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland blev invaderat och stulet av svenska staten som senare dämt över, kalavverkat och försett enorma arealer av traditionellt ägda … Fortsätt läsaJokkmokks marknad och samiska reflektioner

Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk

Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är inte den första lycksökaren som verkar för en järnmalmsgruva i Jokkmokks kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta malmen, men planerna realiserades aldrig som … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk

Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre

Det är  svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre

Arktis, gruvdrift, samisk historia och kultur

Jag och dotter Astrid blev inbjudna till filmfestival och panelsamtal anordnat av KTH Environmental Humanities Laboratory, Sofia Jonsson, Jacob von Heland mfl. på Bio Rio i Stockholm. Hela sessionen inleddes av professorn i miljöhistoria vid KTH Sverker Sörlin, som berättade om resursnationalism, Altakampen och hur … Fortsätt läsaArktis, gruvdrift, samisk historia och kultur

Bolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

catch-infinite-scroll-loader