Flake för skattebetalning. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina förfäders jakt. Dels för matanskaffning men också för att kunna betala den skatt som den svenska staten tvingade på samerna. För den nordliga delen av … Fortsätt läsaFlake för skattebetalning
Sveaskogs VD offras för politikers likgiltighet. Sveaskogs VD Hannele Arvonen är sparkad. Anledningen är den massiva skövling av naturskogar som miljörörelsen, samebyar och Sametinget kritiserat bolaget för allt flitigare under den senaste tiden. Sveaskog har ägnat sig åt en fabulös skövling alldeles för länge, där … Fortsätt läsaSveaskogs VD offras för politikers likgiltighet
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Fjunta med grankåda. En mäktig upplevelse som kanske också nåjderna använde för att skrämmas eller imponera. Fjunta med grankåda. När jag växte upp i Piteå ägnade jag och mina kamrater oss åt att fjunta. Men istället för det brukliga fjuntet som bestod av torkad mattlummer, … Fortsätt läsaFjunta med grankåda
Vanhelgade samiska heliga platser. Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Sverige uppgraderar samisk lag? Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 är nu min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på slitningen på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa när jag … Fortsätt läsaMorfars Mauser
Morfars Pinfiring. När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och … Fortsätt läsaMorfars Pinfiring
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Jakt som sport och statusmarkör. Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Renflytt vid Átjek och Gállok. Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna … Fortsätt läsaRenflytt vid Átjek och Gállok
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Gäddan, en hatad valuta. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända bär denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden ”Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl … Fortsätt läsaGäddan, en hatad valuta
.Urminne som inte gills… Urminne som inte gills. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Ruotevare järnmalmsfält var när det begav sig mer lovande än de fyndigheter som LKAB:s kom att exploatera. Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
Johan Märak jojkar älgen på urfolkskonferensen Terra Madre i Jokkmokk 2011. I kyrkan igen idag för sedvanlig ritual inför en begravning. Nyss, känns det som, var det vännerna Östen Nägga, och så Lars Guttorm Blind. Nu blev det Johan Märak. Kulturinstitutionen, jojkaren, berättaren, prästen. Förvisso … Fortsätt läsaJohan Märak 1928-2019
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat. Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Skogsvandring i Pirkit Ammas land, följ med… Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen vill bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Spöktåget i Jokkmokk… Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk
Avslag bryter ner filmskapare… Att söka filmstöd är ingen lek. Avslagen dränerar, hämmar och ger filmskaparna dålig självkänsla, pissig nattsömn och nedsatt kreativitet. Jag har sökt en massa stöd genom åren, men alltid med uselt resultat (utom Filmpool nord som gav 30 papp från sökta … Fortsätt läsaAvslag bryter ner filmskapare
Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Samisk by i Gállok 1722. Spännande uppgift! Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok. Kvinnor är annars osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok
Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk. Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en … Fortsätt läsaKnepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Skomakaren, ristning dokumenterad 1627. Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
På skidtur i gammelskogen i Gállok. Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Samer i Udtja sameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Jag filmade för första gången en renskiljning med drönare 😀 Det var en välordnad session. Jag pratade en hel del med Alf Teilus om gamla tider. Lova att du kommer och hälsar på, sa … Fortsätt läsaSamer i Udtja sameby skiljer renar
