Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig. Detta faktum måste, tillsammans med många andra skäl, göra en framtida exploatering med brytning i dagbrott omöjlig. Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig För sina aktieägare, finansiärer och myndigheter gör gruvbranchens prospekteringsföretag sitt yttersta för att tänja på sanningen … Fortsätt läsaUran i Kallak gör gruvbrytning olaglig
Skrot i Laponia. Det finns mycket skrot som svenska forskare och gruvtroll lämnat kvar efter sig i världsarvet Laponia. Eftersom det rör sig om just svenska lämningar på traditionellt samiska marker betraktas dock skrotet som heligt. Till och med skyddat i Kulturmiljölagen. Visst skräp härstammar … Fortsätt läsaSkrot i Laponia
Folkvalda som nyttiga idioter. I hela mitt liv som samhällskritiker och aktivist har jag stått i opposition mot den politiska maktapparaten. Men Linje 2 vann i kärnkraftsomröstningen och skogsbruket skövlar vidare som de alltid har gjort. Och när ett berg i södra delen av världsarvet … Fortsätt läsaFolkvalda som nyttiga idioter
Samhällsbygget 1965 till 1973 ger Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Folkhemmet ser dagens ljus, men det är ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse. Folkhemmet är ändå någonting som många svenskar kärleksfulla och nostalgiska bär i sina hjärtan. Tage Erlander är statsminister. 1969 tar Olof Palme över. … Fortsätt läsaFolkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse
Media går gruvindustrins ärenden. I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor … Fortsätt läsaMedia går gruvindustrins ärenden
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Den svenska modellen. Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Vem ska ansvara för naturreservaten? Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Inläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla … Fortsätt läsaVem ska ansvara för naturreservaten?
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renflytt vid Átjek och Gállok. Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna … Fortsätt läsaRenflytt vid Átjek och Gállok
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
Klimatplanerna sket sig. 1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen hämtade jag in Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Dominerande rubrik fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Wow så bra, tänkte jag då. Men … Fortsätt läsaKlimatplanerna sket sig
Gruvor har förgiftat Skellefteälven. Jag har under en tid sökt information om skälen till varför Skellefteå vid årsskiftet 2019/20 ska byta vattentäkt. Nu har invånarna Skellefteälven som vattentäkt, men folk har fått magproblem av älvvattnet. De nya vattentäkterna baseras på grundvatten och älvvatten som först filtreras i … Fortsätt läsaGruvor har förgiftat Skellefteälven
Gruvan i Kallak hotar Laponia. Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma … Fortsätt läsaGruvan i Kallak hotar Laponia
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Kallak öppnar Pandoras ask. När jag intervjuades i Studio ett i P1 liknade jag den planerade gruvan i Gállok/Kallak vid Pandoras ask, vilket väckt undran hos lyssnare. Citerar myten om asken från Infontology: Den antika berättelsen om Pandora finns i flera versioner. En av de … Fortsätt läsaKallak öppnar Pandoras ask
Spöktåget i Jokkmokk… Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Skrämmande. En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall
Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021 Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl. 2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att … Fortsätt läsaGruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021
Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk. Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är långt ifrån den första lycksökaren som verkat för en järnmalmsgruva i Jokkmokks nuvarande kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk
Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk. I Gállok den 31 december 2017 genomfördes en manifestation för de oförstörda kulturlandskapen, det rena vattnet och ett gruvfritt Jokkmokk. Elva eldar tändes som symboliserar de elvatusen åren som markerna har burit vår historia och framtid samt de elva åren … Fortsätt läsaEldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk
Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid. Sossarna i Jokkmokk har som vanligt ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Svenska staten köpte lappskatteland. Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare för att staten medelst krut kunde spränga lös den silverhaltiga blymalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så … Fortsätt läsaSvenska staten köpte lappskatteland
Hårdare klimat för samer i Jokkmokk. ”I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Arne Müller om Kallak. Jag har under lång tid förundrats av den ovilja regeringar har av att revidera minerallagen. Oavsett hur många Talvivaara, Northland, Blaiken eller Svärtträsk som briserat tickar den ålderdomliga lagen på utan att ändras. Det spelar ingen roll hur många anmälningar som … Fortsätt läsaArne Müller om Kallak
Sveriges stöldrekord innehar Sverige. Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog … Fortsätt läsaSveriges stöldrekord innehar Sverige
Tio samer som jojkar i Gállok. I Gállok 2013 var jojken framträdande med tio samiska artister 😀 De här kulturarbetarna hjälpte till att sätta platsen på kartan och visade motstånd och jojkens kraft. Gruvnäringen med alla dess allierade i lobbyorganisationer och Sveriges riksdag satte kaffet i halsen när … Fortsätt läsaTio samer som jojkar i Gállok
