En röst för de stumma

En röst för de stumma. För växter och djur, som den tretåige hackspetten och alla andra som inte kan tala människors språk. Som tvingas anpassa sig efter människors kontrollbehov, kortsynthet, girighet, okunskap och brist på empati för andra levande varelser på vårt unika klot.

Jag är en röst för de stumma. En av alla naturmänniskor som finns i bland annat Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Återställ våtmarker, Extinction Rebellion, Skogsupproret, Skogsvärn och WWF. Det torde finnas en halv miljon medborgare i det här landet som ger röst åt de arter som inte kan meddela sig så att politiker förstår. Några är aktivister som bedriver fredlig civil olydnad, andra skriver insändare, debattartiklar och inlägg på sociala medier för att värna växter och djur. De flesta tillhör en rätt så tyst stödtrupp, men värnar naturen ändå.

Tyvärr är vi för få för att kunna förändra den ohållbara riktning som Sverige har tagit. Vi har inte kraft nog till att tvinga fram nödvändiga snabba förändringar. Vi behöver bli dubbelt så många!

De som har den suveräna och verkliga makten till att reformera skogsbruk, jordbruk, vindkraftsbruk, gruvnäring, vattenkraft och naturvård är den svenska riksdagen och regeringen. Tyvärr består en överäldigande majoritet av riksdagens ledamöter av naturfjärmade asfaltsbarn som inte förmår att ge en röst för de stumma.

Den regering som har styrt Sverige de senaste fyra åren är till hundra procent klimatförnekare och saknar engagemang för naturvård och är totalt empatilösa för våra medpassagerare på planeten. Tidöpartierna plus Sverigedemokraterna är verkligen den värsta styrning Sverige någonsin haft. Det enda värde de här förmågorna förstår och känner för, är pengar. Och ingenting får störa de ekonomiska pengaflödena. Inte några bestånd av knärötter, inte den tretåiga hackspetten.

I vice statsministerns, energi- och näringsministerns Ebba Bush (KD) almedalstal den 23 juni 2026 raljerade hon om hotet mot skogsbruket från den tretåiga hackspetten: ”Det är sjukt att människor behöver vänta år på ett bygglovsärende. Och att en tretåig hackspett som någon – eventuellt, kanske, möjligtvis – har sett kan lägga en hel skog i träda”. Den ryggradslöse vice statsministern står dock inte längre för sitt vulgära och naturfjärmade uttalande. På KD:s sajt (vill inte länka) finns det inte längre med i manus för hennes fruktansvärda almedalstal.

Chefredaktören för tidningen Dagen Erik Helmerson skriver försträffligt om Bush häcklande av den tretåiga hackspetten:

”I Almedalen var Ebba Busch så upprörd på den tretåiga hackspetten att hon till och med frångick sitt skrivna manus för att ge den ytterligare några tjuvnyp och näbbsmällar. ”Det är liksom så att alla de här omgångarna av att titta på Kalle Ankas julafton inte har lärt oss någonting av hur eländigt jobbig en hackspett kan vara och hur mycket den kan förstöra”, improviserade hon.

Nej, den som i första hand bygger sin kunskap om Jämtlands flora och fauna på Disneyfilmer får knappast några starkare sympatier för den tretåiga hackspetten. Vad skulle egentligen gå förlorat om denna svartvita insektsätare flög bort mot horisonten med ett sista sorgset ”gykk”?

Vem saknar i dag dronten, en meterhög, klumpig fågel som inte kunde flyga, varför den enkelt blev upphunnen och utrotad av hungriga sjöfarare på 1600-talet? Hur många tänker med sorg på den nordamerikanska vandringsduvan, fågeln som var så vanlig att inte många kunde tro att den skulle rotas ut på några få decennier kring år 1900? En av orsakerna till duvans försvinnande var för övrigt just avskogning.

Och vem fäller en tår för garfågeln, med sitt fantastiska engelska namn ”great auk”? Den jagades för 180 år sedan ihjäl i norra Atlanten, men fortfarande kan man se den uppstoppad på välsorterade museer. Alltid något!”

I våra naturfientliga tider behövs en röst för de stumma, egentligen tusentals röster. Det räcker inte att våra medpassagerare sjunger gudomligt, eller skriker till med ett gyck, eller ger nasala ljud ifrån sig – som den rödlistade älgen. Det är inte mänskligt tal, vilket förmågor som Ebba Bush, och andra urbaniserade och naturfrånkopplade människor inte alls begriper.

Ebba Bush med anhang förstår inte att den tretåiga hackspettens gyck i de sista små spillrorna av genuin skog signalerar någonting mycket större. Att skogen är skyddsvärd, att den tidigare aldrig har kalavverkats, att skogen har släktskap med de arter som rotade sig vid kanten av den inlandsis som smälte bort för nio tusen år sedan, att den tretåiges existens därmed är en indikator för skogens kontinuitet. Hittar man hack (ringar eller flitigt med hål vid varandra på en gran eller tall) lever fågeln i skogen och häckar där. Det behövs ingen visuell identifikation för att utröna detta självklara faktum. Ingen tretåig hackspett häckar i de ensartade plantager som oftast omger de här öarna av kontinuitetsskog.