Faser i Sveriges kolonialism i Sábme. Att Sverige är en kolonialmakt är ingen nyhet. Som bland andra Belgien, England, Frankrike och Spanien. Det är ett vedertaget faktum. Åtminstone hos folket som koloniserats och i den akademiska forskarvärlden. Sverige har trängt in i och lagt under … Fortsätt läsaFaser i Sveriges kolonialism i Sábme
Samiskt bröd räddar tänderna i Kiruna. Samiskt bröd räddar tänderna i Kiruna. I en artikel i tidningen Samefolket 1955 står att det i Kiruna experimenterades med ”en ny brödsort” för att minska karies i tänderna hos kirunaborna. Läkarna fick idén från samerna i området, vars … Fortsätt läsaSamiskt bröd räddar tänderna i Kiruna
Lappskatteland vid Parkijaur. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av samer. Vissa forskare anser att samerna juridiskt verkligen ägde sina områden – som … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
Bok om Samefolket, med namn Samefolket – en hundraårig tidningshistoria. Jag har fått i uppdrag att göra tre videor för tidningen Samefolket till årets Jokkmokks marknad som hålls digitalt. Tidningen Samefolket nominerades för övrigt som årets kulturtidskrift i Sverige 2020 💚 Stiftelsen Samefolkets ordförande Victoria … Fortsätt läsaBok om Samefolket
Auktoritetstron i norr. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i norr
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Fångstgropar demolerade av skogsmissbruket. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för! Inläggsbilden visar en kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. … Fortsätt läsaFångstgropar demolerade av skogsmissbruket
Fångstgrop vid Kvikkjokk. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet en nog så häftig upplevelse. Placeringen på sandåsen, de … Fortsätt läsaFångstgrop vid Kvikkjokk
Vattenkraften, grön och hållbar? Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt … Fortsätt läsaVattenkraften, grön och hållbar?
Fjunta med grankåda. En mäktig upplevelse som kanske också nåjderna använde för att skrämmas eller imponera. Fjunta med grankåda. När jag växte upp i Piteå ägnade jag och mina kamrater oss åt att fjunta. Men istället för det brukliga fjuntet som bestod av torkad mattlummer, … Fortsätt läsaFjunta med grankåda
Det blev onekligen konsekvenser av Laponia med hämningslös jakt på ripkycklingar och ett kolonialt myndighetsmissbruk. Skapandet av Lapplands världsarv nonchalerade ortsbefolkningen i Kvikkjokks totalt. I december 1996 bildades världsarvet Laponia vilket förutom de stora nationalparkerna i Jokkmokk och Gällivare också kom att inrymma områden som … Fortsätt läsaJakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk i Laponia
Vem ska ansvara för naturreservaten? Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Inläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla … Fortsätt läsaVem ska ansvara för naturreservaten?
Vanhelgade samiska heliga platser. Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser
Prins Karls resa till Kvikkjokk 1858. Prinsen som skulle bli kung Karl XV reste till Kvikkjokk med ett entourage av ett 30-tal personer. Ett par samiska ornamn ändrades och fick prins- i sin förled efter besök. Prins Karls resa till Kvikkjokk 1858 Egentligen är jag … Fortsätt läsaPrins Karls resa till Kvikkjokk 1858
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat, en sjumilaskog, ett intakt skogsekosystem vilket tillsammans med angränsande urskogar i Arjeplogs kommun upptar en yta av cirka 30 kvadratmil. lnläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster fotograferat från lågfjället Jarre vid sjön Gárásj i Jokkmokks kommun. I bakgrunden syns Skielldavárre, innan dess … Fortsätt läsaPärlälvens fjällurskogs naturreservat
Samisk historia, vem skildrar den? Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Offer i forsen. Början på 1980-talet skedde en hemsk olycka i Kvikkjokk när en 12-årig tysk pojke drunknade. Jag och bästa kusin Bengt Eriksson fiskade harr under Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Perfekt vattenstånd. Inte för högt och forsande och inte för urschligt med vatten så att … Fortsätt läsaOffer i forsen
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Sverige uppgraderar samisk lag? Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 är nu min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på slitningen på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa när jag … Fortsätt läsaMorfars Mauser
Morfars Pinfiring. När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och … Fortsätt läsaMorfars Pinfiring
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Minst 140 renar rasade utför Gasskájvvo. Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jakt som sport och statusmarkör. Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Massgrav med 60 kranier. Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att … Fortsätt läsaMassgrav med 60 kranier
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Gäddan, en hatad valuta. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända bär denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden ”Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl … Fortsätt läsaGäddan, en hatad valuta
.Urminne som inte gills… Urminne som inte gills. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Min far och jag. Mysstund 1964. Då fanns inga tecken på någon cancer. Har skannat några gamla bilder i en flatbäddsskanner som självterapi. De flesta har min älskade far Lennart Lundberg tagit, men det finns också några av honom själv, också med mig.Jag har många … Fortsätt läsaMin far och jag
Jurist analyserar Girjasdomen. Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa. Jurist analyserar Girjasdomen ”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta … Fortsätt läsaJurist analyserar Girjasdomen
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
