För den evinnerliga samiska rättskampen Anders Sunnas brutala berättelse på Moderna museet i Malmö där chefredaktören på tidningen Samefolket Åsa Lindstrand engagerades som moderator på ett seminarium vilket livesändes tillsammans med Moderna museet i Stockholm. Fyra kompetenta samiska konstnärer fick visa och berätta om sin … Fortsätt läsaAnders Sunnas brutala berättelse på Moderna museet
Myren är ett historiskt arkiv. I långliga tider har myren varit den plats där mina förfäder deponerat bland annat tjurvedsskidor. Den syrefattiga myren bevarar skidorna så att de inte åldras, torkar och hålls spänstiga till nästa gång de ska användas. Ibland lagrades skidorna över sommaren … Fortsätt läsaMyren är ett historiskt arkiv
Ännu en arkeologisk undersökning i Gállok. 2012 hjälpte arkeologen Gunilla Larsson oss i nätverket Gruvfritt Jokkmokk att ideellt inventera Gállok på samiska fornlämningar som härdar, boplatser, kokgropar, förrådsgropar, med mera. Ett jobb som gjordes eftersom den undersökning mineralprospektören finansierade för sin första MKB var bristfällig. … Fortsätt läsaÄnnu en arkeologisk undersökning i Gállok
Skidtur på Ruovddevárskájdde. Astrid, Nils, Åsa och jag for på en skidtur i gammelskogen på Ruovddevárskájdde norr om Kvikkjokk. Oftast bar snön på eftermiddagen, men ibland brast det för löparskidor och turskidor. Oftast på solbelysta platser i skogen och där videbuskage fanns under snön. En … Fortsätt läsaSkidtur på Ruovddevárskájdde
FN och samer i Gállok. Igår var en stor dag för gruvmotståndet i Jokkmokk. FN:s specialrapportör för urfolksättigheter José Francisco Cali Tzay besökte Gállok/Kallak med två medarbetare. Han ville träffa de samebyar som direkt kommer att drabbas av denna gruva och alla andra gruvor som … Fortsätt läsaFN och samer i Gállok
Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk. Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört varit verksamma i Kvikkjokksområdet, däremot i Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus och vid Vuolleriebme/Vuollerim. Men … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk
Historielöshet med gruvan i Gállok. Egentligen ska gruvmotstånd inte behövas. Inte i ett land som säger sig värna om naturen. Ett land fullt av naturmänniskor, sägs det. Inte i ett land som säger sig värna urfolk och mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde. Gruvmotstånd … Fortsätt läsaHistorielöshet med gruvan i Gállok
När skogarna blev pengar. Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och en aning humoristiskt hur skogarna i norr i mitten av 1800-talet blev en hett eftertraktad råvara. Hur Whig-partiet i det brittiska parlamentet beslutade att slopa importtullarna på virke vilket bidrog till en sanslös industriell expansion. Det … Fortsätt läsaNär skogarna blev pengar
Flake för skattebetalning. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina förfäders jakt. Dels för matanskaffning men också för att kunna betala den skatt som den svenska staten tvingade på samerna. För den nordliga delen av … Fortsätt läsaFlake för skattebetalning
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Vattenkraften, grön och hållbar? Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt … Fortsätt läsaVattenkraften, grön och hållbar?
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Samisk historia, vem skildrar den? Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
Historien om Diggehájkka. Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att beställa på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955. Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Hyttan, Huhttán (Kvikkjokk), … Fortsätt läsaHistorien om Diggehájkka
Vindkraft är grön kolonialism. Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för … Fortsätt läsaVindkraft är grön kolonialism
Lappar. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell
Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land. Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild … Fortsätt läsaArmborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
Samiska avtryck i Gállok. For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Samisk by i Gállok 1722. Spännande uppgift! Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Sytt samiskt flytetyg i vikingaby. Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Behaglig skidtur i gammelskogen. Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskogen
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Sverige fruktade en samisk revolution. Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Per Blinds olycka 1989, min skildring:Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid. Sossarna i Jokkmokk har som vanligt ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Hårdare klimat för samer i Jokkmokk. ”I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
