Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Kalavverkning vid väg 45. Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. De få tallar de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här träden och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Massgrav med 60 kranier. Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att … Fortsätt läsaMassgrav med 60 kranier
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Gäddan, en hatad valuta. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända bär denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden ”Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl … Fortsätt läsaGäddan, en hatad valuta
Kamajokk naturreservat. Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flernamn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.” 2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att … Fortsätt läsaKamajokk naturreservat
.Urminne som inte gills… Urminne som inte gills. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Vindkraft är grön kolonialism. Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för … Fortsätt läsaVindkraft är grön kolonialism
Káren-Ann Hurri. Jag frågade henne om jag fick kopiera hennes försträffliga text från Facebook på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi
Lappar. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp
Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell
Gruvan i Kallak hotar Laponia. Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma … Fortsätt läsaGruvan i Kallak hotar Laponia
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat. Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Bajs från Stockholmare i gruvan i Aitik, utanför Gällivare. I en pilotanläggning för avloppsrening i Linköping separeras 90% av läkemedelsrester och fosfor bort avföring, hörde jag i april på ett intressant program på Vetenskapsradion i P1. I en framtid kan avföringen bli sådant rötslam som … Fortsätt läsaNy teknik för avloppsrening, men Boliden vill inte vänta
En rad extremt dåliga så kallade inventeringar av natur- och kulturvärden i Gállok, som statsmakterna ansvarat för mellan byarna Björkholmen och Randijaur, har medfört att unika natur- och kulturmiljöer har eller kommer, att förintats. Som lokalen med nornor väster om Átjek, upphittad av Utas Jorik … Fortsätt läsaNornan hotas av gruva i Gállok
Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid sjön Skálkká. Jag har återupptäckt offergrottan. Jämför … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande afgivet den 17 mars 1903 af den för utredning beträffande vissa statens tillhöriga … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall
Bilder från skoterleden mellan Kvikkjokk/Årrenjarka och Aktse. Jag känner ännu en gång stor sorg över den våldtäkt Sverige och företaget Vattenfall utsatt denna del av Sábme för. Hur ett helt vattenekosystem helt och hållet har utplånats. Hur ett fiskeparadis förstörts. Hur mängder av spår av … Fortsätt läsaTjaktjajaurmagasinet i april
Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021 Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl. 2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att … Fortsätt läsaGruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021
Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Suolllu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Med mycket kort varsel lyckades vi i nätverket Gruvfritt Jokkmokk igår samla folk till Gállok. Detta med anledning av den propagandafilm Beowulf Mining producerar. Vi ville visa att vi finns och att vi känner till vad de håller på med och kanske få vara med … Fortsätt läsaGruvfritt Jokkmokk irriterar Beowulf Mining
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som samerna bestämt motsätter sig.Eftersom … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Rickard Länta från Jåhkågasska sameby berättar om hur det så kallade skogsbruket förstör renbetet och det samiska kulturlandskapet. I detta fall vid Tjåmotis efter Lilla Lule älv är statliga Fastighetsverket de skyldiga, men alla skogsbolag agerar respektlöst mot både renskötselns behov, naturvårdens och kommande generationers. … Fortsätt läsaSkogsbruket saboterar renbetet
Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva exploaterar sönder och samman, eller låter andra … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader
Skövling av granurskog vid Gállok, Jokkmokks kommun. Avverkningstakten av naturskogar, urskogar och nyckelbiotoper är hysterisk idag. Det är som om skogsägarna håller på att svälta ihjäl. Ingen hänsyn tas till det rika, myllrande livet i gammelskogarna, till renskötselns behov av hänglavsskogar eller kommande generationers möjligheter … Fortsätt läsaHysterisk takt på skogsmissbruket
För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Det är med stor tillfredsställelse jag igår tog del av Länsstyrelsens yttrande till regeringen om bearbetningskoncession för prospekteringsföretaget Beowulf Mining plc. Här följer lite historik om Beowulfs framfart i kommunen och om gruvmotståndets framväxt. I elva år har Beowulf funnits i Jokkmokks kommun. Sitt första undersökningstillstånd … Fortsätt läsaBeowulf kastas ut ur Jokkmokk
De har själva ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret bara, på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och välfärd. Tidigare var det Vattenfall och skogsbolagen eller takpannefabriken eller … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
