Det livgivande fisket. Jakten kunde fallera. Renarna svälta ihjäl. Missväxt i jordbuket. Det kunde bli extremt kärva tider och folk dog av svält. Då fanns fisket att tillgå. I sjöarna fanns alltid mat. Det livgivande fisket. När det var riktigt jävligt tryggade sjöarna maten, för … Fortsätt läsaDet livgivande fisket
Skotertur i kulturlandskapet. Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet
Vilande kraft. Det känns något när jag närmar mig. Inte bara trugorna som samlar is och blir allt tyngre. Det är alltid vatten på isen på de här förbannade magasinen. Kanske berättelserna från barndomen. Släktskapens kanaler. Ärvda omedvetna minnen av offer och blod och fett … Fortsätt läsaVilande kraft
Svensk rasbiologi skändade min mormor. Hitlers idol, det svenska rasbiologiska institutet, utförde 1931 rasistiska kroppsmätningar i bland annat Kvikkjokk. Bilden: A4-skriften på engelska med rubriken List of measured lapps från Sveriges Rasbiologiska institut. Jag har fått en ny vän. Det är jag glad för. Vi … Fortsätt läsaSvenskarnas rasbiologi skändade min mormor
Samer strider mot samer. Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom … Fortsätt läsaSamer strider mot samer
Stenåldersboplatsen i Parki 2. I natt fortsatte jag att söka efter stenåldersboplatsen på dämningszonen för Parkidammen. Vattnet har sköljt över den forna stranden och på det kalhuggna överdämda området ända sedan 1970. Jord och sand har eroderat bort och plana ytor har blivit sluttande, ner … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 2
Lappskatteland i Jokkmokk. Varenda fläck mark i nuvarande Jokkmokks kommun rymdes i ett lappskatteland. Områden där samer hade full äganderätt vilka de skattade för i över 500 år. Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling så kallade lappskatteland vid Lilla Lule älv i … Fortsätt läsaLappskatteland i Jokkmokk
Premiär av filmen Sjumilaskogen. För nära nog tre år sedan kastade jag fram en idé på ett styrelsemöte i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk. Hur vore det att göra en film om Pärlälvens fjällurskogs naturreservat, med NSF som typ huvudman? Hur reservatet tursamt nog blev till, vikten … Fortsätt läsaPremiär av filmen Sjumilaskogen
Finns rasismen mot samer kvar i riksdagen? 1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det statsfinansierade rasbiologiska institutet. Finns rasismen mot samer kvar i riksdagen? I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: ”Alla fem partierna som satt i … Fortsätt läsaFinns rasismen mot samer kvar i riksdagen?
Mats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker. Den augustprisnomierade författaren Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och kortfattat i sin bok När vi var samer svenska politikers stöld av alla samiska marker i Sábmie, Sápmi, Sábme, Saepmie (stavat på språken umesamiska, nordsamiska, lulesamiska … Fortsätt läsaMats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker
Barktäkter i Sábme. Några av mina bilder av samiska barktäkter där många av dem är riktigt gamla. Den äldsta barktäkten som forskningen känner till är cirka 2400 år gammal. Barken skars ut i juni, biehttsemanno – tallmånaden på lulesamiska – när barken var mest välsmakande … Fortsätt läsaBarktäkter i Sábme
Sveaskog straffar kritiker och tystar samer. Lisa Röstlund på DN gör åter igen en grymt bra insats (klicka här för att läsa) där hon beskriver Sveaskogs fortsatta härjningar. Hur Sveaskog kräver samebyars tystnad från de så kallade samråden, hur Sveaskog hämnats på älgjägare som varit … Fortsätt läsaSveaskog straffar kritiker och tystar samer
Det handlar om samiska värderingar.– Jag är då lika mycket lapp som Tor, sa en 75-årig herre i en by utanför Jokkmokk som var förespråkare till den planerade gruvan i Gállok.– Min man är lika mycket same som Tor, yttrade en medelålders kvinna gift med en … Fortsätt läsaDet handlar om samiska värderingar
Snavva, ett offer på folkhemmets altare. Det samiska bostället kommer snart att dränkas. På lantmäteriet flygbild från mitten av 1960-talet syns hur Vattenfall förbereder sig genom att kalavverka gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som … Fortsätt läsaSnavva – ett offer på folkhemmets altare
Fångstgrop vid Kvikkjokk. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet en nog så häftig upplevelse. Placeringen på sandåsen, de … Fortsätt läsaFångstgrop vid Kvikkjokk
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Blombilder på Instagram. Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra kärleksfullt i händerna när de glatt … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd
En förklaring till min vurm för skogen och lusten att skildra skog och skogsfolk kan vara att jag hittat rötter från den gamla skogssamiska Grans lappby. Att mormor var en Tuorda det har jag alltid vetat om, men att mormors far och min morfar hade … Fortsätt läsaDolda samer
Huhttán 1868 där två luovve, samiska förrådsbodar, står uppställda. Foto Lottten von Düben. Läser Journal av Petrus Laestadius utgiven 1831. Där står mycket intressant från prästsonen i Kvikkjokks penna. Bland annat ett referat från en höbärgning i deltat: ”Det intresserade mig ganska mycket att höra … Fortsätt läsaLulesamiskan i Huhttán, Kvikkjokk
Min gode vän Per-Ragnar Iverstrand och Maya Forsberg vigde sig i Kvikkjokks kyrka den 10 maj. Middag och baluns på kvällen i Årrenjarka fjällby. De valde mig som bröllopsfotograf, hedrande. Maxida Märak sjöng till bröllopsparets ära. Per-Ragnars brorsdotter Indra var en ibland lite hopklämd brudtärna. … Fortsätt läsaVigsel i Kvikkjokk
