Berättelsen om hur en skogssamisk renhjord på flytt sträckte sig så långt ögat kunde nå längs Lule älv lever kvar, trots att den är mer än 100 år gammal. För på 1920-talet tog det slut. Den stolta renhjorden med inlandsskogarna som hem skingrades för den politiska vind som menade att riktiga samer är de som sköter ren på fjället.
Den nyckfulla uppfattningen från det svenska etablissemanget att skogssamer var en sämre sorts samer går tillbaka åtminstone till andra halvan av 1800-talet. När tvångsförflyttningarna av samer norrifrån inleddes fick denna inställning praktiska konsekvenser. De riktiga samernas behov av marker skulle prioriteras. Deras renar behövde vinterbete i skogslandet och de halvmessyrer till samer som fanns där fick flytta på sig. En politik som vilade på påhittad grund kom att leda till en etnisk rensning.
De tidigare så hängivna renskötarna, jägarna, fiskarna, slöjdarna och småbrukarna i de lulesamiska skogarna miste sina marker, hängde in koltarna i förråden och lämnade språket bakom sig. Berättelser finns om hur allt som påminde om deras tid som samer brändes upp.
Myllrande lulesamisk skogskultur
När den lulesamiska skogskulturen och det lulesamiska språket idag kämpar för sin existens kan vi bara fantisera om hur livskraftig den en gång bredde ut sig över skogslandet, ända ned till kusten. Innan skogslappbyarna (som samebyarna då kallades) avvecklades av staten. Innan markerna fördelades till andra. Innan Lule älv tämjdes. Innan skogsbruket skövlade skogarna. Innan.
Vad känner de?
Men den lite oskarpa inre bilden av ett myllrande samiskt folkliv i ett intakt landskap kan bli tydligare om vi lyssnar till dem som ännu kan berätta. Både de som lever i utkanten av eller utanför det samiska samhället idag, och de få som finns kvar i det. De vi kanske kallar ortsbor eller, på vissa håll och lite grovhugget, byfinnar. De som ofta inleder samtalen med ”jo, du vet, vi var ju också samer, men…”.
Vilka är de samer som försvann? Vart tog de vägen? Vad känner de inför den assimilering de utsatts för? Och hur är tillvaron för den spillra av lulesamiska skogssamer som ännu lever och verkar i markerna?
Drömmen om ett dokumentationsprojekt
Jag drömmer om att få genomföra ett dokumentationsprojekt under arbetsnamnet Assimilering av samer i inlandsskogarna. Tillsammans med andra kompetenser planerar jag att i två år arbeta med projektet. Målet är att i text, stillbild och rörlig bild tillgängliggöra människoöden som aldrig har beskrivits. Om en hel kultur som försvann i början på 1900-talet – när, hur och varför? Vad finns kvar? Finns något kvar?
För det här krävs finansiering. Är du den som vill vara med och fylla den här luckan i Sveriges och Sápmis historia? Har du kanske en egen pott pengar att bidra med, eller har du tips på hur jag hittar finansiering? Gärna utanför de gängse ansökningsmodellerna, som jag har lagt ned alltför många timmar på genom åren, med alltför magert resultat.
För att undvika de hårda mallarna och kretivitetsmördande ansökningsprocedurerna försöker jag nu gena i kurvorna och riktar en fråga direkt till dig där ute, som kanske också brinner för mänskliga rättigheter och urfolksrätt, ser konst och kultur som en väg till att hela trauman, som vill avslöja sprickorna och synliggöra de osynliggjorda:
Vill du hjälpa mig ekonomiskt att genomföra detta projekt?
Den summa som totalt behövs för att kunna lyckas är omkring 1,6 miljoner för två års arbete, i samarbete med de kompetenser som krävs för research, intervju- och textarbete, redigering, foto, film, med mera, men varje stöd är så klart välkommet.
Om du är intresserad av ett samarbete kontakta mig på mejl t(at)kvikkjokk.nu för projektbeskrivning och budget.
0702300955
Referenser:
Sjumilaskogen (YouTube)
Biebbmo – mat, tradition, trend (SVT, NRK)
Sarek, urgammal hundraåring (SVT, YLE, NRK)
På flytt, en naturfilm ocm renskötsel (YouTube)
Kramar från Tor ♥️
Nu är jag frilans igen. Därför kommer allt flitigare att publicera och folkbilda här på bloggen om viktiga ämnen som ingen annan tar upp, men också på TikTok, Instagram, Facebook och YouTube. Jag har har också kvalificerade planer på att göra en långfilmsdokumentär från det lulesamiska området. Därför är jag innerligt tacksam om du ekonomiskt vill stödja mitt arbete. Varma tack på förhand ❤️
#film #dokumentärfilm #sponsor #skogssamer #skogsfolk #skog #gammelskog #finansiering #pengar #produktion #dokumentation #norrbotten #sábme #sápmi #sábmie #saepmie #jokkmokk #lulesamer #luleå #boden #inlandet #samer
Visningar: 116
Detta projektet skulle vara mycket värdefullt också på havsidan av gränsen. Det fins en del människor som vet bara att deras förfäder kom från skogsbygderna på svenska sidan, och inget om varför drog dom mot kustbygderna i Norge.
Buoris Kåre!
Ja verkligen. Också det en aldrig belyst realitet. Tänk att få gräva i det flyttningsmönstret. Vilka flyttade, när och varför? Många for till havssidan pga, gruvetableringar, håll-och transporttvång och orimligt höjda skatter har jag läst. Men omfattningen? Tack för att du satte mig på detta spår 😀