På skidtur i gammelskogen i Gállok

Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det varit fullt ös visar spåren i … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok

Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna

Naturskyddsföreningens Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017. . .Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF att … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna

Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland

För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland

Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk

I Gállok den 31 december 2017 genomfördes en manifestation för de oförstörda kulturlandskapen, det rena vattnet och ett gruvfritt Jokkmokk. Elva eldar tändes som symboliserar de elvatusen åren som markerna har burit vår historia och framtid samt de elva åren med gruvplanerna som hotar allt. … Fortsätt läsaEldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk

Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost

Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text:  … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost

Konsekvenser av renbeteslagen 1928

Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928

Hårdare klimat för samer i Jokkmokk

I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på ett sätt som påverkar hela den … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk

Min remiss om laponiaförvaltningen

Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen

Samer styr svensk nämnd

Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra kärleksfullt i händerna när de glatt … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd

Utrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet

Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet

Isak Tiock, Bergmästare i Kvikkjokk, hemmansägare i Böle

Huhttán, Kvikkjokk. Gamájåhkå ständig ljudkuliss. Fri och outbyggd. Men så har det inte alltid varit. Också här har det exploaterats med vattenhjul till malmkross och blåsbälgar för den smälthytta, Luleå silververk, som började byggas här år 1660. Bergmästare och chef för hela alltet var Isak Tiock. En förmåga som på kort tid fick … Fortsätt läsaIsak Tiock, Bergmästare i Kvikkjokk, hemmansägare i Böle

SNF och samerna

Som kommunombud för jokkmokkskretsen reste jag den 18-19 juni till Naturskyddsföreningens riksstämma i Norrköping.Stämman inleddes med att jojk- och sångartisten Sofia Jannok fick ett hedesmedlemskap i Naturskyddsföreningen.https://www.facebook.com/naturskyddsforeningen/videos/10154065412141609/ Det är glädjande att Naturskyddsföreningen numera engagerar sig för samiska frågor. Ett faktum som också manifesteras i föreningens förträffliga Mineralpolicy. • Samernas kultur, traditionella kunskaper … Fortsätt läsaSNF och samerna

Rekreation med familjen norr om Kvikkjokk

Äntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han  inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk

Nordenskiöldsloppet, starten

Nordenskiöldsloppet, starten. Det första Nordenskiöldsloppet i modern tid efter det allra första långloppet som anordnades 1884. Det var fullt ös i Purkijaur 05.15 på morgonen. Busslaster med åkare strömmar in till startfållan. Musik, helikoptersurr och sorl av förväntasfulla skidåkare. Ingen har gjort det här förut. … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, starten

Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut

Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut. Bilden: Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa just innan starten på skidturen på grönlandsisen 1883. Jag har sett denna bild många gånger förr, men aldrig analyserat den som nu. De åkte in i det okända Bägge två har korta … Fortsätt läsaSkidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut

Sveriges etniska rensning av skogssamer

Historikern Peter Ericson är specialiserad på samisk historia. Han har bland annat varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet och ägnar sig nu åt föreläsningsturnéer landet runt. På löpande band gräver Peter Ericson fram chockerande historiska uppgifter från svenska arkiv. Bland annat om skogssamerna. Från hans … Fortsätt läsaSveriges etniska rensning av skogssamer

Museum reducerar samisk existens

Besökte Härjedalens fjällmuseum igår. Fenomenala fotoutställningar av Ingemar Lind och Mats Ricklund, fina utställningslokaler, trevlig personal och gott kaffe.Men utställningen var tyvärr en besvikelse. Svenska folkdräkter, spinnrockar, hästgrejer, smörtinor……bakattiraljer och en fullskalig modell av en handelsman sittande vid sitt skrivbord.Cirka 90% av utställningens skildrar bondekulturen … Fortsätt läsaMuseum reducerar samisk existens

Renarna fattar, men inte Sverige

Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt från en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är också kalavverkad. Skövlandet är hemskt … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige

Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas

Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas

Dotter Astrid tolv, annorlunda firad. Spielteks björnjakt i Bäŋkanjunnje.

För tolv år sedan kom hon till livet på Gällivare BB. En skrikhals som man var tvungen bära runt på axeln för att hon skulle vara nöjd. Och så skulle det tvärhastigt tas blodprov i hennes pyttelilla fot, med en brutal grej som såg ut som en … Fortsätt läsaDotter Astrid tolv, annorlunda firad. Spielteks björnjakt i Bäŋkanjunnje.

Lulesamiskan i Huhttán, Kvikkjokk

Huhttán 1868 där två luovve, samiska förrådsbodar, står uppställda. Foto Lottten von Düben. Läser Journal av Petrus Laestadius utgiven 1831. Där står mycket intressant från prästsonen i Kvikkjokks penna. Bland annat ett referat från en höbärgning i deltat: ”Det intresserade mig ganska mycket att höra … Fortsätt läsaLulesamiskan i Huhttán, Kvikkjokk

Lars Norberg om sina erfarenheter som regeringens renbetesförhandlare

Lars Norberg håller ett chockerande men intressant föredrag på Ája i Jåhkåmåhkke. Samernas vän, juristen, diplomaten och renbetesförhandlaren Lars Norberg, har avlidit. Det sorgliga beskedet står att läsa på Sameradion & SVT Sápmis hemsida. Med anledning av dödsfallet har jag uppdaterat mitt tidigare blogginlägg från … Fortsätt läsaLars Norberg om sina erfarenheter som regeringens renbetesförhandlare

Gruvor – en del av kulturhuvudstaden

Jag är så oerhört tacksam för förmånen att få vara med på ett hörn i den kulturella smältdegeln Umeå – kulturhuvudstaden. Och att gruvfrågan uppmärksammas i ett seriöst sammanhang. Två utställningar på Tráhppie har det blivit, det samiska centret på Gammlia. Hela förra månaden med en … Fortsätt läsaGruvor – en del av kulturhuvudstaden