I början av förra seklet var norra Sverige en tummelplats för allehanda forskare.
Bland dessa studerade män från landets södra delar fanns de som strävade efter att bekräfta sina teorier om samernas underlägsenhet. I sin film Hur gör man för att rädda ett folk? porträtterar Maja Hagerman en av de mest nitiska rasforskarna i Sveriges historia.
1911 började professorn Herman Lundborg sin bana med att forska på en släkt i Blekinge där de blonda och blåögda sågs som begåvade och de mörka och brunögda var motsatsen. Studien resulterade i en sju kilo tung bok på tyska, vilken blev Lundborgs genombrott. En kollega i Tyskland hade forskat om afrikaner och Lundborg ville göra något liknande. Under 20 år besökte han därför Lappland två månader per år för att fotografera och studera såväl påklädda som nakna samer. Allt från skallar till hudtoner och könshårens färg skulle dokumenteras.
1922 blev Lundborg chef för världens första statliga institut för rasbiologisk forskning i Uppsala. Institutet fick till en början frikostiga medel av staten för sin verksamhet, samt privata donationer från bland andra Kirunas grundare Hjalmar Lundbohm. På sina resor anlitade Lundborg assistenter. En Maria från Övre Soppero blev hans älskarinna och mor till två av hans barn. Hon var av finsk och samisk härstamning. Lundborg försköt sina oäkta barn, men tog dem tillbaks när han hamnade i kylan på äldre dagar. En dubbelmoral som föder i varje fall undertecknads vämjelse.
Och det finns mer av sånt. Arkivets hundratals nakna samer monterade på gulnad kartong. Smakfullt nog har filmteamet valt att skildra dem i oskärpa för att inte det historiska övergreppet ska upprepas. Men det ger likväl rysningar. Dels för att man känner med de människor som utsattes för detta, men också för att det för oss med samiskt ursprung kommer så nära. Vi sitter inte på läktaren och förfasar oss över en galen ideologi, utan bär konsekvenserna av övergreppen inom och med oss.
Filmen är en stark, välgjord och i just dessa tider värdefull skildring om denna skamfläck i Sveriges historia. 1935 utsågs Lundborg talande nog till hedersdoktor av nazisterna i Tyskland och avslutade då sin anställning i Uppsala.
Efter filmvisningen berättar Maja Hagerman att Lundborg ansåg att det värsta hotet mot den svenska rasens renhet kom från de samer som blivit bofasta. Deras samiskhet var mindre synlig än renskötarnas och därför riskerades deras blod att spridas okontrollerat. Filmen hade gärna fått berätta mer om just detta.
Länk till min recension i Norrbottens-Kuriren den 10 januari 2015.
Visningar: 44