Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Offer i forsen. Början på 1980-talet skedde en hemsk olycka i Kvikkjokk när en 12-årig tysk pojke drunknade. Jag och bästa kusin Bengt Eriksson fiskade harr under Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Perfekt vattenstånd. Inte för högt och forsande och inte för urschligt med vatten så att … Fortsätt läsaOffer i forsen
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 är nu min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på slitningen på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa när jag … Fortsätt läsaMorfars Mauser
Morfars Pinfiring. När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och … Fortsätt läsaMorfars Pinfiring
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Minst 140 renar rasade utför Gasskájvvo. Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Kamajokk naturreservat. Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flernamn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.” 2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att … Fortsätt läsaKamajokk naturreservat
Historien om Diggehájkka. Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att beställa på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955. Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Hyttan, Huhttán (Kvikkjokk), … Fortsätt läsaHistorien om Diggehájkka
Ruotevare järnmalmsfält var när det begav sig mer lovande än de fyndigheter som LKAB:s kom att exploatera. Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
Johan Märak jojkar älgen på urfolkskonferensen Terra Madre i Jokkmokk 2011. I kyrkan igen idag för sedvanlig ritual inför en begravning. Nyss, känns det som, var det vännerna Östen Nägga, och så Lars Guttorm Blind. Nu blev det Johan Märak. Kulturinstitutionen, jojkaren, berättaren, prästen. Förvisso … Fortsätt läsaJohan Märak 1928-2019
Rättigheter. I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. … Fortsätt läsaRättigheter
Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp
Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell
Gruvan i Kallak hotar Laponia. Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma … Fortsätt läsaGruvan i Kallak hotar Laponia
Skogsvandring i Pirkit Ammas land, följ med… Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen vill bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Skrämmande. En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall
Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk. Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är långt ifrån den första lycksökaren som verkat för en järnmalmsgruva i Jokkmokks nuvarande kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk
Natur vid Kvikkjokk. Jag publicerar här ett gäng bilder så du ser en del av det mångfacetterade landskap där jag älskar att vara. Visningar: 5
Het sommar har gett små älgkalvar, åtminstone i den västa delen av Jokkmokks kommun. I september, på en jaktlig insats i den fjällnära kvikkjokksskogen, vandrar jag till en för älgar superb örtvall mitt i granurskogen. Det är regnigt, blåsigt och kallt. Eldar. Så börjar en … Fortsätt läsaHet sommar har gett små älgkalvar
Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk. Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en … Fortsätt läsaKnepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
Per Blinds olycka 1989, min skildring:Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Den 4 december 1989 räddas Per Blind efter att han störtat nedför Fieres klippa sydväst om Kvikkjokk. I regnblandad snöstorm ligger Pelle i fyra dygn i snön med brutet lårben. Idag är det 28 år sedan Pelle Blind räddades. I tidningen Samefolket som kommer ut … Fortsätt läsa28 år sedan Pelle Blind räddades
Historien om en skogshare. Jag har för vana att varje vecka på min vägg på Facebook lägga ut en djurbild. Ingen bildtext, bara veckonummer och namnet på själva djuret. Eftersom folk visat intresse för den senaste publiceringen följer här berättelsen om hur bilden blev till: … Fortsätt läsaHistorien om en skogshare
Invandrare i Kvikkjokk. Det var 1986 som rådjuren kom till Kvikkjokk. Från öster, Årrenjarka, kom prydliga spår på bilvägens nysnö från två rådjur. Efter den oktoberdagen har de funnits i Kvikkjokk i alla år. I Tjuolddavágge och Darrevuobme har jag också sett spår av det … Fortsätt läsaInvandrare i Kvikkjokk
Svenska staten köpte lappskatteland. Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare för att staten medelst krut kunde spränga lös den silverhaltiga blymalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så … Fortsätt läsaSvenska staten köpte lappskatteland
Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma.”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Greta Huuva höll i en matlagningskurs i det fantastiska Geunja väster om Ammarnäs. Så blev det ännu en kurs i Tärnamo söder om Tärnaby där deltagarna fick lära sig ta reda på allt från två renkroppar. Sedan matlagning på Samernas i Jokkmokk och anrättningar med örter, … Fortsätt läsaGreta Huuva
Anpassat barn. För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. Ett anpassat barn. En orkan år 2001 … Fortsätt läsaAnpassat barn
Rekreation med familjen norr om Kvikkjokk. Äntligen är familjen samlad i fader Lennarts stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas. Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Dotter Astrid tolv och Spielteks björnjakt i Bäŋkanjunnje. För tolv år sedan kom hon till livet på Gällivare BB. En skrikhals som man var tvungen bära runt på axeln för att hon skulle vara nöjd. Och så skulle det tvärhastigt tas blodprov i hennes pyttelilla fot, med … Fortsätt läsaDotter Astrid tolv och Spielteks björnjakt i Bäŋkanjunnje
Min film Biebbmo – mat, tradition, trend kan inte längre ses på SVT Play men däremot på min YouTube-kanal. Biebbmo – mat, tradition, trend – min och min sambo Åsa Lindstrands dokumentärfilm som är en skildring av det samiska köket, har visats i svensk och … Fortsätt läsaBiebbmo – mat, tradition, trend
Utveckling är snarare avveckling i Kvikkjokk? På 1970- och 1980-talen nådde den socialdemokratiska gräva-spräng-och-bygg-hysterin också Kvikkjokk. Mark exproprierades och sprängsalvor dånade. Stenar sprutade på plåttaken. Jag och min lilla familj tvingades hålla oss inomhus när sprängvarslen ljöd. Myrar fylldes ut till parkeringsplatser. Grävmaskinerna gick varma, det gnisslade … Fortsätt läsaUtveckling är snarare avveckling i Kvikkjokk?
Bra Naturskyddsföreningen! Skogsstyrelsen, med generaldirektören och tidigare värsta skogsskövlaren i Jokkmokk jägmästaren Monika Stridsman, har äntligen gått på pumpen. Juridiken vann till slut. En trend? Hoppas den vinner också när det gäller de planerade gruvorna i Ojnare, Rönnbäck och Gállok… Pressmeddelande från Naturskyddsföreningen: ”Spiken i … Fortsätt läsaBra Naturskyddsföreningen!
