Media går gruvindustrins ärenden. I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor … Fortsätt läsaMedia går gruvindustrins ärenden
Auktoritetstron i norr. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i norr
Uti vår mystik med Stefan Löfven accompanjerad av den märkliga svenska nationalsången. Denne är en av många svenska statsministrar som ljuger, överdriver och manipulerar när det gäller regeringars inställning till bevarande av natur. Det är Format 1 A. Alltid hamnar naturen och dess försvarare i … Fortsätt läsaUti vår mystik med Stefan Löfven
Fångstgropar demolerade av skogsmissbruket. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för! Inläggsbilden visar en kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. … Fortsätt läsaFångstgropar demolerade av skogsmissbruket
Den svenska modellen. Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Sveaskogs greenwashing i Maskaure sameby. Under många år har skogskyddaren och medlemmen i Naturskyddsföreningen Björn Mildh uppmärksammat Sveaskog om artrika gammelskogar och urskogar som skogsbolaget säger sig äga. Skogar som Sveaskog haft planer på att kalavverka. Skogar som trots sin urskogskaraktär ändå skövlats, eller att … Fortsätt läsaSveaskogs greenwashing i Maskaure sameby
Vem ska ansvara för naturreservaten? Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Inläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla … Fortsätt läsaVem ska ansvara för naturreservaten?
Contorta i massor. De enorma contortaplanteringarna är en gigantisk flopp, ett av skogsbrukets många vansinniga storskaliga experiment. Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen (en hektar = 100 x 100 meter). Mestadels är det norra Sverige som drabbats av … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Gammelskog ska skövlas i Jokkmokk. Risken är mycket stor att en underbart fin skog kommer falla för skördarmaskinen. Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de kontinuitetsskogar skogsbolaget förvaltar. Alltså en skog som tidigare aldrig kalavverkats. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i … Fortsätt läsaGammelskog ska skövlas i Jokkmokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Kalavverkning vid väg 45. Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. De få tallar de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här träden och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Kalhyggen förstör lavskrikans matförråd. Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man … Fortsätt läsaKalhyggen förstör lavskrikans matförråd
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
Tystnad om enkla miljöhandlingar. Det talas numera tyst om enkla handlingar för miljön och klimatet som folk kan kan ägna sig åt. Eco Driving – teknik för att handha och köra bil snålare och skonsammare för miljön var i ropet på typ 1990-talet. Idag är … Fortsätt läsaTystnad om enkla miljöhandlingar
Klimatplanerna sket sig. 1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen hämtade jag in Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Dominerande rubrik fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Wow så bra, tänkte jag då. Men … Fortsätt läsaKlimatplanerna sket sig
Naturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år. Igår var jag på jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Naturskyddsföreningen Jokkmokk fyller 50 år och det firades med föredrag, bildvisningar, musikframträdande och en spännande utställning där speciellt Thomas Öbergs tidningsklipp fångade mitt intresse. Är fashinerad över de vulgära retorik bla. … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Den fasansfulla skogen. Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Jokkmokks Allmänning heter det skogsbolaget som tar sämst hänsyn av alla skogsbolag till både renskötsel och till naturvård. Förvisso gick bolaget med på att avsätta en del av det föreslagna naturreservatet i Karats-Råvvåive – men det var strid på kniven. Den södra delen, närmast sjön … Fortsätt läsaJokkmokks mest brutala skogsbolag
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Det är stort att mina korta videor där renskötaren Rickard Länta berättar om det svenska skogsbruket får så stor spridning och ett sånt fint gensvar 🙂 Naturvården har under mycket lång tid lyft problemen med det moderna skogsbruket. Många har kämpat stenhårt för att informera … Fortsätt läsaFilmer om skogsbruket ger reaktioner
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Brand vid Gasska Stájnasjávrre. Den 24 juli i somras kom jag körande från Kvikkjokk. Ett par kilometer öster om Gasska Stájnasjávrre, cirka 45 kilometer från Jokkmokk, bolmade det från plantageskogen. Ringde 112 och efter cirka 45 minuter kom tre brandbilar från Jokkmokks Räddningstjänst till det … Fortsätt läsaSkogsbrand vid Jokkmokk
Skogsmissbruket ger eldstormar. Den mark som Sveaskog, Fastighetsverket, SCA, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Södra Skogsägarna, Norra Skogsägarna, Holmen, Moelven, Vida, med flera, säger sig äga består till övervägande del av plantager där det endast växter tall, contortatall eller gran. Motståndskraften mot brand, sjukdomar och insektsangrepp … Fortsätt läsaSkogsmissbruket ger eldstormar
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som samerna bestämt motsätter sig.Eftersom … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Rickard Länta från Jåhkågasska sameby berättar om hur det så kallade skogsbruket förstör renbetet och det samiska kulturlandskapet. I detta fall vid Tjåmotis efter Lilla Lule älv är statliga Fastighetsverket de skyldiga, men alla skogsbolag agerar respektlöst mot både renskötselns behov, naturvårdens och kommande generationers. … Fortsätt läsaSkogsbruket saboterar renbetet
Dotter Astrid vid en av flera timrade huggarkojor inne i nationalparken Muddus. Denna har sedvanlig eldstad vid kojans ena vägg. Finns på hedlandet öster om Unna Tjudek: x7431906 y1699195 Varhelst man färdas i Muttos tallskogar ser man spår efter avverkningar. Värst är det i de … Fortsätt läsaSkogsbruk i Muddus nationalpark
Skövling av granurskog vid Gállok, Jokkmokks kommun. Avverkningstakten av naturskogar, urskogar och nyckelbiotoper är hysterisk idag. Det är som om skogsägarna håller på att svälta ihjäl. Ingen hänsyn tas till det rika, myllrande livet i gammelskogarna, till renskötselns behov av hänglavsskogar eller kommande generationers möjligheter … Fortsätt läsaHysterisk takt på skogsmissbruket
Augusti 2013. Det var med blandade känslor jag bilade nordost om Gällivare för att vara med på invigningen av Karhuvaara Ekopark. Jag hade fått en inbjudan av Sveaskog och skulle berätta om hur det var att spela in älgjaktsfilmer i just gammelskog. Berättade om det … Fortsätt läsaSveaskogs Ekoparker
70 utländska träföretag kräver i ett öppet brev att regeringen omedelbart stoppar avverkningar av skogar med höga naturvärden. Initiativet till brevet kommer från Skydda Skogen och den tyska miljöorganisationen Robin Wood. ”Det är inte acceptabelt att de kvarvarande resterna av skogar med höga naturvärden, som … Fortsätt läsaTvingar fram avverkningsstopp för gammelskogar
På 1400-talet finansierades bygget av Uppsala universitet med pengar från laxfisket i Edefors i Luleälven. Under samma sekel bekostade Luleälvens laxar också uppförandet av Gammelstads kyrka.På den tiden kunde man se hur pengar från stulna naturresurser i Sábme fördelades. Idag rinner miljarderna från timmer, massaved, vattenkraft, … Fortsätt läsaBygget av Uppsala universitet finansierades av lax från Luleälven
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Jag har tappat räkningen om hur många journalister och akademiker som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller guidats i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le Monde Diplomatique kom på visit. Jag hämtade honom från … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. En orkan år 2001 fällde vissa, men några av … Fortsätt läsaAnpassad yngling
