Syna ännu en av Beuwulf Minings bluffar

Den brittiska manipulatören Kurt Budge försöker manipulera Helen Swartling och Matti Holmgren efter en filminspelning bolaget försökte hemlighålla i Gállok i september 2018. Men manipulationen funkade inte. Inte heller blev filmningen hemlig.

Det är otroligt att folk hela tiden går på den brittiska mineralprospektören Beowulf Minings lögner och manipulationer. Från en gruvdrift i Gállok på 14 år med 140 miljoner ton järnmalm till 25 års drift och 389 ton malm. En markant ökning som endast bygger på gissningar. Mineralprospektören har inte borrat och analyserat de 249 miljoner extra tonnen. De drar bara till med en högre siffran för att deras projekt ska bli mer attraktivt. “När det började kärva till sig i tillståndsprocessen…”, skriver gruvexperten Arne Müller på sin Facebookgrupp Norrlandsparadoxen.

Dessutom säger Beowulf Mining att Jokkmokks kommun kommer få en miljard kronor i skatteintäkter av de 25 årens gruvdrift. Och kommunalrådet och alla andra gruvkramare köper okritiskt också denna lögn. Det är så enormt och sagolikt korkat.


Arne Müller:

“På Beowulf Minings hemsida framgår att bolaget har kartlagt en fyndighet på omkring 140 miljoner ton järnmalm. Det är för att bryta denna mängd som man har sökt tillstånd hos Bergsstaten. Det ärende som nu sedan några år tillbaka ligger hos regeringen.

När det började kärva till sig i tillståndsprocessen började bolaget tala om att det troligen fanns en större mängd att bryta. Men någon klar bild av hur mycket det handlar om har inte redovisats. På hemsidan talas om ett “exploration target”, d v s det man bedömer som ett rimligt mål för hur mycket man kan hitta, på ytterligare 90-100 miljoner ton.

Men i det brev som bolaget strax före jul skickade till regeringen så dyker en helt ny siffra upp. Här skriver man att de undersökningar man gjort pekar mot att “det finns ungefär 389 miljoner ton utvinningsbar järnmalm i området”. En mycket högre siffra än man tidigare talat om. Det finns numera tydliga regler för hur mineraltillgångar ska redovisas. Den skenbart exakta siffra som företaget anger skulle aldrig godtas som underlag för en investering i gruvprojektet. Men det är inte heller syftet. Däremot går det att se att det i argumenteringen gentemot regeringen är bra att ge en bild av att fyndigheten är stor och därmed kan motivera de mycket höga samhällskostnaderna för väg- och järnvägsbyggande och också ge en större tyngd i vågskålen när gruvans möjliga nytta ställs mot de skador och kostnader den orsakar för rennäringen.

Det är inte första gången jag ser att prospekteringsbolag på mycket bräckliga underlag går ut med information som syftar till att ge en bild av att deras fyndighet i själva verket är mycket större än vad de kunnat bevisa. Men det gäller att ha klart för sig att uppgifter om fyndigheter som inte uppfyller någon av de två internationella standarder som tillämpas (NI 43-101 som är det kanadensiska eller JORC, som är det australiska) så säger de faktiskt ingenting.”

Det vore sinnessjukt om också regeringen köper Beuwulfs lögner. Men trots den kader av experter de kan köpa in för att komma med ett seriöst beslut kanske de ändå gör det. Som med en religiös sekts hämningslösa övertro.

Det finns bara ett beslut om gruvan i Gállok: avslag!

Visits: 490

5 svar på ”Syna ännu en av Beuwulf Minings bluffar”

  1. Bra skrivet. Det finns också ett inlägg i DN idag av en ung sameflicka. Mycket bra skrivet det också.
    Problemet – detta är en gammaldags och smutsig, grov brytning av malm. Det förorenar vattnet etc.

    Jag vet inte om det finns något miljövänligt sätt att bryta malm. Dvs. Tyst, utan utsläpp i luft och vatten.

    När man räknar på antalet arbetstillfällen, så måste man se LÅNG, LÅNG tid framåt. Det blir kanske några hundra nya arbetstillfällen i tjugo år i gruvan.
    MEN det försvinner samtidigt säg 20 arbetstillfällen per år, för alltid, för samerna. 20*200 år = 4000 manår på 200 år. Gruvan ger säg 200 *20 = 4000 manår på 20 år. (Stämmer siffrorna?).
    MEN vad gör man efter 20 år? Kan renarna passera? Är vattnet drickbart?

    (Rent vatten, som det finns mycket av uppe i Lappland, är ju dessutom en tänkbar exportvara, som man bör vara rädd om.) Hur kommer “de bofasta” i området att må?

    1. Tack! gruvor är onekligen bland det det mest destruktiva och förstörande som människan kan ägna sig åt. Läckande gruvdammar för tid och evighet, och mycket mycket mer. Självklart kommer vattentäkten för Luleås och Bodens 100 000 invänare att allvarligt påverkas. Dessutom är gruvdammen i sig ett allvarligt hot i sig. Rämnar den så lär den dra med sig alla vattenkraftsdammar nedströms med extremt allvarliga konsekvenser.

  2. Gammelsosseriet som bestämmer allt norr om Dalälven har fastnat Palmeerans syn på allt.
    De väntar bara olika jätteprojekt där de drömmer sig tillbaka till arbetarkollektivens era då S/LO var allt i norr.
    Nu vet vi förhoppningsvis bättre, borde veta.
    Men folk röstar slaviskt på S.
    I brist på alternativ mest.
    Borgerligt röstar man givetvis inte, av begripliga skäl.
    Så vad är alternativet till det eviga sosseriet och tron på det förlösande koloniala jätteprojektet, som vet bara berikar någon annan, ger oss krossade drömmar och skövlad natur.
    Det är frågan fler borde grunna på.

    1. Så är det. Som en religion man inte får kritisera. En era “som byggt det här landets välfärd”, “som skapat folkhemmet” och “den svenska modellen”. En “utveckling” på andras bekostnad. Tala om extremism.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *