På 1800-talet anlitades en bödel som i Dálvvádis avrättade en samisk man vid namn Lampik, vilken hade dräpt sin syster. Platsen för halshuggningen i Jokkmokk var vid Nyborg och den heter än idag Avrättsbacken. I den övre västre änden på denna backe fanns stupstocken. Vid det tredje huset från där Stengatan går in från väg 97 (Bodenvägen) in till Nyborg drygt 300 meter från rondellen.
Dötjärn
Dötjärn är idag igenfylld. Här finns nu idrottsplanen belägen mellan Bagge Bygg och Östra skolan. I denna tjärn doppades de lik efter folk som hade dött på vintern. De doppades i tjärnen några gånger så att ett ispansar täckte kropparna, sedan sköts de in i den timrade anordningen som omgärdar kyrkan tills det blev tjälfritt i maj och gick att gravsätta dem.
Från prästen Harald Grundströms nedtecknade intervjuer i Norrbottens läns Hembygsförenings tidskrift med rubrik Den sista avrättningen på ”avrättsbacken” i Jokkmokk.
”Den sista avrättningen… Fler samer torde ha förlorat huvudet innan Lampik. Många fler. Måste beforskas…
Harald Grundström om halshuggningen i Jokkmokk
Harald Grundström intervjuade fyra olika uppgiftslämnare om Klampiks brott och hur avrättningen gick till. Först nedtecknad är A. Kielatis:
”Före den nuvarande gamla kyrkan i Jokkmokk fanns på bäck-kullen öster om prästens hage en kyrka, som brann upp. Och en begravningsplats hade man invid “dödtjärn“. Vid den tjärnen halshöggs en man vid namn Lampek, som hade mördat sin syster och brännt upp henne inne i en torvkåta, för att människorna skulle tro, att hon själv brunnit inne i kåtan. Men två vittnen hade sett, då han mördade systern, lade in henne i kåtan och sâ brände upp alltsammans.
Lagen dömde att han skulle halshuggas. Och nu fingo alla skattskyldiga samlas vid tjärnen för att stå vakt. Min far och morfar Kirtja voro också med i vakten. Vakterna hade stavar, och varje man var försedd med två stavar, som han höll i kors, så att Lampek icke skulle kunna fly ut. Man hade urholkat en stock, så att mannen kunde ligga framstupa, alltså med ögonen nedåt.
Dessa förbundos icke. Två präster ledde Lampek vid vardera handen fram till stupstocken och lade honom ned på denna. Och under vägen sjöngo prästerna. Lampek sade ingenting, ej heller rörde han sig, sedan han lagts ned. Han ansåg domen rättvis och bekände på nytt för prästerna, att han mördat systern. Då prästerna gått ifrån stupstocken sprang bödeln fram med en bredbladig yxa i handen och högg till. Men han orkade icke med ett hugg klyva halskotan.
Ingen fick hjälpa en bödel
En lave fanns i närheten. På denna skulle bödeln placera den döda kroppen. Men då han skulle göra det orkade han icke ensam. Då var där en gubbe, från Porsi. Denne hjälpte honomn att lägga kroppen på laven. Den gubben blev då ärelös, emedan han hjälpt bödeln. Lagen var sådan – ingen fick hjälpa en bödel.
Nu måste bödeln spika fast det avhuggna huvudet på en särskild plats. Nära intill vägen stod en stubbe. Och på den stubben spikade bödeln fast Lampeks huvud, där det fick sitta till åminnelse för socknen. Länge satt huvudet där på stubben, ända till dess stubben ruttnade och föll. Min far berättade detta för mig. Han var också skattedragare. – Efter denna händelse har man icke halshuggit någon här. Denne Lampek var fiskarlapp.”
Maria Larsson från Jokkmokk ger följande skildring av halshuggningen i Jokkmokk:
”– Min far var med i spetsgården då Lampek avrättades. L. hade stulit en gumse*, antagligen från sitt eget hem, och skaffat den avsides till en slåtterkåta, där han slaktade honom. Dörren hade han bundit igen inifrån. Hans syster spårade upp hans vistelseort och skulle försöka få upp dörren. Lampek stack då ut handen genom dörrspringan och skar systern i armen. Sedan rusade han ut och dräpte henne, och, för att undanrödja spảren, brände han henne tillika med kåtan.”
L. A. Sundholm i Tjäruträsk, beläget drygt 21 kilometer ostsydost om Vuollerim, berättar:
Klöv hennes huvud
”I Vuotnajar* bodde på 1860-talet två skogslappar, Klampek och Kårpik. Klampek och hans hustru hade rest till Andersmess-helgen i Jokkmokk. Det var under ett av hungeråren. En son hade då gått in i ladugảrden om natten, tagit en gumse och med den begivit sig till en slåtterkåta, där han slaktade den och skulle nu leva gott. Hans syster, som upptäckte stölden, begav sig, följande skidspåret, till kåtan. Klampek hade stängt dörren. Då systern ej fick upp denna, klättrade hon upp och tittade ned genom rökhålet. Då grep Klampek en yxa och klöv hennes huvud. Därpå begav han sig skyndsamt till Edefors.
Gubben Kårpik, som upptäckte brottet, lät utgå bud därom. Klampek for emellertid snart nog tillbaka uppåt Vuotnajaur. Då fick Johan Petter Sundholm i Tjäruträsk, sockenman, befallning att söka infånga Klampek.
S. hann ifatt Klampek vid en myr en halv mil från Tjäruträsk, tog honom tillfånga, sedan domen om halshuggning fallit, under vilken tid prästen besökte honom varje dag för att bereda honom till döden. ”Han var väl som en hedning.”
Meddelaren minns, att hans far berättade om hur mycket folk som var samlat i Jokkmokk för att åse avrättningen. Bödeln hade hämtats söderifrån. Denne var inne i ett tält, ända till dess han anträdde fram och högg. Prästen höll ett tal före avrättningen. Bödeln var klädd i en vit skjorta.”
N. A. Vesterberg, Vuotnajaur, heter den fjärde av prästen Grundströms sagesmän:
”Knut Pålsson Kårpik och Lars Pålsson Klampek i Vuotnajaur, vilka levde ännu 1882, voro bröder till denne Klampek, som blev avrättad i Jokkmokk. På älderdomen underhöllos de av Gällivare bolag, som ägde hemmanen i Vuotnajaur. Under sina sista levnadsår fingo de underhåll genom socknens fattigvård. Klampeks syster hade gått ill Palkijaur* för att hämta salt. Under tiden tog Klampek en gumse ur ladugården och förde den till en slåtterkåta mellan Vuotnajaur och Murjek och slaktade den där. Då systern kom hem, upptäckte hon stölden och gick till kåtan, följande spåret. Då hon skulle krypa in genom dörren, högg henne Klampek i huvudet.”
Halshuggningen i Jokkmokk, men det finns mer osynliggjord historia
Efter att jag skrivit detta inlägg hörde Mattias Johansson av sig. Han jobbar på Västerbottens museum och ägnar sig på fritiden åt att forska om bödlar i norra Sverige.
Jag har skrivi två inlägg till om denna händelse som ni också kan läsa:
Bödel på Avrättsbacken i Jokkmokk 1823 (Mattias Johansson)
Lampiks brott, halshuggning,stegling, obduktionsprotokoll mm. (Agneta Silversparf)
Innan de här bloggposterna fanns det knappt någon information på nätet om Lampik och halshuggningen på Avrättsbacken. Det var som om platsen inte funnits och halshuggningen i Jokkmokk aldrig hade ägt rum (annat än i den muntliga berättartraditionen lokalt i Jåhkåmåhkke).
Det är en typisk verklighet i Sverige idag. Norra Sveriges historia och kultur nonchaleras alltför ofta, speciellt den som berör samer. Det tydligaste exemplet är SVT:s mastodontsatsning Historien om Sverige, där filmmakarna på bästa sändningstid poängterar att det är ”Den stora berättelsen om vårt land.” Men halshuggningen i Jokkmokk finns inte med, inget heller om Sveriges enorma markstöld, avvittringen, som avslutades på 1920-talet.
Saknas i den stora berättelsen om vårt land
Inte ett pip om de för samer enorma konsekvenserna av renbeteslagen 1928.
Ingenting om Sveriges statsdrivna rasbiologiska forskning.
Ingen skildring om den revolutionerande HD-domen i Girjasmålet.
Kung Fredrik I fördrivningar av samer på 1700-talet lyser med sin frånvaro.
Sockenlappssystemet?
Inget om Sveriges ändlösa utredningar av urfolksdeklarationen ILO 169.
Karl IX Lappmarksplakat, vad är det?
Massgraven i Jokkmokk? Trälår med kranier som begravdes på en omärkt plats. Mer publikt att fortsätta traggla om Birka.
Kampen i Gállok?
Med mera, med mera.
När osynliggörandet av samisk historia och kultur är så omfattande, också i Den stora berättelsen om Sverige, måste vi samer själva synliggöra stora och allvarliga händelser. Denna blogg är en liten del i det. Nu går också Lampik och halshuggningen i Jokkmokk på Avrättsbacken att googla och läsa om. Suveränt roligt att du läser, delar och stödjer mitt arbete. Tack!
*Gumse är en bagge, ett får av hankön.
*Vuotnajaur ligger cirka 8 kilometer norr om Murjek.
*Palkijaur finns kring fyra kilometer norr om Vuotnajaur.
Jag blir glad om du vill sponsra mina inlägg på denna oberoende och reklamfria blogg med en Swish 0702300955. Stora tack på förhand 💚
#klampik #lampik #jokkmokk #jockmock #avrättsbacken #avrättning #halshuggning #dekapitering #bödel #bila #yxa #avrättning #straff #mord #same #samer #samisk #sápmi #sábme #stupstock #dom #döma #präster #spetsgård #gumse #stöld #mördare #kårpik #vuotnajaur #skattedragare #galgbacke
Views: 545
