Nya Bergmästaren intervjuas i NSD

Nedanstående text har någon kopierat och skickat till mig från dagens NSD. Tack för det! Det är viktig information för vårt nationella gruvmotstånd och inte minst för #gruvfrittjokkmokk och den planerade gruvan i Gállok, vilken nämns i texten.
Det är mycket jag skulle kunna kommentera om intervjun med den nya Bergmästaren, men ni får själva läsa här nedan och bilda er en egen uppfattning. Helena Kjellsson har dock tankar om att Minerallagen är otidsenlig och bör förändras, vilket hedrar henne. Bäst vore självklart om lagen skrotades helt och att någonting nytt skapades i dess ställe som tar hänsyn till drabbade ortsbor, samiska intressen och Moder Jord.

Bland många galna paragrafer i Minerallagen är en generalregel som Bergsstaten måste förhålla sig till genuint schizofren (Bergsstaten lyder under Sveriges geologiska undersökning SGU). Citat från intervjun:

“SGU:s kärnuppdrag kan beskrivas som att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov, verka för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser samt främja hållbar tillväxt och företagande inom mineralsektorn.” 

“…för samhällets behov,…)?! Vems samhälle? Kinas, Australiens? De flesta spekulanter och lycksökande prospektörer kommer från utlandet och de värnar inte om några interna behov för Sverige.
“…hållbart nyttjande…”? Hållbart hur? För miljön eller aktieägarna?
“…hållbar tillväxt…”? Att tömma ändliga mineralfyndigheter gan per definition inte ge någon hållbar tillväxt.
Gröntvätt när den är som sämst.


Hon har gruvornas öde i sina händer

“Bergstaten har anor från 1600-talet och Helena Kjellson är en i en lång rad som bär titeln bergmästare, men endast den andra kvinnan.

Helena Kjellson är ny bergmästare och har därmed Sveriges gruvors öde i sin hand. I en lång intervju berättar hon om den anrika verksamhetens digitala resa, hur de äntligen slipper slicka hundratals kuvert och utmaningen att navigera allt hetare konflikter mellan gruvnäringen och andra intressen.

Norra Sverige 7 november 2023 19:00

Bergmästare Helena Kjellson tar emot på Bergsstatens kontor i det gamla hamnkontoret i Luleå. En anrik byggnad för en anrik verksamhet vars historia började 1637 när Axel Oxenstierna bildade Generalbergsamtet. I dess nuvarande form bildades Bergsstaten 1998 och då var Jan-Olof Hedström bergmästare innan Åsa Persson tog över 2010-2022. Helena Kjellson tillträdde som vikarie när Persson lämnade och i september utsågs hon av regeringen till ordinarie bergmästare.

Bergmästare är en anrik titel, kommer det med någon slags extra ansvar?

– Jamen det tycker jag och jag tar mig an det med någon slags ödmjukhet. Historien går tillbaka till Axel Oxenstierna, men ämbetet går tillbaka längre än så även om det då var ungefär gruvchefer. Nu är man tydligt den statliga företrädare. Men det händer att jag slås av det då och då.

Även om Helena Kjellson inte vill beröra vad som föranledde att ämbetet blev vakant blev hon ändå tvunget att hantera utfallet. För när Åsa Persson slutade gjorde även ett antal medarbetare på Bergsstaten det. Det fick ganska stor effekt eftersom Bergsstaten är en liten verksamhet bestående av 13 personer idag. En blandning av geologer, jurister och handläggare utöver bergmästaren.

– Som du säger så har vi haft en relativt stor personalomsättning och gruppen som den ser ut nu är ung sett till hur länge de jobbat på myndigheten. När jag klev in så hade vi ärendetyper som ingen här någonsin handlagt tidigare, vilket var en utmaning.

Bergstaten har anor från 1600-talet och Helena Kjellson är en i en lång rad som bär titeln bergmästare, men endast den andra kvinnan.

Till det hade de ganska många ärendet som låg på hög och Helena Kjellsons första prioritet blev att få igång handläggningen för ärenden som legat.

– Det tar ju tid att komma igenom berget, men det är igång ganska bra nu.

Hon förvånades själv över hur många ärendetyper som Bergsstaten har att hantera, utöver de mer kända tillstånden. Kjellson ser framför sig att Bergsstaten kan växa med någon eller några anställda till.

– Både för att se till att vi har handläggningstider som är i fas men också så att vi kan bli så digitala som vi borde vara.

Så sent som i juni 2023 presenterade Bergsstaten en ny rutin: Handlingar för bearbetningskoncessioner ska nu lämnas in både digital och fysisk form. 

Just det analoga är en större flaskhals än en utomstående kan ana för Kjellson och hennes medarbetare. Minerallagen som spelar huvudrollen i Bergsstatens verksamhet är en gammal lagstiftning och medför en del hinder.

– Vi är skyldiga att delge alla berörda sakägare vid ett undersökningstillstånd och det kan röra sig om flera hundra. Det innebär att vi skickar beslutet med post med delgivningskvitto som vi måste hålla reda på och påminna om. Det kan man ju fundera på om det är vettig arbetstid för 13 medarbetare att räkna papperskvitton, säger Kjellson.

– Sen är det ju jätteviktigt att alla som berörs får ta del av beslutet, men kanske kan det ske på ett annat sätt.

Kjellson bor kvar i Uppsala och pendlar till Luleå, det har fungerat bra tack vare pandemin säger hon. “Många har vant sig att leda och bli ledda på distans”, menar Kjellson som ändå får frågan från kollegor om när flyttlasten bär av till Luleå.

Under förra året kunde Bergsstaten till sist upphandla en tjänst som hanterar utskicken så de anställda kan ägna sig åt andra uppgifter.

För de allra flesta svenskar är förmodligen både SGU och inte minst Bergsstaten relativt anonyma verksamheter. Men de har båda viktiga uppdrag gällande användandet av naturresurser i Sverige.

SGU:s kärnuppdrag kan beskrivas som att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov, verka för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser samt främja hållbar tillväxt och företagande inom mineralsektorn. 

Bergsstaten å sin sida har i uppdrag att pröva ansökningar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Liksom andra rättsliga prövningar ska den vara oberoende. 

– För även om minerallagen är en främjande lagstiftning är det tydligt att inte vem som helst ska kunna få en bearbetningskoncession, säger Helena Kjellson.

Bergsstaten genomgår en digital resa och hoppas bli mer effektiva i sin handläggning tack vare det, säger Kjellson. Men de måste ändå följa minerallagen, som bland annat ålägger dem att skicka ut delgivning per post.

I en myndighetsanalys av SGU gjord av Statskontoret på uppdrag av regeringen påpekades att Bergsstatens oberoende behöver förtydligas, bland annat föreslogs att Bergmästare inte ska sitta i SGU:s ledningsgrupp.

– Att jag inte längre är en del av myndighetens ledningsgrupp är ett direkt utfall av rapporten. Däremot behöver jag fortfarande få information från deras möten. Där försöker vi hitta ett smidigt sätt att jobba framöver, säger Kjellson.

Värt att notera här att Statskontoret inte undersökt om Bergsstatens oberoende påverkats av den ordningen och inget som påträffats tyder på det.

– Min och generaldirektörens bedömning är att det inte förekommit någon påverkan. Och den största risken är att det kan uppfattas så av den oinsatte. Så för att undanröja alla sådana funderingar har vi gjort så här.

Samtidigt pekar också Statskontoret på Kjellsons, som då var vikarie, bakgrund som avdelningschef på SGU.

Ser du ingen risk att du är färgad av din bakgrund med 14 år på SGU, av det som sitter i väggarna kanske?

– Jag tror att min bakgrund som jurist gör det lite enklare att skilja på det. Vi är ändå skolade att skilja mellan vår person och vår yrkesroll. Jag känner mig ändå väldigt trygg i det, säger Kjellson och fortsätter:

– Plus det faktum att jag under de senaste åren jobbat med grundvatten- och miljöfrågor som i mångt och mycket kan komma att stå emot mineralintressen, något som kan vara en intern målkonflikt inom SGU. Det gör att risken känns mindre.

Gruvprocessen i Kallak, på samiska Gállok, har pågått sedan 2013. Länstyrelsen och Bergsstaten var skiljaktiga där den första ville neka och den senare bevilja. Frågan låg länge på regeringens bord innan en koncession beviljades. Men beslutet överklagades till Högsta Förvaltningsdomstolen där dom meddelas under vintern.

Som bergmästare kommer Helena Kjellson med stöd av minerallagen och sina medarbetare att besluta om koncessioner för mineralbrytning där gruvföretagens intresse kan stå helt motsatt intresset för rennäring eller bevarande av natur. En situation som inte minst under Kallakprocessen visat prov på stora konflikter. 

– Du har helt rätt i att de alltmer ställs på sin spets. Jag var ner som åhörare i Kallakärendet i högsta förvaltningsdomstolen.

– Det var väldigt spännande att höra och det bli mycket känslor förstås från alla. Det står väldigt klart att det är viktiga frågor för de samebyar som berörs och då måste man också acceptera att det är känslosamt, säger Helena Kjellson och fortsätter:

– Men i vår prövning ska vi inte styras av våra känslor utan det blir att göra avvägningar utifrån de regler vi har att följa och försöka göra det så objektivt som möjligt.

Kjellson hänvisar till ett regeringens beslut att ta om prövningen av en gruva i Kyrkberget.

– Det beslutet ger en viss vägledning i hur man aska bedöma riksintressenas storlek, men egentligen inget om tyngden bakom varje riksintresse. Men det är en teknikalitet som är viktig och all vägledning är välkommen.

Just nu ligger LKAB:s gruvplaner för järnmalmsfyndigheten som kallas Pär Geijer, som dessutom innehåller stora mängder sällsynta jordartsmetaller, på Bergsstatens bord. Även här ställs intressekonflikterna på sin spets då Gabna sameby menar att en gruva där skulle skära av deras sista flyttled mellan vinter och sommarbete. LKAB å sin sida menar att det finns en väg framåt. Bergmästaren vill av förklarliga skäl inte föregå processen.

LKAB:s planer om ny gruva i Kiruna har rönt stor internationell uppmärksamhet och järnmalmsfyndigheten Per Geijer innehåller även stora mängder sällsynta jordartsmetaller. Men en gruva på platsen skulle skära av Gabna samebys sista flyttled förbi Kiruna. Ansökan om koncession ligger just nu på Bergsstatens bord.

Men hur ska man navigera de här frågorna som blir allt smalare och smalare där det börjar komma ultimatum?

– Man kan konstatera att det är svåra frågor och att vi inte är ensamma i dem. Vi ska faktiskt höra länsstyrelsen som har betydligt större kunskap än oss i framförallt rennäringsfrågor. Så det har ändå minerallagen riggat för. Är vi ändå inte överens så måste vi hänskjuta frågan till regeringen.

Vilket för oss tillbaka till Kallak. En process som av gruvvänliga beskrivit som förödande för svensk gruvnäring och som kritiserats hårt även från gruvmotståndare, splittrat lokalpolitiker och som ännu inte trots beviljad koncession har fått ett rättsligt slut.

Vilka lärdomar finns att dra från Kallak tror du?

– Jag tror inte att processen blivit positiv för någon. Men det allra mesta i den har utspelat sig före min tid, så jag har försökt sätta mig in i alla svängar hit och dit. Och man kan konstatera att det är väldigt många svängar, säger Kjellson.

– Men det är väl kanske framförallt regeringen som får fundera på hur man vill ha instansordningen framöver, om man tänker sig se över minerallagen någon gång.

Bör det göras?

– Ja det tycker vi. Kanske inte främst på grund av det. Men det är en gammal lagstiftning där det finns många udda inslag som gör vår handläggning svårare än vad den behöver vara.

Räknar du med att vara förutsägbar i din roll som bergmästare?

– Jamen absolut, det är väl ett uppenbart mål.

Så du är inte beredd att gå utanför ramarna?

– Nej.

Både i Europa och i Sverige ritas kartan om i samband med satsningar på en grön omställning och fler mineraler har listats som kritiska. Under nästa år väntas EU-lagen Critical Raw Materials Act bli verklighet. Men för Bergsstaten verkar det faktiskt i det stora hela vara “business as usual”.

– Eftersom vi gör prövningar utifrån lagstiftning som än så länge inte har förändrats. Så oavsett grön omställning eller inte så är syftet med minerallagen detsamma. Den är till för att det är viktigt att när vi hittar malm och mineral så ska vi med skälig hänsyn till naturen och andra intresse också kunna utvinna den. Det kvarstår ju oavsett hur man ser på behovet idag och vad produkten ska användas till.

– Däremot blir vi ju en viktig myndighet för aktörer som driver den här utvecklingen och det påverkar oss ju på så vis att trycket ökar, både vad gäller faktiska ärenden och behovet av information.

Helena Kjellson säger att trycket utifrån märks av genom de pågående industrisatsningarna. Men att Bergsstatens arbete egentligen är oförändrat, de ska arbeta med prövningar utifrån minerallagen oavsett vilka mineraler det gäller och vad de ska användas till.”

Text: Thomas Lövgren
.

.

.

#bergsstaten #sgu #gruvor #gruva #kallak #gállok #gröntvätt

Visningar: 223

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *