Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig

Från det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Minings MKB, miljökonsekvensbeskrivning.

För sina aktieägare, finansiärer och myndigheter gör gruvbranchens prospekteringsföretag sitt yttersta för att tänja på sanningen om sina provresultat, manipulera och direkt ljuga. Man måste få behövliga tillstånd för sin verksamhet och pengar för att kunna provborra. I Sverige är det en enkel sak för företagen. Här råder en övertro på gruvor som ska ge jobb och välstånd, men det finns också en övertro till själva företagen, i en naiv och sjuk nyliberalism. Företagen får själva göra sina miljökonsekvensbeskrivningar och får själva göra nödvändiga mätningar och analyser vilka ligger till grund för tillståndsgivningar.

Mängder av övertramp från prospekterings- och gruvbolag har allvarligt påverkat vatten och miljö och kostat skattebetalarna hundratals miljoner i saneringskostnader, som gruvorna Blaiken och Svärtträsk i Västerbotten. Northlands Resources gamla gruva vid Pajala, som nu drivs av Kaunis Iron med den gamle socialdemokraten Anders Sundström som styrelseordflörande, kör på trots att Naturvårdsverket anmält bolaget till Mark- och miljödomstolen när verket anser att verksamheten allvarligt påverkat vattendrag och våtmarksområdent, samt sänkt grundvattennivån till extrem nivå. 0,5 meter i MKB:n blev 17 meter!

Sedan finns det mängder av nedlagda gruvor och provbrott som vare sig gruvbolag eller stat knappt brytt sig om att åtgärda. Som i detta nu fortsätter förgifta och döda vattendrag. Nasafjäll, Nautanen, Luossajärvi, Hornträsket och många, många fler.

För Gállok/Kallak har Beowulf Mining tidigt gått ut med att fyndigheten är så fantastiskt ren. Inga gifter alls. Nåt litet korn bara. Sanningen är den förekomst av allsköns tungmetaller som bolaget själva presenterar i sin MKB. Som arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel, bly, zink, och uran!

Mängderna tungmetaller i de borrprov som analyserats ter sig inte så höga, men de finns där vilande i malmkroppen. Ingen vet om det finns större förekomster på andra platser där de inte har borrat. I ett storskaligt dagbrott, som i detta fall beräknas bli cirka 3 x 1 kilometer och 400 meter djupt, tas allt material upp och det som inte används läggs på deponi eller hamnar i sandmagasinet. I en hållbar gruvvärld borde alla mineraler tas tillvara och användas i olika nyttiga ändamål eller för de giftiga, separeras och lagras på ett säkert sätt. Här kommer alla gifter att blandas i en cocktailsmet som alla generationer i all framtid måste ansvara för. Ett dammbrott skulle innebära katastrof!

Den 16 maj 2018 tog riksdagen beslut om att det ska vara förbjudet att utvinna uran i Sverige. ”Uran kommer inte heller längre att klassas som ett så kallat koncessionsmineral enligt minerallagen. Det betyder att det inte längre kommer att gå att bevilja undersökningstillstånd eller tillstånd att bearbeta uran, så kallad bearbetningskoncession.” Detta måste innebära att Beowulf Mining, eller någon annan, inte får se till att malmfyndigheten i Gállok/Kallak utvinns. För den innehåller de facto uran.

Risken finns dock att regeringen struntar i denna lagändring och visar samma undfallenhet som man gjorde i Talvivaaragruvan i Finland. Denna gruva startade som en nickelgruva men slutade med att storskaligt bryta uran. Uran fanns inte alls med i den ansökan om bearbetningskoncession som gruvbolaget först lämnade in. Men det gör det i Gállok/Kallak.

Views: 555

Ett svar på ”Uran i Kallak gör gruvbrytning olaglig”

  1. Inför övermakt finns två sätt att reagera.
    Att bli exhremt följsam eller protestera kraftfullt.
    Ingen är likgiltig.
    Samma gäller överallt, inför despotiska chefer klyvs de anställda i de slaviskt eftergivna och de som protesterar eller flyr.
    De som nu med våld försvenskats grundligt här upper är de som är mest intresserade av alla kriket att våldta sin egen region.
    De som nu ser sig som samer protesterar.
    Om man kunde förena den klyvna befolkningen skulle troligen vettet komma tillbaka.
    Men för att komma dit måste förtrycket minska.
    Det syns inget av det än.
    Via arbetsförmedling, myndigheter, utbildning, kultur, media mm så uppehålls känslan av att vara värdelös, osynlig, utan chans.
    Men man måste ju tänka sig att även i norra Sverige skulle avkolonialisering och människovärde ha en chans.
    Så hade ju blivit på många andra plaster i världen med liknande historia, även om det än vanligt att det är lika illa som här.
    Problemet här är den totala bristen på kunskap om förloppet.
    Avsiktligt av svenska staten, givetvis, staten är ju förövaren.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *