Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Kalhyggen förstör lavskrikans matförråd. Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man … Fortsätt läsaKalhyggen förstör lavskrikans matförråd
Naturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år. Igår var jag på jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Naturskyddsföreningen Jokkmokk fyller 50 år och det firades med föredrag, bildvisningar, musikframträdande och en spännande utställning där speciellt Thomas Öbergs tidningsklipp fångade mitt intresse. Är fashinerad över de vulgära retorik bla. … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år
Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan
Den fasansfulla skogen. Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen ville bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som jag besökt för nära 30 år sedan. … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Otaliga är de berättelser om björniden och björnjakter jag fått höra genom åren. Framför allt när jag som liten lyssnade till morfar Ruperts berättelser och morbror Mauritz. Bland andra Spielteks ide i Bäŋganjunnje och sonen till Spieltek Nils-Erik Jakobsson, morfar Ruperts farfars, ide på sörsidan Darreädno. … Fortsätt läsaIde i samma myrstack som i fjol
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något och kastat kalven. Enligt en renskötare som … Fortsätt läsaGjorde ACE att renkalven dog i Muttos?
Lastade ryggsäcken med pressenning, snören, yxa, liggunderlag och en hopfällbar stol. Jag tänkte leta upp ett tjädervin, en plats där tjädrarna spelar, som jag fått höra talas om. Hade tänkt bygga ett gömsle på en strategisk punkt vid vinet och där invänta tjädrarna för att filma spelet … Fortsätt läsaSkidtur med björnfokus
Igår for jag med skidor i gammelskogen på berglandet Roavvoajvve. Den enda kvarlämnade rest av riktig skog vid Ráddnávrre/Randijaur. Soligt och varmt och fint före 🙂 Visningar: 3
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Jag har tappat räkningen om hur många journalister och akademiker som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller guidats i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le Monde Diplomatique kom på visit. Jag hämtade honom från … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. En orkan år 2001 fällde vissa, men några av … Fortsätt läsaAnpassad yngling
Äntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Historikern Peter Ericson är specialiserad på samisk historia. Han har bland annat varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet och ägnar sig nu åt föreläsningsturnéer landet runt. På löpande band gräver Peter Ericson fram chockerande historiska uppgifter från svenska arkiv. Bland annat om skogssamerna. Från hans … Fortsätt läsaSveriges etniska rensning av skogssamer
I denna lilla film vill jag visa det fantastiska urskogslandskap som sträcker sig fyra kvadratmil från fjäll till älv. Jag vill också lyfta fram en del av det myller av liv som bara riktiga skogar kan hysa. Trots att det är skyddat som Natura 2000-område är … Fortsätt läsaGruvor hotar Natura 2000-område vid Jokkmokk
Skogsstyrelsen, med generaldirektören och tidigare värsta skogsskövlaren i Jokkmokk jägmästaren Monika Stridsman, har äntligen gått på pumpen. Juridiken har vunnit till slut. En trend? Hoppas juridiken vinner också vad gäller de planerade gruvorna i Ojnare, Rönnbäck och Gállok… Pressmeddelande från Naturskyddsföreningen: ”Spiken i kistan för … Fortsätt läsaBra Naturskyddsföreningen!
Tårrajaur 1957. Det kändes mer än hördes. Ett långdraget djupt mullrande. Finporslinet i salsskåpen skallrade, alla byns hundar skällde som galningar och ett mörkt svampformat moln steg upp i den molnfria himlen i väster. Samma modell av moln som över Japan drygt tio år tidigare. … Fortsätt läsaSverige mot atombomb i Nausta
Det var många år sen jag sist, mer på allvar, besökte Rijmagåbbå. Då var jag medlem i Naturskyddsföreningens skogsgrupp Steget Före och fotodokumenterade de artrika urskogarna innan de avverkades. Lyckligtvis höggs inte så stora arealer av den grandominerade skogen, men ändå var det ett stort … Fortsätt läsaUrskogen i Rijmagåbbå
Henrik Andersson, Gällivare skogssameby. I natt hängde jag med sambo Åsa Lindstrand på kalvmärkning i Gällivare skogssameby. En intervju för tidningen Samefolket där hon jobbar stod på nattordningen, av Henrik Andersson och hans projekt att leva som förr, om byggnationer av timmerhagar, näverkåtor, hävd av … Fortsätt läsaGällivare skogssameby
