Tjänstepersoner med mycket makt. Ja tänk vilken makt vissa enskilda människor har haft, och fortfarande har. Alla de här ämbetsmännen, tjänstemännen, handläggarna, utredarna.
Efter 1974, när tjänstemannaansvaret togs bort, kunde de här förmågorna köra på med fullt ös utan att det blev några repressalier för de beslut de tog. Få dömdes för tjänstefel. Ibland kunde de dock få en ny tjänst om de betett sig alltför illa. De var som heliga de här individerna med mycket makt. Oantastbara. Detta trots att de i många fall bidragit till reguljära helveten för människor och natur.
Förvisso har det ofta varit konkreta politiska beslut som de här personerna har varit tvungna att agera på, men ibland inte.
Bildkollaget bär på Samefolket Arkiv texten: ”I vårt arkiv har vi hittat de här människorna som i kraft av sina ämbeten har en betydande påverkan på det samiska samhället och renskötseln: Göran Lundvall, Björn Gunnarfeldt, Kjell Sundvall, Börje Pekkari, Jan-Ivar Rönnbäck, Monika Stridsman, Anders Bjärvall och Robert Franzén. Två lappfogdar och flera jägmästare.”
Lappfogden i Västerbotten hade snudd på suverän makt till att agera som denne ville. Som i Vapstens lappby söder om Tärnaby. Från Åsa Lindstrands fylliga text i tidningen Samefolket:
”1971 års rennäringslag kom att bli avgörande för situationen i Vapsten. När lappbyarna i samband med den nya rennäringslagen skulle göras om till samebyar, ansökte både ursprungssamerna och nordsamerna om registrering hos länsstyrelsen. I december 1974 lämnade sydsamerna in sin ansökan. Då hade nordsamerna redan lämnat in sin ansökan, men den var inte komplett. En fullständig ansökan från nordsamerna lämnades in den 18 mars 1975. Två månader senare, den 13 maj 1975, avslog länsstyrelsen ursprungssamernas ansökan med motiveringen att de inte var medlemmar i samebyn enligt rennäringslagens paragraf 11. Samma dag bifölls å andra sidan nordsamernas ansökan. Ursprungssamerna överklagade men kammarrätten gjorde ingen ändring och Regeringsrätten tog inte upp saken.
Enligt Vapstens lappby hade en enskild tjänsteman, Göran Lundvall vid lantbruksnämnden, ett avgörande inflytande på hur saken hanterades under 1970-talets första hälft. Lundvall uppgav nämligen i sina yttranden till länsstyrelsen först att ursprungssamerna visserligen hade renskötselrätt, men att de inte bedrev renskötseln då den nya rennäringslagen trädde i kraft. Senare hävdade han att de inte bedrev renskötsel inom Vapsten, men att de hade önskemål om att starta egen renskötsel inom samebyn.”
Den fria småviltsjakten som regeringen Bildt införde har med en HD-dom (Girjasdomen) visat sig vara kriminell. De båda utredarna, som senare kom att hamna på kyrkans egendomsförvaltning och länsstyrelsens fjällförvaltning, såg till att världens alla medborgare hade fritt tillträde till att nöjesjaga småvilt i hela Sábme. De båda hade kunnat lägga fram mjukare förslag som endast gav ortsbor ökade möjligheter till att kunna jaga. Men inte. De var tjänstepersoner med mycket makt. För mycket makt. Förslaget och följande riksdagsbeslut blev stenhårt och saknade ambitioner om urfolksrättigheter och jaktetik.
Lappfogden i Norrbottens län hade att förhålla sig till 1928-års renbeteslag… Läs Patrik Lanttos uttömande bok Lappväsendet och Lennart Lundmarks böcker i ämnet.
Sattajärvi koncessionssameby och den långvariga kampanjen mot familjen Sunna. Läs Åsa Lindstrands unika artikelserie i Samefolket.
Domänverkets chef i Jokkmokk hade som sin generalmetod att fort som bara den dra in en väg rakt in i ett område med skyddsvärd skog och där ta upp ett par mindre kalhyggen. Allt för att snabbt minska områdets obrutna karaktär för att lättare kunna fortsätta att skövla. Och skövlades gjorde det när denna förmåga satt vid spakarna. Domänverket splittrades senare i Sveaskog, öster om Odlingsgränsen, och Statens Fastighetsverk, väster om.
Pseudoforskningen på järv, björn och lodjur pågick över 30 år i framför allt Jokkmokks kommun. Inte ens nationalparkerna var förskonade för lågt flygande helikoptrar varifrån det sköts rovdjur med bedövningspilar på löpande band. Rovdjuren förseddes med klumpiga sändarhalsband, senare implantat, för att ”forskarna” skulle kunna se hur de rördes. ”Forskningen” var mest frekvent under årets känsligaste tid i maj. Renar och andra djur utsattes för brutala störningar.
Tjänstemannaansvaret borde återinföras för att minska övernitiska och korrupta tendenser hos tjänstepersoner med mycket makt innan de tar tar sina beslut.
Bildkollage från Samefolket Arkiv med fotografier tagna av:
Göran Lundvall. Foto: Olle Andersson.
Björn Gunnarfeldt. Foto: Olle Andersson 2001.
Kjell Sundvall. Foto: Gustaw Heikka, Samefolket NR: 9 -99.
Börje Pekkari: Foto Gustaw Heikka 1990.
Jan-Ivar Rönnbäck. Foto: Gustaw Heikka, Samefolket NR 12 -98.
Monika Stridsman. Foto: Gustaw Heikka 1984.
Anders Bjärvall & Robert Franzén. Foto: Pål Doj 1980.
Mer på bloggen:
Sverige är en polisstat
Samer striden mot samer
Auktoritetstron i norr
Jag är tacksam om du vill stödja mina skildringar på bloggen, ofta i ämnen som ingen annan belyser. Skicka gärna ett belopp på Swish 0702300955 eller skanna QR-koden nedan.
Stort tack ❤️
#tjänstemän #tjänstepersoner #ämbetsmän #utredare #byråkrater #handläggare #korruption #favoritism #diktatur
Visningar: 123
