Káren-Ann Hurri om samiskt ekonomi

Jag frågade Káren-Ann Hurri om jag fick kopiera hennes försträffliga text på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. Så gör det. Sprid, dela så mycket ni kan, tack 🙂

”Jag har skrivit om dethär innan men gör det igen, för att debatten saknas både i och utanför Sápmi.

Vi vet att kolonialismen mot samer fortsätter men har svårt att definiera hur. Jag har tänkt, och jag ser västvärldens pengarsystem och värderingen av allt i pengar, som ett av de mest påtagliga moderna koloniala strukturerna. Dom ändrar våra värderingar, och vi låter oss hjärntvättas.

Förr var pengar, och låt oss säga tid, boskap/mat, upplevelser och kunskap olika valutor som man byteshandlade mellan. Den enskilde personen värdesatte/prissatte sina saker och man betalade vad man tyckte något var värt. Idag har vi ett system som värdesätter allting åt oss. Ett kolonialt, västerländskt system där man skapat en maktvaluta, som ensam är mer värd än dom andra. Pengar. Det vill säga att man både mäter värdet på allt i pengar, ett värde som bestäms av systemet. OCH när man bytt bort sina pengar mot en vara, tappar den varan sitt värde. Man kan inte byta tillbaka, det vill säga att inte båda parterna, försäljare och konsument, är jämn-nöjda över affären, den andra har blivit lurad.

Jag får alltid frågan om vad mina köpta upplevelser, kunskap och tid kostat, t.ex när jag rest, gått kurs eller betalat för en tjänst. Aldrig frågar någon mig vad jag tjänat. Vi tänker att alla andra valutor kostar oss något, som att vi ”förlorar” något när vi bytt bort våra pengar. Jag tror att man till viss mån kan köpa lycka, men ingen blir lycklig om varje köp ses som en förlust.

Den samiska kulturen där naturen och djuren har ett högre värde än pengar, har försvunnit. Och om inte storsamhället lär sig att respektera värdet i dessa andra valutor, som kunskap, tid, natur, djur. Så kommer vi aldrig att kunna argumentera för renskötsel eller andra traditionella näringar när de ställs mot andra ekonomiska intressen. Och vi ska inte behöva argumentera för t.ex renskötselns värde i pengar (vilket allt fler samer och forskning idag gör). Våran kultur ska få vara rik utan att undervärderas i västerländska mått! Vi ska sluta försöka bevisa att renskötseln och naturen har ett ekonomiskt(pengar) värde.

På SVT play finns ett socialt experiment, ”nedsläckt land” som visar hur hjärntvättade vi är. För när allt kommer till kritan, om systemet skulle kollapsa, förlorar pengarna hela sitt värde. Det som värderas då är just andra valutorna. Inte minst traditionell kunskap och naturen.

Jag vet att om systemet kollapsat hade jag ångrat att jag inte lärt mig att odla grönsaker eller jagat och fiskat mer. Men i ett välfungerande samhälle prioriterar jag kunskap, lycka och frihet. Allt det kan man byteshandla sig till, om man inte får ångest över ”förlusten” av pengar.😊
Vad hade du önskat att du bytt dina pengar för? Vad sparar du till? Vad är av värde för dig?

PS, ingen kan tjäna till sig naturen, men vi kan tillsammans se till att bevara den.

Har gjort ett Instagram konto där jag delar mer tankar. @thoughtsinsapmi

#indigenousrights #protectthesacred #counciousness #sápmi #reindeerherding #kolonisering

Views: 52

3 svar på ”Káren-Ann Hurri om samiskt ekonomi”

  1. Jag skulle vända på frågan.
    Vi vet att alternativet till en liberal kapitalistisk ekonomi är planekonomi, socialism eller kommunism.
    Det är inte många som tror på det längre, som tur är.
    Även om tron på den ännu lever kvar i efterblivna trakter.
    Det vi i norr saknar är kapitalister.
    Inte konstigt då den hopplösa socialistiska norrlandspolitiken skrämt bort alla kapitalister. Vi har i praktiken ett socialistiskt enpartisystem.
    Det är ännu ett kolonialt lurendrejeri från söder.
    De har sv samma koloniala skäl lurat på oss passiviserande socialism.
    Det vi lider vi svårt av nu.
    Om vi hade behållit kapitalisterna så hade vi kunnat skapa en egen pengahög, med lika hårda metoder som våra fiender söderut.
    Livet är en kamp.
    Den som tror något annat är grundlurad.
    Förloraren förlorar helt enkelt.
    På sikt kommer vi likt andra att kunna driva en fungerande ekonomi.
    Först ska brottslingarna i svenska staten åka dit rejält.
    Det är vad Girjas påbörjat, Tärnaby, Skogssamerna m fl kommer förhoppningsvis orka för processen vidare.
    Sanningen vinner alltid i slutändan.
    Men bara om man orkar kämpa och håller ihop.
    Då gäller att inte klyva oss själva efter kolonial förebild.
    Vi är ETT folk.
    Om vi samarbetar så kommer det här gå bra.

    1. Ja ingen av de gamla ekonomiska doktrinerna fungerar. De är alla grundligt utprovade och experimenten har lett till det vi ser idag. Det som krävs, tror jag, är en genomgripande dekolonisering och en ny grön ekonomi grundad på samiskt och andra urfolks vetande. Som du ju också skriver Tomas 🙂

      1. Grundat på ALLAS vetande.
        Jag menar att det inte finns någon skillnad på ”Urfolk” och ”Andra”.
        Hopplös ände att börja i.
        Dessutom är den åtskillnaden det mesta rasistiska man kan ge sig in i.
        Då accepterar man verkligen det koloniala.
        Det är det jag försöker säga här om och om igen.
        Man kan driva ”samiska” frågor, som nu i girjasfallet,
        om, men bara om, man är medveten om att denna uppdelningen i grunden är fel,
        något vi tvingas leva med tills den dagen stockholmsstaten erkänner sitt misstag,
        ber om förlåtelse och erkänner samma värde som alla andra i världen.
        Lämnar tillbaka stulet land.
        För vi är inget konstig folk på sidan, vi är människor.
        Enda skillnaden är att vi efter 1930 sågs som mindre värda.
        Sverige är det enda land i Europa som har rasismen kvar i själva statsbildningen.
        En följd av att vi inte deltog i kriget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *