Nu är det läge för 1928:an. Om två år är det 100 år sedan Sveriges tredje renbeteslag blev verklighet. Lagens formella namn är: Nr. 309. Lag om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige; given Stockholms slott den 18 juli 1928. Därför måste det redan nu forskas, skrivas filmmanus, författas böcker, planeras radiodokumentärer och poddar så det hinns till hundraårsjubiléet.
Vad innebar lagen? Vilka effekter gav den för det samiska folket? Hur är den verksam idag? Med mera.
Att den kallas renbeteslag är missvisande. Förvisso behandlar lagen renskötsel och svenska renskötares rätt till renbeten på norska sidan av Sábme, och det är nog så viktigt. Men 28:ans främsta innebörd nämns inte i lagens rubrik, men väl i de första paragraferna…
Oäkta samer
De svenska politiker och tjänstemän som plitat ihop lagen klumpade ihop hela mitt folk som renskötare. Det stämde inte. Visst hade alla samer en nära relation till renen, som funnits vid vår sida hur länge som helst och som födde och klädde de flesta. Många hade renmärken och renar och använde renen som mjölkdjur, som mat, som underhöll folket med skor, handskar och pälsar, som bar och drog ens utrustning. Men de levde inte uteslutande som renskötare. Kombinerade sin småskaliga renskötsel med andra födofång som jakt, fiske och småbruk. Slöjd, guidningar av turister, skogsarbete, hästslakt, sömnad, korgbindning, båtbyggeri, nät- och nottillverkning, med mera.
En historiker jag talade med spekulerade om att cirka 80 procent av alla samiska familjer levde ungefär så (ett märkligt nog obeforskat fält). Där renen ofta, men inte alltid, fanns som bas i tillvaron. Att familjerna försörjde sig på mångbruk och växelbruk med fiske som garant i försörjningen under år med missväxt och dåligt renbete.
80 procent tvångsassimilerades
I 1928 års renbeteslag ansåg den svenska staten att de här cirka 80 procenten var oäkta samer. Riktiga lappar var heltidsrenskötare, enligt Sverige. Året runt skulle de följa och vakta sina renhjordar och bo i tältkåtor. Endast de fick finnas kvar i lappbyarna. De oäkta kastades ut ur gemenskapen och tvångsassimilerades. Skogssamer som bodde i timmerkåtor ansågs vara oäkta hybrider mellan bönder och samer och var på vippen att följa samma väg.
Hur många tog livet av sig?
Svensk etnisk rensning. Ett svenskt kulturellt folkmord på samer. Ingen känner till fullo till efterverkningarna av det som hände för 98 år sedan. Hur många tvångsassimilerades? Hur kom de utkastade samerna att överleva när de inte fick livnära sig längre på sina förfäders- och förmödrars marker? Hur många tog livet av sig på grund av övergreppet? Hur kan det komma sig att konsekvenserna av 1928 års renbeteslag knappt pratas om idag?
Nu är det läge med 1928:an
Till sommaren har 100 år gått sedan 1928 års renbeteslag klubbades igenom i Sveriges riksdag, som började gälla året därpå. Därför måste engagerade filmmakare, författare, forskare, radioprogrammakare och poddare nu börja jobba med eller planera för uttömmande belysningar om detta fruktansvärda svenska illdåd. Jag kan själv samarbeta med någon historiker och journalist för att i en dokumentärfilm och/eller bok skildra vad som hände, hur det hände och varför det hände. Allt hänger på om vi kan få ekonomiskt stöd för detta projekt. Det är tveksamt att de sedvanliga finansiärerna ställer upp. Det är för känsligt. Om Sverigedemokraterna vinner i höst blir det stört omöjligt. Detta fascistiska parti vill folkmörda också spillran av renskötare. 1928 frodades rasismen i Sverige. Tyvärr frodas den nu igen…
Du filantrop som vill bidra till att detta enormt viktiga ämne lyfts upp får gärna ta kontakt med mig på min mejl: t(at)kvikkjokk.nu
Stöd gärna mitt arbete för kunskap och folkbildning med ett belopp på Swish. Varma tack 💚
#renbeteslag #hundraårsjubileum #sápmi #sábme #sábmie #saepmie #kulturelltfolkmord #sverige #svpol #film #bok #podd #forskning #dokumentär
Visningar: 70
