Tsåkakfamiljens livsöde norr om Kvikkjokk

Inför att jag igår i Giron/Kiruna visade bilder och berättade om gammelskogar, historia och kultur vid Huhttán/Kvikkjokk hittade jag nya uppgifter om den så kallade Tsåkakgubben och hans familj.

Uppgifterna kom från kyrkans Födelse- och dopbok för Kvikkjokk.

På denna blogg har jag tidigare skrivit om Tsåkakgubben, och den fastighet Kamajokk som han bebodde. Men text kommer från berättelser som jag har hört under min uppväxt och läst i Filip Hultblads bok Från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken från 1968. Citerar i sin helhet vad som står på sid 271:

”Kamajokk vid Kamajokks och Njåtsosjokks sammanflöde 10 km n. om Kvikkjokk, bl 13 g I (ej utsatt; läget enligt Hermelins karta). Anlades med frälserätt av baron Hermelin 1797 (ub 1800 etc.). Syneinstrumentet av 1797 är infört i dmb 1840 § 10 med anledning av ett mål, där konung Karls XIV Johan var part, såsom ägare av de f.d. Hermelinska egendomarna. Vid Robsons besök 2/9 1797 (Robsons dagbok s 220 ff, kungl. bibl.) hade anläggningssynen ägt rum, men byggnader, odlingsarbeten och åbo* omtalas ej. Åbon, Johan Hansson (nr 1770) av okänd härkomst, är införd i Kvikkjokks fb 1805 och i fb 1802 skriven under K. K. saknas i hfb 1815-30 och var öde 1817 (ROMAN 1818 s. 130), 1825 (jb s. 72), 1827 (dmb § 7) och ännu vid avvittringen, då dess odlingslägenheter skattlades under Kvikkjokks by (au 1890: 131).”

Självaste kungen sades alltså äga den lycksökande baronens tidigare egendomar…

Det Hultblad skriver stämmer väl överens med det jag hört av äldre kvikkjokksbor. Att det bosatte sig en man med fru och barn i tallskogen en bit norr om Unna Tsågak i norra delen Änoks delta. Att mannen kallades Tsågakgubben. Att hans barn gick i skola i Kvikkjokk cirka 10 kilometer söderut, där de inhystes hos någon under skoltiden. Att familjen hade stuga och ladugård med två kor och en timrad kallkälla i myrkanten vid ladugården. Att deras kor gick ner sig i en myr väster om bostället och att familjen efter missödet flyttade, ingen visste vart.

De levde ett ensligt liv i Änok och umgicks inte med någon. Det spekulerades om att Tsågakgubben var en rymling från Norge, där han hade begått något brott?

När kvikkjokksborna var på slåtterarbete i Änok brukade de, när höet var hässjat, ha fest och dansa på Tsåkakgubbens ladugårdsgolv ackompanjerade av någon som trallade en låt eller spelade munspel.

Enligt Hultblad var fastigheten utrymd 1817. Under 17 år huserade familjen alltså på denna plats. Högg timmer och byggde minst tre byggnader, sedan försvann de. Mycket märkligt, och tragiskt.

Det Hultblad missade, vilket jag råkade komma på, var att i Arkiv Digital surfa in på Födelse och dopboken för Kvikkjokk de aktuella åren 1800-1817. Där har prästen skrivit att nybyggaren Johan Hansson med hustru Marin (Malin) Hansotter den 29 november 1800 fått en dotter som av Ol Ersson Alstadius i Peurare blir döpt till Anna Caisa, samma namn som prästfrun som finns med som en av faddrarna. Kan inte tyda första ordet i vänstra spalten, handöpt?

Det var nya och spännande uppgifter. Namnet på Tsåkakgubbens fru och dennes förstfödda barn. Dock står ingenting om att de bebodde fastigheten Kamajokk, som det står när deras nästa barn, Olof, föds den 22 september två år senare. Olof döptes av kyrkvärden i Kvikkjokk Nils Hansson. Ingenting finns skrivet om familjen i någon kyrkbok varken förr eller senare.

Det är verkligen roligt att kunna utröna saker man inte tidigare inte alls vetat om tack vare de digitala möjligheter som nu finns.

Det här är ett exempel på en av många hazardartade och sorgliga nybyggaröden. Det vore dock spännande att kunna utröna vad som hände med familjen. Var de samer? Var kom de ifrån? Varför kom de just till Unna Tsågak? Vart flyttade de?

Är tacksam om du vill sponsra utgivningen på min reklamfria oberoende blogg med en valfri summa på swish 0702300955. Varma tack på förhand 💚

*Åbo, en som hade rätt att inneha fastighet eller hemman.

Views: 359