Skogsbruket skövlar unika arkeologiska fornlämningar med kalavverkningar och markberedningsaggregat. Skövlingen sker på gigantiska arealer varje år och de spår som finns från forntidens människor blir förstörda. NSD har belyst detta allvarliga problem:
”Glädjen över att ha funnit några av de äldsta kända gravarna i Norrbotten övergick i förtvivlan. Fyndet från den äldre stenåldern är kraftigt förstört av moderna skogsmaskiner. ”Upptäckten gav mig mardrömmar”, säger arkeologen Frida Palmbo på Norrbottens museum.”
Artikel skriven den 8 oktober 2023 av Mikael Leijon, Norrländska socialdemokraten:
”Fornlämningen omfattar fem så kallade rödockragravar som häromdagen hittades i Västra Ansvar. Fyndet kan tillhöra de äldsta kända uppbyggda gravmonumenten i Norden. Gravarna tros vara cirka 7 000 år gamla.
Det handlar om ett gravskick från stenåldern, där den döde täcks med rödockra. Ockran består av järnhaltig sand, som hettats upp och tros ha använts för att symbolisera blodets och livets färg.
– Tidigare har det funnits tre kända rödockragravar i länet. Vi bedömer att det här handlar om gravar som kan ge oss nya kunskaper om äldre stenåldern. Vi har inte vetat att sådana här gravar kan ligga så här tätt, förklarar Frida Palmbo.
En stor del av Norrbottens förhistoria väntar fortfarande på att bli upptäckt. Anledningen är att stora arealer av skogsmark inte blivit fornminnesinventerat. Enligt Norrbottens museum handlar det om drygt 50 procent av länets yta.
Dagens moderna skogsbruk utgör ett hot mot länets kulturarv. I södra Sverige ligger lämningar långt ner i jorden, medan i Norrland finns fynden direkt under mossan. En skogsmaskin kan ställa till mycket skador.
– Jag har inget emot det moderna skogsbruket, men jag skulle vilja se fler begränsningar för markberedning, betonar arkeologen Frida Palmbo.
Fyndet ligger på privat skogsmark i Överkalix kommun. Avverkningen har fått alla nödvändiga tillstånd från Länsstyrelsen, men har skett i nära anslutning till en känd fornlämning.
– I somras fick vi in ett tips. När vi kom till platsen upptäckte vi rödockra och spår efter en skogsmaskin. Föraren har inte begått något lagbrott, men det var synd att denne inte reagerade när det dök upp röd sand ur marken, säger Frida Palmbo.
Hon beskriver de fem gravarna som kraftigt förstörda av markberedningen. Genom att släppa in syre under mossan kan lämningarna påverkas negativt på sikt. Det är i dagsläget oklart hur pass skadad graven är längre ned i marken.
– Jag skulle helst vilja förbjuda markberedning i sandiga marker nära vattendrag, myrar och forntida strandlinjer. Det som upprör är att man kan få tillåtelse att markbereda relativt nära kända fornlämningar. För mig känns det helt befängt med tanke på att det nästan alltid finns mer att upptäcka. Om skogsbruket tillåts fortsätta så här kommer vi inte ha så många hela fornlämningar till framtida generationer.”
I en annan Mikael Leijon-artikel, också den från den 8 oktober, uttalar sig länsantikvarien på Länsstyrelsen i Norrbotten.
”– Det inträffade är olyckligt, men om vi hade känt till fyndet i förväg hade vi kunnat villkora ett större område. Varken markägaren eller den som sitter högt upp i skogsmaskinen kan veta eller förstå att det handlar om en fornlämning, säger Kerstin Lundin Segerlund.”
Och Skogsstyrelsens regionchef Staffan Norin.
”Var skyddsavgränsningen kring den kända rödockragraven för snålt tilltagen?
– Det kan man kanske tycka i efter hand, men det visar på en kunskapsbrist. Vi kan inte ta beslut om skyddsavgränsningar som är hur stora som helst för att det eventuellt kan finnas fler fornlämningar i området. Det saknar vi lagstöd på i dag. Vi har heller inget stöd till att säga nej till avverkningar i närheten av sjöar eller andra vattendrag.
Skogsstyrelsen är en statlig myndighet som kontrollerar att lagar och regler efterföljs inom skogssektorn. Staffan Norin är chef i region Nord. Han ser inte något motsatsförhållande mellan skogsbruket och bevarandet av vårt kulturarv.
– Skogsbruket har ambitionen att utbilda sin personal för att undvika att köra sönder icke-kända fornlämningar. Jag vet att flera skogsföretag försökt att registrera nya fynd och vidarebefordra det till Riksantikvarieämbetet och länsstyrelser.
Ser du någon möjlighet att begränsa markberedningen i norra Sverige?
– Inte generellt, men självklart där det finns fornlämningar. Markberedning är en viktig åtgärd för att skapa ny skog. Utan det skulle norra Sverige få kalytor, där det tar decennier innan ny uppväxande skog kommer upp. Det skulle medföra en ekonomisk förlust för markägaren. Jag tänker mig att en mer framkomlig väg vore om Länsstyrelsen kunde ringa in områden med hög sannolikhet för icke-upptäckta fornlämningar. Det skulle inte handla om ett förbud utan mer om en varningssignal på 200-500 meter runt exempelvis en rödockragrav. Det vore ett sätt att öka vaksamheten inom skogsbruket. Problemet här är inte själva avverkningen utan mer att man bör vara försiktig hur man kör sina skogsmaskiner, betonar Staffan Norin.”
”Jag tror inte på förbud, men däremot skulle Länsstyrelsen kunna ringa in områden där det är troligt att det kan finnas icke-registrerade fornlämningar. Det skulle kunna bli en varningssignal för skogsbruket att öka vaksamheten”, säger Staffan Norin, regionchef på Skogsstyrelsen.”
I vanlig ordning ska just skogsbruket kunna köra på precis som vanligt.
Hur ofta har man väl av skogsbrukets föeträdare eller myndighetspersoner hört typ att ”vi visste inte”, ”det var olyckligt”, ”vi gjorde ett misstag och det ska inte upprepas”, när oersättliga fornlämningar eller gammelskogar skövlats och förstörts medan ”misstagen” bara fortsätter.
Ursäkter och bortförklaringar räcker inte längre. Samordningen mellan myndigheter måste fungera. Hur svårt kan det vara i vår digitala gps-styrda tid?
Höga böter måste tilldömas de som så flagrant gjort bort sig, och förbud är visst en framkomlig väg, vad annars? Som förbud mot otidsenliga kalhuggningar och markberedningar.
Denna ytterst allvarliga och irreparabla klantighet är någonting som mest existerar i norra Sverige, och i Sápmi. Oftast rör det fornlämningar gjorda av samer och samernas förfäder och inte spår från den äktsvenska kulturen.
Skador från skogsbruk
Inventeringen för 2022 visade på den lägsta nivån på tio år, 11%. Den högsta andelen av skada eller grov skada påträffades i norra Norrland, 17%.
Varje år inventerar Skogsstyrelsen runt 1 500 kända kulturlämningar för att kartlägga skador från skogsbruket. Det kan röra sig om gravfält, husgrunder eller boplatser.
Norrbottens museums inventeringsprojekt 2017-2019 visade att drygt 80% av nyupptäckta fornlämningar i Arjeplog, Vuollerim, Mårdsel och Gällivare hade skador efter skogsmaskiner.”
Mera:
Fångstgropar i Jokkmokk förstörda av skogsmissbruket
Fångstgroparna vid Bidtja
Views: 159
