Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut

Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut. Bilden: Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa just innan starten på skidturen på grönlandsisen 1883. Jag har sett denna bild många gånger förr, men aldrig analyserat den som nu.

De åkte in i det okända

Bägge två har korta och för den tiden rätt smala skidor. Mest troligt är de hemmagjorda av biŋál (lulesamiska), hård tjärved från tall eller gran. Såna skidor användes om det var skare. Vanliga björkskidor hade slitits sönder bara efter några mil, men de här herrarna hade 46 att tillryggalägga. Men de visste de inte då de stod uppställda för fotografering inför starten. De åkte in i det okända.

Pavva Lasse står närmast kameran. Min vän Roland Jatko har i en kommentar till detta inlägg konstaterat att Pavva Lasses vänstra skidspets är avbruten. Biŋál-skidor är hårda och sköra när de är torra. Troligen har skadan uppkommit under resan. Inte roligt att starta med en sådan skida…

Lulesamiskt mode

Bindningarna är vad de var vana vid. Enkla ölor, tåremmar, runt skorna. Skorna ser ut att vara av skohö (starr) välstoppade nuvtaga, bällingskor gjorda av hårbeklädda skinn från renens underben. De båda männen är också utrustade med hattar. Högsta mode vid denna tid, har jag kunnat konstatera på en mängd bilder av lulesamer som finns bevarade.

De är klädda i gabdde, kolt. Vad de har på benen är svårt att avgöra. De har också varsin liten vuossa, ryggsäck, mest troligt gjord i renskinn och bär någon typ av solglasögon för att skydda ögonen för det totalvita landskap som väntar dem de kommande 57 timmarna.

Vargspjut som skidstav

Vad Pavva Lasse har för vitt bröstet vet jag inte. Roland trodde det var en skada på själva glasplåten, och den verkar vara den mest sannolika förklaringen. Det smått otroliga med hela utrustningen är att skidåkarna verkar ha varsitt vargspjut i händerna, vilken tjänar som en andra stav. Troligen har de med sig vapnet för att kunna freda sig mot eventuella isbjörnar. Ett regelrätt björnspjut hade varit alldeles för stort och klumpigt att ta med sig. Annars var dessa renskötare och jägare vana vid att åka skidor med bara en stav. Detta har alltid förbryllat mig när jag sett denna bild. Varför två stavar? Men som sagt, den andra staven är nog ett spjut.

Pavva Lasse verkar för övrigt ha en övernaturligt rak och smal vänsterstav. Kan det vara en issond, stativ för något instrument, kanske sextant eller dylikt, gjord i metall?

Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut

Det var en skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut som saknar motstycke. Rakt in på grönlandsisen åkte Pavva Lasse Tuorda och Anders Rassa i 57 timmar. Då hade de tillryggalagt hela 46 mil på sina tjurvedsskidor. Makalöst!

När Nordenskiöld återkom till Sverige med de två jokkmokkssamerna tvivlade många på samernas prestation. Därför anordnade Nordenskiöld 1884 ett långlopp, Nordenskiöldsloppet, mellan Purkijaur utanför Jokkmokk, till Kvikkjokk, fram och tillbaks. Sträckan blev 22 mil. Segrade gjorde Pavva Lasse Tuorda på tiden 22 timmar och 21 minuter.

Om Pavva Lasse Tuorda hade en eller två stavar när han åkte Nordenskiöldsloppet, vet jag inte. Jag är tacksam för svar på den frågan och synpunkter i övrigt.Den som vill fördjupa sig mer om historiken kring loppet som startar klockan 06.00 i Purkijaur imorgon, kan göra det på Nordenskiöldsloppets hemsida.

Inlägget redigerat den 9 april. Imorgon dokumenterar jag starten på denna historiska händelse med stillbilder och film. Tack till försående kollega på ungdomsboendet som numera är min vanliga arbetsplats, som tar över ett par timmar så jag kan fara till Purkijaur och fotografera.

Länkar i ämnet:
Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Kamrater vid Návdahávrre

Views: 117