FN och samer i Gállok!

Igår var en stor dag för gruvmotståndet i Jokkmokk. FN:s specialrapportör för urfolksättigheter José Francisco Cali Tzay besökte Gállok/Kallak med två medarbetare. Han ville träffa de samebyar som direkt kommer att drabbas av denna gruva och alla andra gruvor som planeras i det Jokkmokk Mining District som gruvnäringen och regeringen mest av allt önskar sig. På plats var också en representant för Sametinget. Besöket bevakades av en fotograf utsänd av SVT Sápmi, en journalist och en fotograf från Dagens Nyheter och av mig själv, som ju också tillhör gruvmotståndet 🙂

”Det är första gången en FN-expert besöker Kallak och med sig har han endast två personer från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR. Ingen från det officiella myndighets-Sverige är här och möter upp.” skriver DN.

Och så är det. Ingen möter upp. Bara vi. Men det är egentligen bara bra. Myndighets-Sverige har ju haft fest på miljökonferensen Stockholm +50 där de firat fem decennier av kapitalt misslyckande för miljö- och urfolksfrågor. De är väl för trötta efter festen.

Nu slapp vi för en gångs skull, utan minsta tillstymmelse till greenwashing och lögner, i lugn och ro metodiskt beskriva hur gruvan/gruvorna kommer att påverka renskötseln, vattnet, skogen, den biologiska mångfalden och lokalbefolkningen i byarna Björkholmen och Randijaur. Detta till en tung instans i Förenta Nationerna. Det är stort. För Christine Evans tog jag också tillfället i akt att på svenska beskriva den samiska historian i detta område, men också i stort, hur den osynliggjorda sanslösa svenska markstölden av traditionellt samiska marker har gått till. Jag bad henne överföra informationen till specialrapportören. Hon lär göra det, på spanska 🙂

DN idag:
”– Det är första gången jag är på den svenska sidan av Sápmi och det är en ära att få vara här.

Han är väl insatt i frågan och uppmanade själv i en skarp skrivelse svenska regeringen i februari i år att säga nej till en gruva – en månad innan själva beslutet. Efter beslutet kom även FN:s Rasdiskrimineringskommitté med hård kritik och uppmanade regeringen att överväga att dra tillbaka beslutet. Kärnan i kritiken är att regeringsbeslutet direkt strider mot det Sverige har lovat genom fyra bindande konventioner; att skydda samiska rättigheter och ge dem långtgående rättigheter till medbestämmande på deras traditionella marker.

Här säger båda samebyarna nej till en gruva.

– Jag orolig över det som är på väg att hända här och det har jag meddelat svenska regeringen. Svenska staten har inte levt upp till de konventioner som de har lovat att följa, vilket är att de måste få samernas godkännande.

Han fortsätter:

– Det är ett misslyckande av den svenska regeringen och jag kommer att fortsätta att insistera på att de ska konsultera med de samiska personerna.”

Mer från dagens Nyheter:
”Regeringen har även fått kritik för att ha sagt ja till en eventuell nickelgruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby. År 2020 krävde FN:s Rasdiskrimineringskommitté att Sverige skulle dra tillbaka gruvtillståndet, ändra i minerallagen och garantera samers rätt till kultur. En ändring som inte skett.

– Jag har inget annat att säga än att de måste leva upp till det som de lovar. Speciellt när representanter från Sverige har varit väldigt stöttande av urfolks rättigheter i andra länder. De har ett moraliskt ansvar att fullfölja sina åtaganden.”

José Francisco Cali Tzay är tydlig. Regeringen har ett moralisk ansvar.

Tyvärr lyser det ansvaret med sin frånvaro när regeringen och merparten av riksdagens ledamöter endast har ett vägledande värde i livet. Pengar. Det visar sig gång på gång.

Det som legat till grund för regeringens positiva beslut om Beowulf Minings gruva här i Gállok grundar sig uteslutande på bolagets egen information. Från en lycksökares uppblåsta och lögnaktiga propaganda alltså. Så ser det ut vid alla exploateringar i Sápmi och i Sverige. Helst när allt anses vara till gagn för den ”gröna” omställningen. Därför är det så otroligt viktigt att det finns ett FN som bryr sig. Tyvärr väger också deras ord alltför lätt för så kallade ledare som Magdalena Andersson eller Karl-Petter Thorwaldsson vilka skiter i EU:s enda urfolk. Så illa är det.

Men tider lär snart komma när regeringen tvingas lyssna till urfolkets önskemål och till andra hållbara alternativ för utveckling i stort och smått.

Tack för besöket och engagemanget José Francisco Cali Tzay, Christine Evans och Elisa Marchi 🙂

Andelen allierade för vår kamp blir bara fler och fler. Motståndet växer!

Mitt ideella engagemang dränerar min frilanstillvaro. Det är förvisso någonting som jag själv har valt, mitt eget fel. Men jag kan inte låta bli. Gruvor och andra frågor som rör tanklösa exploateringar är alltför viktiga. Det måste finnas kritiska röster. Om du vill stödja min kamp och mina oberoende skildringar på kvikkjokk.nu får du gärna donera ett belopp på swish 070 2300955
Varma tack på förhand 🙂

Views: 473