Filip Hultblad och hans doktorsavhandling i kulturgeografi 1968 heter
”Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken”. Avhandlingen, boken, är faktaspäckad utöver det vanliga och har förutom en fyllig inledning och fördjupningar också massor av spännande belägg, noter, i slutet. Boken är dock en aning svårnavigerad och gör att läsaren måste bläddra mellan olika segment för att få information. Kartorna är grova och svårtolkade. Filip Hultblads tanke är god med kartorna, men de är för små, otydliga och plottriga. Vart orterna är belägna, lappskattelanden, med mera, kräver lokalkännedom för att kunna förstås och även då kan de vara svåra att hitta.
Filip Hultblad är präglad av sin tid, även om andra världskriget är slut och året är 1968. Rasbiologin och det svenska rasbiologiska institutets strukturer och tankegångar skuggar delar av hans verk. Ett kolonialt förhållningssätt likaså.
På kartor, som är tydliga, redogör Filip Hultblad för samisk nybyggarbefolkning under olika tider. Bilden, som föreställer hur det såg ut i Jokkmokks socken 1830 domineras av luleälvarna som går ihop vid Vuollerim längst ner. Kvikkjokk är en vit ring högst upp. Enligt Hultblad finns 1830 ingen bofast samisk befolkning på denna ort. Däremot i nedströms belägna byn Njavve, men inte i Tjåmotis – den vita ring där älvarna går ihop. Inte heller i Björkholmen, Parkijaur eller Randijaur, men Nautijaur i skogslandet mellan Lilla Lule älv och Stora Lule älv är märkt med en rejäl svart plopp. Jag tror inte på denna analys.
Filip Hultblad motsäger sig själv när han på sidan 192 skriver:
”Det är tydligt, att avkomman av den Iapska urbefolkningen även måste utgöra en betydande del av den bofasta befolkningen. Källmaterialet är ej helt förteget därom.”
Tidsandan till trots, med det koloniala stuket som fastslår att samer prompt endast är de som uteslutande ägnar sig åt renskötsel, är Filip Hultblads bok en suverän publikation. En lulesamisk bibel enormt efterfrågad framför allt under de senaste decennierna när allt fler lulesamer söker sitt ursprung och vill förkovra sig i sin historia.
Det har varit hart när omöjligt att få tag i Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken på antikvariaten som finns på nätet. Mitt eget exemplar, med dedikation till en professor från författaren själv, köpte jag för tusen kronor.
Glädjande nog finns nu Filip Hultblads bok nu gratis tillgänglig i digital form här.
Forskaren Gudrun Norstedt skriver på fb: ”Nu finns Filip Hultblads bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken digitaliserad! Jag har förgäves försökt köpa ett eget exemplar av denna avhandling, som ständigt är utlånad på universitetsbiblioteket. Jag tog upp saken med UB, som bestämde sig för att göra boken digitalt tillgänglig. Otroligt användbart, inte bara för att man nu kan göra sökningar i denna kompakta volym, som till stora delar är en sorts databas i bokform. Av upphovsrättsliga skäl är boken än så länge bara tillgänglig inom Sverige, men eftersom Hultblad inte tycks ha några levande arvingar kommer den troligen snart att släppas helt fri.”
Varma tack till Gudrun Norstedt och Umeå universitetsbibliotek ❤️
Mer på bloggen: Lappskatteland i Jokkmokk
Visningar: 164
