Därför blev samer valloner! Framför allt i bondbyar i Sábme med bofasta samer och svenskar var orden ”Vi har valloner i släkten!” ett vanligt uttalande. Jag hörde det själv i ungdomen. Och när jag besökte Oarrenjárgga förra månaden berättade mina släktingar där att de äldre också där sagt att det fanns valloner i släkten.
Förra månaden fick vi en signerad bok skickad till oss som blivit tryckt i ett begränsat antal. Det var författaren själv, Hjördis Eriksson, som hedrande nog skickade en av de nio böckerna till oss: ”Vår släkt i Randijaur åren 1690-2001 med tyngdpunkt på de sista generationerna och deras bevarade kulturföremål”. En mycket fin och informativ bok med många bilder där huset vi nu bor i är i fokus.
I boken skriver Hjördis om ett möte hennes farfar och farmor hade på 1930-talet med chefen för Sveriges rasbiologiska institut Herman Lundborg. Lundborg skallmätte bland annat Hjördis farföräldrar, som var en basal grej i den så kallade forskningen. Hjördis skriver:
”Lundborg kom fram till att familjen Petterssons huvudform talade för att de var vallonättlingar. Detta kanske kunde förklara varför flera av familjemedlemmarna hade mörk hy och mörkt hår och sydländskt temperament. Som släktforskare har jag därför ägnat åtskillig tid åt att försöka få fram, om detta påstående kunde vara sant. Men jag har inte hittat några belägg för att vi är av någon vallonsläkt.”
I tider av rasbiologi med galna teorier om samerna som ansågs vara en till svenskarna underlägsen ras vilka knappt ansågs kunde ta hand om sig själva, med rasism och nazism, var det fult och till och med farligt att vara av samisk härkomst. 1928 års renbeteslag såg dessutom till att den överväldigande majoriteten av samerna i lappbyarna kastades ut från gemenskapen, förlorade sina möjligheter att leva som samer och tvångsassimilerades. De som trots allt stannade kvar och som kom att ägna sig åt småbruk maskerade sin etniska tillhörighet genom att säga att de var av vallonsläkt.
Jag är också släkt med Hjördis Pettersson och de flesta andra människor i byn Randijaur. Gemensamma samiska anfäder är bland andra Nils Nilsson som härstammar från fördrivna tornedalska skogssamer och ”Nils Persson Granström, född 1732 i Granbyn, Sorsele, död 1808 i Stenijaur, Jokkmokk. Exp.länsman i Stenijaur, Jokkmokk.” från Kjell-Åke Lundströms släktutredning som jag lejde honom att göra. Att Nils Persson Granström flyttat till Stenträsk, ända från Grans lappby vid Sorsele, torde också bero på tvångsförflyttning. Lapp skulle vara lapp och lappar skulle bo i norr där de inte var i vägen för kolonisationen med mera.
Därför blev samer valloner! Det var lugnast så, och tryggast. Det finns dock inga valloner i vår släkt. Inte ens från 1600-talets silverbruksera. Man skulle ju kunna tänka sig att valloner, som ofta stod för metalurgiskt kunnande, sökt sig till Hyttan/Kvikkjokk och det smältverk som där fanns. Men inte.
.
Sponsra mig gärna för fler oberoende artiklar på denna blogg med en Swish till 0702300955
Varma tack 💚
.
Mer i ämnet på denna blogg
.
#valloner #samer #sábme #rasbiologi #nybyggare #småbrukare #lappbyar #skogssamer #gran #tornedalen
Visningar: 400
