Det ger ju jobb…

Det ger ju jobb med malmbrytning, kalhyggen och vattenkraft. I vår landsända ljuder hallelujastämmorna i kör när nya tunga exploateringar planeras. Att gräva, borra, spränga och platta till backen så löser sig alla problem.

Det ger ju jobb… de anställer kanske någon inhemsk städare?

Det är som om malmbrytning, kalhyggen och vattenkraft är den enda möjligheten till försörjning. Nu när det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining vill bryta järnmalm alldeles vid byarna Björkholmen och Randijaur, är jobben det som de flesta tänker på. Naturen och kulturen är mest bara i vägen. Men arbetstillfällena är en chimär och ett patetisk försök för exploatören till att manipulera kommunledning och regering. Tyvärr går de styrande på lögnerna.

Om regeringen 2022 ger Beowulf Mining grönt ljus för att starta gruvan, kommer det gruvbolag som köper rättigheterna behöva flera år på sig innan alla tillstånd och finansieringen för gruvan är klar. Under denna tid kommer teknikutvecklingen ta ordentliga språng och den nya gruvan kommer, om den blir av, att till stor del skötas av automatiskt körande lastfordon. Om ett kinesiskt bolag köper gruvan tar de med sig all arbetskraft från hemlandet och det blir noll jobb för lokalbefolkningen. Eventuellt kanske de anställer någon inhemsk städare?

En damm som läcker tungmetaller

I väster får Randijaur en gigantisk damm som utsikt. En damm som innehåller anrikningsverkets avfall, som består av vatten och krossat berg med alla dess beståndsdelar. En damm som läcker tungmetaller till den fina fiskesjön Rádnávrre. Vattenbiologin slås ut och att fisken förgiftas och går inte att äta.

Två tunga expoateringar vid Randijaur

Om gruvdammen brister, vilket har inträffat på ett flera platser runtom i världen, innebär det naturligtvis en katastrof för allt liv efter Lilla Lule älv nedströms Rádnávrre. Ett faktum som gäller för Luleås 80 000 invånare vilka tar sitt dricksvatten från älven.

Nu blir det två dammar  som Randijaur ligger i skuggan av, vattekraftsdammen vid Parki och den nya slamdammen. Två hot. Två tunga expoateringar. Och all gammelskog på berglandet vid Gállok kommer allvarligt att påverkas av gruvan. Något som också gäller renskötseln i området, jakten, fisket, bär och svampplockningen. Rekreationsvärdet blir kört i botten. Turismen får sig en knäck, också Jokkmokks rykte som kultur- och naturkommun.

Det ger ju jobb – Fly in, fly out

Den trend med folk som flyttar till Jokkmokk från storstäderna, vilka ibland tar sina jobb med sig, den trenden slutar abrupt. Visst flyttar en massa folk in för att jobba i malmbrytningen, men de är specialister som kommer från andra orter och bara finns i kommunen så länge gruvan är i drift. Fly in, fly out. Sedan flyttar de för något annat gruvföretag. Gruvrallare som lämnar ett förött landskap efter sig. Och en läckande damm. Först när gruvan läggs ner om ett tjugotal år kan randijaurborna hänga ut sin vittvätt på tork igen. Då först har luften blivit fri från dammet från lossningen av gråberg (restprodukter från gruvan). Då först blir det tyst från gruvbuller.

Linné hos Nils Nilsson i Randijaur

Linné besökte Randijaur på sin Lappländska resa för knappt 300 år sedan. Han övernattade då hos byns första nybyggare Nils Nilsson och drog sedan vidare över Parkimårkan. Han var ivrig på att fortsätta västerut till de hägrande fjällen, så därför besteg han inte berget Átjek.

Järnmalm drog blixten till sig

Eller kanske han blev förmanad av den samiska vägvisaren att inte störa platsen för mycket. Linné var inte bara en nyfiken naturforskare och dokumentatör, han intresserade sig också för ”nyttigheter” som gagnade kolonialmakten Sverige. Bland annat vilka bergarter som kunde komma staten till nytta. Men likväl som Blomsterkonungen inte hittade fjällnejlikan som växer på Átjeks topp, fann han inte heller några tecken på förekomsten av den enorma malmkropp Átjek vilar vid. Järnmalmen som drog blixten till sig (Átjek betyder åska på lulesamiska).

I dagarna har Sveriges ekokommuner årsmöte i Jokkmokk. Jag undrar hur Jokkmokks socialdemokratiske kommunalråd försvarar den planerade gruvbrytningen i den församlingen?

Inlägget är först publicerat i april 2011 och uppdaterat den 18 november 2021 samt 2024-01-28. Jag blir mycket tacksam om någon vill stödja mitt arbete med denna oberoende blogg. Lämna gärna ett bidrag på swish 070 2300955
Tack på förhand 🙂

Arne Müller om Kallak/Gállok på Norrlandsparadoxen, Facebook
Aktivister för Gállok – skriv upp dig!
En gruva i Gállok sker i strid mot EU:s habitatdirektiv, fågeldirektivet, Miljöbalken och Artskyddsförordningen
Motståndet mot gruvan i Gállok, Kallak 2010-2022

Views: 121