Det är motstånd hela tiden. Allt har varit motstånd snudd på. Ända från ungdomsårens Linje 3 i kärnkraftsomröstningen och så Storparkeringen.
1980 stakades den totalt felplacerade parkeringsplatsen ut mitt i en myr i den norra delen av Kvikkjokks by. Jag for dit på skoter. I kälken satt Gunilla Nyberg och Sonja Eriksson. Vi drog upp de stakkäppar som exploatören Jokkmokks kommun (bland andra) sett till att placera ut. Stakkäppar som visade parkeringsplatsens kommande vidd och höjd.
Här hade exploatörens anlitade arbetskraft haft ett styvt jobb att med avvägningsinstrument på millimetern när markerat den vågräta övre höjden på sprängstensfyllningen. En fyllning som effektivt täckte hela myren och som gjorde att den bäck som flöt igenom den fick dras om. Sedan skulle naturligtvis finare grusmaterial läggas på fyllningen och så asfalt på det. Så fantastiskt fint det skulle bli…
Vi saboterade utsättningen, men det blev ingen polisänmälan av vårt tilltag, vad jag vet. Trägna gjorde exploatörens anlitade arbetskraft bara om sitt jobb. De hade ju månadslön. Parkeringsplatsen, den jävulska, blev därmed verklighet på mark som stulits av min släkt.

Det är motstånd hela tiden
Sen blev det skogskamp, gruvkamp och personlig ännu pågående, dekolonisering. År av information och folkbildning. Eftersom folk knappt vet någonting om samisk historia, kolonial struktur, gruvors påverkan, effekter från skogsbruket, vindkraftsparkerna, och vattenkraften, den mentala koloniseringen samt tidiga och pågående övergrepp av olika slag, ansåg jag det låg på mig att skriva, berätta och filma för att beskriva historia och nutid. Det är min uppgift tycker jag. Vem gör det annars?
Men det kan vara knepigt att vara kritiker i Sveriges mest lydiga län. Är man inte själv anställd av exploateringsindustrin så är ens partner det, eller barn, släkt, vänner, grannar. Riktar en anställd kritik mot det bolag denne är anställd åt kan det bli sparken. Illojalitet. Rädsla. Tystnadskultur.
Min äldsta dotter Elina ville för ett par tre år sedan bli polis. En sån där undersökande typ kriminalare. Elina fixade alla prov galant. Det enda som stod mellan henne och Polishögskolan var den slutgiltiga säkerhetsprövningen hos SÄPO. Hon gick inte igenom. Elina ansågs tydligen vara ett säkerhetshot. SÄPO gav inga skäl till att hon nobbades. Att hon var dotter till en aktivist kan ha bidragit till det.
Nu optimerar jag flera hundra gamla artiklar på denna blogg, så att de hamnar högre upp i nätsökningarna. Också det en motståndshandling. För mycket av det jag skildrar tycker makten troligen inte om. Hellre låta allt förbli vid det gamla. Att folk får fortsätta vara inne i dimman och mörkret. Ingen kritik, inga ögonöppnare, inga historiska belägg. Det är bekvämast så.
Jag har varit sjukskriven från den 5 mars efter en axeloperation. Den 10 april kan jag börja jobba igen. Jag arbetar på Samefolkets digitaliseringsprojekt med att digitalisera negativ och diabilder samt att registera alla bilder och lägga upp dem på databasen Carlotta (sök på SameF:80 för att se alla hittils upplagda bilder).
Speciellt givande är det när mycket information finns till bilderna. Som forne chefredaktören för Samefolket Israel Ruong och hans och hans fru Majas reportageresa i Troms fylke på nork sida. Här for paret runt med bandspelare och kamera och dokumenterade den rika samiska närvaron i fjordarna. Mycket spännande och fyllig information med många namn att fylla i. Också detta jobb är en motståndshandling. Här har alltså bilder med fyllig information legat orörda i sina negativmappar sedan 1968, men nu är allt publikt.

Snart kan jag fortsätta filma mig själv med Gimbal och trådlös mygga när jag berättar om hur jag hittade samiska boplatser, bestraffningsmetod under silverbrukstiden, Tsåkakgubben, Luossamuorkke, Vállásj, renbeteslagen 1928 och inte minst om Anders Sunnas pågående utställning på Kulturens hus i Luleå, med mera. Jag har döpt mina vloggar till Sápmi Tales. En mer populär, direkt och publik folkbildning. Ett motstånd som troligen är rätt så effektivt. Kommer också att göra några videor åt Greenpeace.
Gruvfritt Jokkmokks aktivistlista fortsätter att samla engagerade människor. Detsamma gäller namninsamlingen. Jag fortsätter administrera facebookgruppen, och aktivistlistan.
Motvinden är dock ganska hård, men mitt motstånd flödar ändå på. Oavsett störningar så är det är motstånd hela tiden som gäller. Finns inga andra alternativ. Åtminstone inte för mig.
.
Profilbilden till inlägget kommer från en aktion jag deltog i på finska Neovas utdikade mosse vid Kumla.
.
Mer på bloggen:
Aktivister för Gállok – skriv upp dig!
Ge gärna ett ekonomiskt bidrag till min kamp via Swish 0702300955
Många varma tack på förhand

#aktivism #kamp #motstånd #civilolydnad #kritik #tystnadskultur
Visningar: 123