Samefolket är digitaliserad

Samefolket är digitaliserat

Samefolket är digitaliserad. Nu går världens äldsta urfolkstidning Samefolket att läsa digitalt från det första numret 1904 av Lapparnes Egen Tidning fram till dagens Samefolket. Att enkelt kunna söka bland alla utgivningar ger fantastiska möjligheter för exempelvis forskningen om samisk kultur och historia. Professor Patrik Lantto, med flera, vid Várdduo-Centrum för samisk forskning har i sin digra bokutgivning ofta citerat Lapparnes Egen Tidning, Samefolkets Egen Tidning och Samefolket, som tidskriften heter idag. Nu slipper forskare och andra intresserade att bläddra i fysiska tidningar. Allt man vill veta går enkelt att söka på Samefolket Digital.

Samefolket är digitaliserat
Några av de 960 träffar när jag sökte på ordet lappfogde.

Sökbart arkiv

Samefolket är digitaliserad, det är fantastiskt! Söker man exempelvis orden lappfogde och kvikkjokk, kommer allt som är skrivet om när någon lappfogde besökt Kvikkjokk eller själv nämnt Kvikkjokk i någon rapport som finns återgiven i tidningen. Allt som är skrivet om fiskeredskapet ljuster kommer upp direkt för den som söker på ljuster. Hur många gånger har häradsrätten i Jokkmokk refererats till? Vad har skrivits om Statens Vattenfallsstyrelse (nuv. Vattenfall) eller Domänverket (nuv. Sveaskog och Statens Fastighetsverk)? Mängder av träffar lär komma upp, åtminstone när det gäller det sistnämnda. Står det något om orterna Flötningen, Tvärsele eller Järämä? Finns Gunilla Påhlsdotter omnämnd någon gång i tidningen? Lappskattelandet Tjäruborgarens land? I sökningen går det naturligtvis att fylla på med flera ord för att precisera antalet träffar.

Samefolket är digitaliserat
Några träffar när jag sökte på Torkel Tomasson, första chefredaktör på Lapparnes Egen Tidning.

Samernas egen berättelse

Alla som prenumererar på Samefolket kan alltså läsa tidningen digitalt på datorn eller telefonen. Från Samefolkets hemsida:
”Som prenumerant hänger du med från det allra första numret, utgivet den 15 december 1904 på Aftonbladets tryckeri i Stockholm, via återupptagningen 1918, genom decennierna fram till 2011 – och från 2016 till idag. Fem år (2012–2016) saknas fortfarande.

Det första numret vittnar om den tid det föddes i. Tidningen ”bör blifva en förbindelselänk för oss, fjällets barn, i denna föreningsrörelse, med hvilken vi tror oss kunna försvara vårt bestående som folk.” Just så inleds mer än hundra år av samernas egen berättelse – buren på tidningssidor fram till idag. Mer än hundra år av samernas egen röst är mäktigt.

Tidningen föds som ett svar på den utrotningspolitik som ”snärjt sig fram så tyst”. Men man ser också tecken på ett nytt skede: ökade sympatier i huvudstaden, där unga samer som Elsa Laula och Torkel Tomasson nu organiserar sig. Att tidningen blev verklighet var både ett motståndsyttrande och en samhällsförändrande handling. ”Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare är Lappmannen Torkel Tomasson”.

Som prenumerant får du i vår app tillgång till smarta sökfunktioner, extramaterial och det senaste. Nummer äldre än 100 år finns även digitalt via Kungliga bibliotekets tjänst Svenska tidningar. Senare utgåvor finns på KB och på flera bibliotek.

Digitaliseringen av bildarkivet

Samefolket är digitaliserad och nu väntar en stor del av tidningens bilder också på att göras digitala. Jag fortsätter att jobba i projektet under ledning av Victoria Harnesk (som också ledde förprojektet). Tillsammans med Hanna Partapuoli Buljo har vi hittills digitaliserat cirka 80 procent av alla negativ och dior som vi tidigare har valt ut. Bilderna går nu att hitta på bilddatabasen Carlotta, med Ájtte som huvudman. Skriv SameF:80: i sökrutan för att se de upplagda bilderna.

Samefolket är digitaliserat
Harriet Nordlund från Samefolket Arkiv.

Pål Doj:s bilder av teatergruppen Dálvadis

Det första jag just nu jobbar med är att söka information från i det nya digitala tidningsarkivet från den sparsamma skrivningen på några av Pål Dojs negativfickor där det står Dalvvadis 1980. De svartvita 24×36-negativen föreställer teatergruppen Dálvadis på en scen med en fond av samiska symboler. Jag vet inte vart bilderna är tagna, men känner igen skådespelarna Maj-Doris Rimpi och numera bortgångna Harriet Nordlund. Jag loggar in på Samefolket Digital. Skriver dalvadis i den långa sökrutan uppe till vänster. Ställer in spannet i tid som jag är intresserad av. I detta fall 1980-01-01 till 1980-12-31 och vips kommer alla de tidningssidor där teatergruppen figurerat på under hela 1980 upp på skärmen. Jag klickar och läser från nummer 1 den 15 januari. Massor med information som jag kan registrera i det xlsx-ark jag nu jobbar med. Personnamn, plats och information för en fyllig och sökbar bildbeskrivning. När alla de 381 bilder är färdigregisterade exporterar jag ut xlsx-filen till en mapp på en hårddisk tillsammans med alla högupplösta bilder. Eric Danielsson för över materialet till en server på Ájtte och sist i processen lägger Göran Sjöberg in allt på plats i databasen Carlotta. Nu blir också arkivbilderna sökbara.

Fotokopior nästa projekt

När alla original är digitaliserade, packade, uppmärkta i arkivlådor och arkiverade på Ájtte väntar cirka fem tusen svartvita fotokopior, som är kopierade från redaktörer vilka inte har sina negativ- eller diaoriginal i Samefolkets arkiv. Jag är tveksam till att alla de här bilderna hinner göras digitala innan projektet tar slut i slutet av året, men det kan gå.

Synliggörande av samer

På senare år har synliggörandet av samer och samisk kultur successivt ökat mycket tack vare konstnärer, media, film, men också mängder av bokutgivningar. Akademin har också bidragit till att informera, folkbilda och stärka det samiska. Och nu är också Lapparnes Egen tidning, Samefolkets Egen Tidning och Samefolket modernt tillgängliga för alla som vill förkovra sig om EU:s urfolk från 1904 fram till idag 😀

Samefolket är digitaliserad. Det känns overkligt men också stort och roligt efter alla dessa år av rensande, strukturerande, kartonger, listor, planerande, insamlingar av saknade tidningsnummer, med mera. Vi har gjort det verkligen bra alla vi i projektteamet, ansvariga på Riksarkivet och Kungliga biblioteket, med flera.

.

Mer på bloggen:
Jag jobbar med Samefolket Arkiv

.

#samefolket #samefolketarkiv #digitalisering #lapparnesegentidning #samefolketsegentidning #sápmi #sábme #sábmie #saepmie #tidning #tidskrift #edition #redaktör #utgivning #arkiv #synliggörande #kultur #politik #urfolk

.

Visningar: 53

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *