Kamajokk naturreservat. Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flernamn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.”
2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att ortnamnen ges en stavning som gör att de kan uttalas och förstås på det språk, lulesamiska, som namngivit alla platser i Sábme.
Det hindrade dock inte staten, via dess länsstyrelse i Norrbotten, från att inrätta Kamajokks naturreservat efter en drygt tio år lång betänketid och en vedervärdigt usel ersättning till de drabbade markägarna.
Kamajokk naturreservat. Det svenska gruvfolk som kom hit på 1660-talet och exploaterade gruvor, kolonisatörer och de som på 1800- och 1900-talen ville exploatera bygden för turism, vattenkraft och skogsbruk stavade vattendraget Kamajock eller Kamajok.
2014 när placerade Länsstyrelsen ut sin infoskylt om reservatet (klicka två gånger på bilden ovan så den blir läsbar).
Den korrekta ortografin för Kamajokk är Gamájåhkå, vars namn härleds till det slam som de tolv glaciärer Gamájåhkå avvattnar. Bäcken med vatten grumligt som vassle, en betydelse som den lulesamiske språkkonsulenten Nils-Olof Sortelius berättade att gamlingarna tydde det som. Inte undra på när Gamájåhkå avvattnar tolv glaciärer i Sarek.
Ps: I skyltens ingress med det försvenskade namnet och den felaktiga betydelsen står även att det är ett storslaget vildmarksområde. Storslaget, visst, men vart finns vildmarken? Ds.
Visningar: 60
