Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021

Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl.

2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att undersökningsområdet ligger innanför gränsen till världsarvet Laponia tar ingen myndighet hänsyn till. Tor Tuorda börjar sitt engagemang mot nya gruvor i Jokkmokks kommun.

2006-06-28: Beowulf Mining Plc:s tioåriga undersökningstillstånd i Gállok/Kallak börjar gälla.

2006-2007: Tor Lundberg protesterar mot planerna för en gruva i världsarvet. Kontaktar Naturvårdsverket, Bergssstaten, Naturskyddsföreningen, Riksantikvarieämbetet, samebyarna, utan gehör. Blir intervjuad i radion och av Norrbottens Kuriren. Tyvärr går inslagen inte längre att hitta på nätet.

2008: Beowulf börjar fokusera på Gállok, från att tidigare framhävt Ruovddevárre som sitt flaggskepp. Fortfarande är det få som tar planerna på allvar.

2010: Beowulf besöker samebyarnas årsmöte och berättar om malmfyndigheten. Samebyarna tillsätter en gruvgrupp. De anlitar också ett juridiskt ombud för att sköta kontakterna med prospekteringsföretaget. Miljöpartiets gruppledare i Jokkmokk, Mats Dahlberg slänger ut en fråga på facebook om någon känner till var Kallak ligger och skriver att det ska vara någonstans i närheten av Randijaur. Ingen reagerar desto mer.

Mars 2011: Jokkmokk Iron Mines, ett helägt dotterbolag till Beowulf, registreras som aktiebolag. VD för bolaget är Fred Boman. Samarbete inleds mellan de drabbade samebyarna Jåhkågasska och Sirges och nätverket Inga gruvor i Jokkmokk. Jonas Vannar (Sirges) och Mattias Pirak (Jåhkågasska) besöker Tor Lundberg i hemmet i Randijaur och Jonas lär Tor navigera på Bergsstatens karttjänst på nätet. Trion pratar ihop sig om strategier för den fortsatta kampen. Nätverket inriktar sig på miljöaspekterna och samebyarna på renskötseln.

3 oktober 2011: Gruvan når kommunpolitikens högsta instans, då Beowulf besöker Jokkmokks kommunfullmäktige och berättar om malmfyndigheten. Samma kväll tar Miljöpartiet som första parti i kommunen avstånd från gruvplanerna.

30 november 2011: Tor Lundberg (idag Tuorda) startar facebookgruppen och nätverket Inga gruvor i Jokkmokk, med bland annat nätverket mot gruvan i Rönnbäcken utanför Tärnaby som förebild. Gruppen växer snabbt till flera hundra medlemmar.

13 december 2011: Tor Lundberg och Jonas Vannar från Sirges besöker Gállok och blir guidade av Beowulfs borrningsansvarige i området där provborrningar har inletts. Borrningen av fem borrhål visar sig senare ha utförts utan några som helst tillstånd och på privat mark som ligger utanför det område som företaget sökt tillstånd för. Flera tusen 15-åriga tallplantor mejas ner av den skogstraktor som drar borriggen.

30 januari 2012: Tor Lundberg besöker gruvlobbyns konferens Framtidens gruv- och mineralindustri på Grand Hotel i Stockholm för att lära känna motståndarna. Han är chockad över den eufori som präglar hela konferensen. De cirka åtta tusen som det hela kostar betalar Tor ur egen börs.

4 februari 2012: En demonstration under Jokkmokks vintermarknad samlar cirka 250 personer som i 42 graders kyla tågar genom Jokkmokk i protest mot gruvplanerna. Tor Lundberg och ordföranden för Sirges sameby håller tal.

8 maj 2012: Henrik Blind startar hemsidan och nätverket What Local People? Titeln kommer från ett uttalande Beowulf Minings styrelseordförande Clive Sinclair Poulton gjorde på ett videoinspelat aktieägarmöte i Stockholm. Tor Lundberg rippar klippet och fotograferar ett hundratal personer i svartvitt vars porträtt manifesterar att området långt ifrån är folktomt. Henrik fyller på med porträtt som intresserade skickar till honom.

27 maj 2012: Efter ett tips besöker Tor Lundberg, tillsammans med sin dotter Astrid, Gállok och konstaterar omfattande markskador efter JIMAB:s traktor och fyrhjulingar. Bolaget anmäls för misstänkt brott mot terrängkörningslagen.

Sommaren 2012: Protesterna i Ojnare på Gotland exploderar. I kölvattnet av Ojnare bildas föreningen Urbergsgruppen och nätverket Budkaveln, båda nationella motståndsgrupper med representanter för platser som hotas av gruvor i Sverige och i synnerhet Sábme. Hädanefter kommer motståndet att bedrivas på såväl lokal och nationell nivå.

17 november 2012: Sveriges första nationella demonstration mot gruvnäringen någonsin. En hel dag med workshops och föreläsningar på Södra Latin i Stockholm. Manifestation på Medborgarplatsen för fast mark och rent vatten som samlar cirka 700 personer från hela landet. Budkaveln som färdats från Ojnare, till Kiruna, Jokkmokk, Tärnaby/Rönnbäck, Vättern mfl. platser skulle överlämnas till Alliansregeringen, men ingen representant för densamma kom. Inte heller några representanter från media.

2 februari 2013: En 300-hövdad demonstration mot nya gruvor tågar genom Jokkmokks marknad.

4 februari 2013: Karin Kuoljok, Tor Lundberg Tuorda, Jan Erik Länta och Henrik Blind gör en anmälan till FN-organet UNESCO om att världsarvet Laponia hotas om provbrytningar och i förlängningen en gruva öppnas i Gállok. En kopia av anmälan överlämnas av Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson till miljöministern Lena EK i samband med Jokkmokk Winter Conference.

19 april 2013: Ny manifestation i Stockholm anordnas av Fältbiologerna. Tusen personer samlas på Sergels torg för att visa sitt missnöje med minerallagen. Representanter för motståndet mot gruvan i Gállok finns med bland talare och artister.

Juni-juli 2013: Jimab avverkar naturskog och spolar berget rent som förberedelse för provsprängning i fem schakt. Urbergsgruppen lägger upp ett fb-evenemang med uppmaning att stödja kampen mot en gruva i Gállok. Två aktivister anländer i maj-juni. De bor först i tält, men senare hos lokalbefolkningen i Björkholmen.

1 juli 2013: Fyra aktivister blockerar en grävmaskin genom att sätta sig på dess larvband. En polispatrull anländer omedelbart från Gällivare och bär bort tre av de fyra aktivisterna. Den fjärde aktivisten sitter kvar på armen till grävskopan. Poliserna bryr sig inte om att ta ner honom och han går under jorden en period hos lokalbefolkning i Björkholmen.

4-7 juli 2013: En workshop hålls vid Gállokjávrre. Workshopen är en del i forskaren May-Britt Öhmans projekt Älvar, motstånd och resiliens – hållbara framtider i Sápmi och andra urfolks territorier. Under workshopen diskuteras dammsäkerhet, civil olydnad, kolonialism, gruvmotstånd i latinamerika med mera. Också Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson besöker workshopen och övernattar i lägret.

29 juli 2013: Ett 20-tal poliser genomför en stor insats mot aktivisterna. Med hjälp av en lokal åkares traktor mejas de två torn som aktivisterna byggt ner. Aktivisterna grips och släpas bort.

Juli-augusti 2013: Flera konserter hålls i Kamp Gállok, med bland annat Maxida Märak, Mimi Märak och Nina Nordvall Vahlberg, Járnna, Max Mackhé, Anna Wedin och Leo Holmberg från Ramblin’ Minds. Det är också föreläsningar, som till exempel när Rickard Länta och Helena Länta från Jåhkågasska sameby kommer och berättar om renskötseln i området.

12 augusti: Polisinsats nummer tre spårar ur då polisen bland annat sågar av bjälken till aktivisternas torn, trots att det sitter människor både i och under tornet.

19 augusti 2013: Konstworkshop i Gállok. En blockad av konstverk och installationer upprättas. Professionella konstnärer och andra gruvmotståndare bidrar till att skapa blockaden.

20 augusti 2013: Jåhkågasska tjieldde driver ut ett 30-tal renar från området för att rädda dem från de planerade sprängningarna.

21 augusti 2013: Ännu en polisinsats drabbar Kamp Gállok. Konstinstallationerna jämnas med marken och polisen bereder väg åt JIMAB:s personal, för att dessa ska kunna inleda sprängningarna. Mellan provbrytningsschakten har aktivister klättrat upp i träden, men de letas upp av JIMAB:s inhyrda medborgargarde som under ledning av fd. platschefen vid Aitik Rolf Ritzén – nu ansvarig för JIMAB:s provsprängningar – utgörs av lokala gruvförespråkare. Gardet, tillsammans med polis, har suverän tillgång till området. Ett område som polisen i strid mot grundlagen har spärrat av med tillträdesförbud. Ritzén och två män från medborgargardet upptäcker en aktivist i en tall. Ritzén yttrar: “Bara du kommer ner på marken så kan vi göra vad vi vill med dig”. En annan aktivist får sin klättersele sönderskuren av polisen så denne löper risk att allvarligt skadas. Efter denna insats lämnar gruvmotståndare in en lång rad av anmälningar mot polisen, som polisen ser till att få utreda själva. Självklart utan att någon av de ansvariga åtalas. Jimab återkommer en tid senare med ett motdrag, nämligen skadeståndskrav på aktivisterna på en miljon kronor.

29 augusti 2013: TV-programmet Debatt tar upp Gállok. Niklas Spiik från Jåhkågasska tjiellde, Sametingets presidieordförande Stefan Mikaelsson och aktivisten Markus Nyström från Kamp Gállok medverkar.

24 augusti 2013: Samebyarna bjuder in alla som stödjer kampen mot en gruva i Gállok. Omkring 500 personer hörsammar inbjudan för att tillsammans knyta näven i luften för fortsatt kamp. 25 augusti 2013: Arne Müller föreläser på Ája om sin nyutgivna bok Smutsiga miljarder – den svenska gruvboomens baksida inför ett fullsatt Ája i Jokkmokk. I publiken finns bara ett litet fåtal gruvkramare. De som är positiva till nya gruvor vill fortsätta vara positiva, oavsett vilken seriös information som presenteras.

28 augusti 2013: Sametingets nyvalda plenum med totalt nära 500 personer, besöker Gállok.

3 september 2013: Aktivisterna har uppfört nya blockader för att förhindra Jimab att frakta bort den provbrutna, bortsprängda malmen. En stor eld, plakat, banderoller, stenar, en hög träpåle och det högsta tornet av alla tidigare har anlagts mitt på vägen vid Kamp Gállok. Cirka 200 aktivister och nyfikna betraktar hur de åtta poliserna, varav två hundförare, släcker elden med skumsläckare, välter pålen, plakaten, banderollerna och bär bort de knappt tiotalet aktivister som satt sig på vägen. Också en 85-årig renskötare från Sirges sameby blir bortvisad. Allt ackompanjeras av jojk som blir allt mer förbannad i tonen och en mycket högfrekvent sång från en maorisk prinsessa. Vägen blir fri för exploatören, utom från det höga tornet där två aktivister har placerat sig. Visa av erfarenheterna bygger JIMAB en ny väg runt tornet istället för att riva det. Så börjar lastbilarna rulla. I provschakten lastar en grävmaskin skopan på en lastmaskin som i sin tur lastar lastbilarna. När alla bilar och poliser försvunnit lägrar sig ett lugn över hela platsen, men stämningen är inte alls uppgiven, tvärtom. Att helt förmå stoppa malmtransporterna förstod alla skulle bli lönlöst, men frågan om nya gruvor på samiska traditionellt brukade marker blev rejält uppmärksammad och Gállok finns idag på var hens läppar.

4-5 september 2013: Efter en gemensam färd till och rekreation i Sarek med följande avslutningsfest i Jokkmokk lämnades Kamp Gállok öde. Då passar någon på att stjäla en tältkåta, bränsle, spritkök och mat. Själv förlorade jag en klyvyxa som kampen lånat och använt under hela sommaren.

5 september 2013: Nordnytt kom på besök och gjorde ett fylligt och proffsigt inslag i TV. Jag lånade en båt i Björkholmen och vi for ut på parkimagasinet så att teamet skulle få en uppfattning om exploateringens nära läge till Lilla Lule älv och hotet också mot Luleås vattentäkt.

11 september 2013: Vernissage på Sameslöjdstiftelsen i Jokkmokk av utställningen om kampen i Gállok, med en rad konstnärliga verk från sommarens proteströrelse.

2 november 2013: Tillsammans med Henrik Blind blev jag av Naturvernforbundet inbjuden till gruvkonferens i Guovdageaidnu i Norge där vi höll ett gemensamt föredrag om gruvmotståndet i Jokkmokk.

28 november 2013: En samling engagerade naturmänniskor och gruvkritiker påbörjar en manifestation på Riksbron i Stockholm om fast mark, rent vatten och levande kulturarv. En manifestation som pågått under varje torsdag sedan dess.

Januari 2014: Efter ett och ett halvt år kom beslutet att åklagaren lagt ned förundersökningen mot JIMAB för misstänkt brott mot terrängkörningslagen. Nu är det fritt fram för alla och envar att köra hej vilt i skogar och på fjäll.

7 februari 2014: Tjáhppis rájddo färdas sorgligt långsamt genom marknadsområdet i Jokkmokk ledd av samer i svarta koltar med vitmålade ansikten. I rajden följer också aktivister från Kamp Gállok.

8 februari 2014: Stor demonstration med kring 500 deltagare som tågar genom Jokkmokks marknadsområde. Tor L. Tuorda håller tal uppflugen på en snöhög vid Ája.

18 februari 2014: Rättegång mot åtalade aktivister i Gällivare tingsrätt. Alla aktivister fälls för våldsamt upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakt, skadegörelse, med mera. Nätverket Gruvfritt Jokkmokk hjälper till att betala aktivisters böter från tidigare insamlade pengar.

24 februari 2014: JIMAB får av Bergsstaten ett undersökningstillstånd öster om Nautijaur för undersökning av ännu en malmkropp som bolaget tycker är lovande. JIMAB döper sin inmutning efter en anonym myr mitt i inmutningen så att det ska bli svårare att förstå att Natura 2000-området Jelka-Rimakåbbå faktiskt är hotat.

21 april 2014: Johanna Lindberg, Magnus Sjögren och Tor L. Tuorda hänger Gruvfritt Jokkmokks vandringsutställning Om gruvan kommer på Kulturens Hus i Luleå. Utställningen är producerad tillsammans med Uppsala universitet och KTH och ger en seriös och fyllig information om vad som händer före, under och efter gruvexploateringar. Om gruvan kommer handlar framför allt om gruvhoten mot framför allt Gállok, men också Rönnbäck vid Tärnaby och Ojnare på Gotland. Utställningen vandrar till Umeå, Gällivare, Jokkmokk, Älvsbyn, Piteå och Visby.

6-7 augusti 2014: Tor L. Tuorda skildrar delar av Skelleftefältet, som Svartträskgruvan och Boliden på en resa till Umeå och en egen utställning på det samiska centret Tráhppie.

25-28 augusti 2014: Medborgardialog på Folkets hus i Jokkmokk.

4 september 2014: Tor L. Tuordas utställning på Tráhppie byts ut till utställningen Om gruvan kommer. Vernissage. Astrid Lindstrand Tuorda, Magnus Sjögren och Tor L. Tuorda framför jojklåten Merraniejdda före Sofia Jannok som uppträder med en gitarrist.

9 september 2014: Gruvdebatt på Folkets hus i Jokkmokk inför valet.

15 oktober 2014: En gata ockuperas utanför kommunalkontoret i Jokkmokk med anledning av att Beowulf Minings styrelseordförande Clive Sinclair Poulton kommit på besök. Systrarna Maxida och Mimi Märak framför rap och Spoken Word genom ett PA riktat mot förvaltningsbyggnaden. De kräver också att få träffa Clive, vilket de får. Ett filmteam skildrar allt de gör.

Februari 2015: Mark och Miljödomstolen dömer JIMAB att betala skadestånd till den markägare från Björkholmen som fått sin skog sönderkörd.

Februari 2015: Bergsstaten går emot länsstyrelsen i Norrbotten och skickar ärendet om bearbetningskoncession i Gállok vidare till regeringen för avgörande.

April 2016: Ny prejudicerande dom vad gäller gruvan vid Norra Kärr vid Vättern gör att en mer dynamisk helhetssyn måste tas innan beslut om bearbetningskoncessioner. Henrik Blind säger i SVT Norrbotten:

– Dels så välkomnar jag den här domen, säger Henrik Blind, miljöpartist i Jokkmokk. Det visar ju att den massiva kritik som har riktats mot den nuvarande minerallagstiftningen att den får också stöd nu av en rättsinstans. Det känns ju väldigt bra. Samtidigt så känner jag att det är tragiskt att ett sådant här avgörande måste fattas av en domstol. Så det är på ett sätt också ett misslyckande för lagstiftaren.

Hur menar du?
– Att lagstiftaren inte har ringat in den här frågan om att man i ett så tidigt skede som möjligt måste se vilka miljömässiga konsekvenser en sådan här stor gruvetablering kan ge inte bara i själva gruvområdet utan också i omgivningen, säger Henrik Blind.

13 december 2016: Bergsstaten avslår Bolidens bearbetningskoncession i Laver. Detta på grund av att gruvetableringen anses hota ett antal Natura 2000-områden vid Piteälven. Att Bergsstaten avslår någonting är ovanligt. Bör bero på domen för Norra Kärr (se ovan).

Februari 2017: Länsstyrelsen ville inte yttra sig utan skickar tillbaks ärendet om gruvtillstånd till Bergsstaten. Som skäl anges att JIMAB:s underlag om hur Laponia kunde påverkas av en gruva i Gállok var för undermålig och att frågan egentligen var ett fall för UNESCO. Bergsstaten tyckte inte om denna ursäkt.

Mars 2017: Länsstyrelsen ansåg att de ändå kunde yttra sig, men med samråd mellan Riksantikvarieämbetet, Bergsstaten, Naturvårdsverket och Beowulf Mining.

Juni 2017: Länsstyrelsen vill inte yttra sig innan frågan om påverkan på Laponia utretts färdigt av Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Åter igen skickas ärendet till Bergsstaten.

Oktober 2017: Regeringen bestämmer att Länsstyrelsen i Norrbotten ska yttra sig om en gruva eller inte gruva i Gállok senast den 1 december 2017.

30 november 2017: Länsstyrelsen avstyrker Beowulf Minings ansökan om gruvtillstånd och ärendet skickas till regeringen för avgörande. Länsrådet Johan Antti kommenterar beslutet:

– För Jokkmokks kommun innebär en gruvetablering positiva samhällseffekter under driftsperioden. Men en gruvetablering som har en kort livslängd och som innebär betydande statliga investeringskostnader för nödvändig infrastruktur är inte samhällsekonomiskt försvarbar ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Med tanke på att det samtidigt handlar om en verksamhet som kan medföra oåterkalleliga ingrepp i naturen och bestående påverkan på markanvändningen, så bör en bearbetningskoncession inte beviljas.

16 juni 2018. Svenska Dagbladet inleder en artikelserie om Gállok och en mängd andra samiska frågor.

September 2018: Ur SvD:s Näringslivsbilaga: ”Sverige får ny kritik för behandlingen av samerna – och uppmanas att omedelbart ge dem inflytande över beslut som rör exploatering av mark inom renskötselområdet. Beskedet kommer ifrån 47 utrikesministrar som samlas i Europarådets ministerkommittén. SvD har sökt statsminister Stefan Löfven (S) som fortsätter ducka i frågan.”

5 januari 2019: Beowulf Mining skriver debattartikel i SvD: Osäkra spelregler hot mot gruvindustrin “Den bristande rättssäkerheten för etablering av gruvor drabbar inte bara enskilda kommuner och gruvföretagens investerare, utan hela Sverige. Det riskerar att bidra till avfolkning av glesbygden när livsviktiga industrietableringar uteblir, skriver Kurt Budge och Göran Färm, Beowulf Mining.

30 november 2020: Ett enigt konstitutionsutskott ger gruvbranschen rätt i sin kritik om bristfälliga tillståndsprocesser och prickar näringsminister Ibrahim Baylan (S) i hanteringen av fallet Beowulf Mining och gruvprojektet Kallak. Läs.

8 juni 2021: Gruvan kan ge mycket stor påverkan på världsarvet.

Views: 81