Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och göra dem kristna. Under cirka två veckor varje år i januari tvingades samerna befinna sig på marknadsplatserna.
I Jåhkåmåhkke, Jokkmokk, eller Dálvvadis, som var det ursprungliga namnet för en av den skogssamiska Jokkmokks lappbys vinterboplatser, byggdes raskt en kyrka, timmerkåtor, timmerstugor och timrade bodar. Enligt Kjell-Åke Aronsson, fd. chef på Ájtte, fjäll- och samemuseum, hade 1609 redan hunnit uppföras 111 byggnader på den tallås där Hembygsgården och Hälsocentralen nu ligger. Hela åsen torde ha avverkats för att få virke och ge plats för alla byggnader. Det första kalhygget i nuvarande Jokkmokks kommun!
Som Lappstan i Arvidsjaur kunde också Jokkmokk ha sett ut idag. Men kring 1750 kom elden lös i kyrkbyn och spred sig snabbt. De flesta kåtor, stugor och bodar brann upp. Också kyrkan blev lågornas rov. De fåtaliga byggnader som inte brunnit upp revs när kyrkplatsen flyttades.
Av alla bebyggda marknads- och kyrkplatser i Sábme, Sápmi, Saepmie finns bara den i Arvidsjaur kvar. De andra har antingen brunnit upp eller rivits. I slutet på 1800-talet upphörde Jokkmokks skogslappby att existera. Den svenska staten ansåg att betes-, jakt- och fiskelanden hellre skulle nyttjas av fjällsamerna i Tuorpon, vilka ansågs vara mer äkta samer. Detta bidrog troligen till att intresset för Dálvvadis, den urgamla skogssamiska vinterboplatsen, försvann.
En satsning där hela den gamla marknadsplatsen byggdes upp igen skulle bli ett stort lyft för Jåhkåmåhkke. Ritningar, om än inte så exakta, bör finnas kvar i arkiven. Kanske marknadsplatsen såg ut som den Skogsmuseet i Lycksele skissat på för Gammplassn?
Idag ser Gammplassn ut så här. Lika tomt som i Jokkmokk…
Views: 49
Ett svar på ”1750 brann Jokkmokk”