Silverberget var den lulesamiska släkten Spiks

Min son Anton och jag besökte gruvfältet på Gedkevárre i slutet på 1990-talet. En sorglig syn.

Efter ett kommissionsbesök 1660 räknade den svenska staten på kostnaderna för att bryta silvermalmen på fjället Gedkevárre i Badjelánnda (heter Silbbatjåhkkå idag) och frakta malmen i renpulkor till hyttan i nuvarande Kvikkjokk där malmen skulle krossas och smältas.

Det blev en dyr affär för Sverige. Men England, Spanien och Frankrike hade ju farit runt och koloniserat bland andra Sydamerika och stulit sig ädla metaller. Sverige ville inte vara sämre. Från 1661-1702 pågick bergsrörelsen som gav Sverige totalt  532 kilo silver och drygt 100 ton bly.

I Kenneth Awebros bok om Luleå silververk, som hyttan i Huhttán/Kvikkjokk och gruvorna i Badjelánnda och Sarek kom att kallas, räknas de höga kostnaderna för gruvstarten upp. Också summan kommissionen hade för sitt besök, samt kostnaden för att köpa Gedkevárre: Resan till Lappmarken kostade drygt 1800 dl kmt*. En av de minsta utgifterna var de 4 dr och 1 16 öre kmt som kommissarierna gav till “Thore Anderssons fader” för berget Kerkevare.

Jag bläddrade genom personregistret i Filip Hultblads bok, Från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken och fastnade till slut för en Tore Andersson som kunde vara den i boken nämnda. Denne hade en fader som hette Anders Andersson och två bröder. Alla fyra Anderssons hette också Njarka. Tyvärr fanns inga årtal nedskrivna men den ene av Tores bröder gifte sig 1711. Denne Tore kunde stämma på Thore som ägde silverberget, men för att vara riktigt säker ringde jag upp släktforskningsoraklet Börje Öberg. Jo sa Börje, de där Njarka var spikare. Släkten Spik i Jåhkåmåhkke härstammar därför från Andersson Njarka. Börje hade också information om att bara en av bröderna kunde föra släkten vidare. Alla bröder blev pappor till många barn men alla barn dog i tidiga åldrar, utom barnen för en av bröderna.

Anders Andersson Njarka sålde således berget på sitt skatteland till den svenska staten för en struntsumma. Skrämd av överheten och stundens allvar kanske. Sverige var ju i krig och behövde desperat silverpengar.

Köpet visar med all tydlighet att samerna faktiskt ägde markerna i Sámeädnam. Undra hur stor köpeskillingen var för berget Gironvárri, som nu täms på alll sin malm och som gett hundralats miljarder till den svenska statskassan, eller Julevädno vid Bårjås, där Porjus kraftverk byggdes, som ju också gett stora summor till Sverige?


* dr=daler, kmt=kopparmynt      

Visningar: 70

2 svar på ”Silverberget var den lulesamiska släkten Spiks”

  1. Engelsmännen var först med att kolonisera norra
    Sveriges råvaror.
    Före svenskarna.
    Som t ex The Giellivare Company.
    Finns en relik kvar längs Luleälven kallad “Engelska Kanalen”.
    Grävd för engelsmännens verksamhet.
    Senare tog svenske kungen över hela rasket.
    Men under hela förloppet, och även nu, så räknas inte vi som “svenskar” utan som någon som kan användas i koloniala syften.
    Det är nog den sista delen av världen som kommer att avkoloniseras.
    Till stor del beroende på den otroligt effektiva rasbiologin som Herman Lundborg drev i Uppsala. Godkänd och införd av socialdemokratin.
    Folk söderut tror fortfarande att vi är “en lägre stående ras”.
    Dessvärre har de samiska organisationerna inget intresse av att ta bort det, tvärtom så förstärker de gärna skillnaden på de två “folkslagen” här i norr.
    If you cant beat them join them?

  2. Kul med fakta.
    Särskilt när fördomar och förtal gett oss vår syn på oss själva här i nordliga länen.
    Som nu med Tv-serien “Andra åket”…
    Fullspäckad med de vanliga fördomarna SVT häver ur sig.
    Nu ska vi betala TV-skatt till våra plågoandar.
    Skattesmitning är ett brott värre än mord i konungariket Sverige.
    Bara se glad ut?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *