Fotografier på H. Fotografier från Kvikkjokk och andra platser i Sábme och Västkusten som sällan eller aldrig har publicerats. Ett beskrivande ord på H bara. Vissa tydliga, andra med en eller flera bottnar. Vackra, vedervärdiga, mysiga, hemska. Klicka på fotografierna för att göra dem större. … Fortsätt läsaFotografier på H
Stort sarvhorn vid Randijaur. Fällhorn av rensarv 50 centimeters längd från rosenkransen till första lilla hornutväxten där jag håller vänster hand. 90 centimeter till andra större taggutskottet. Har aldrig sett något större. Jag hittade det i höstas. Skymtade bara några taggar som stack upp. Merparten … Fortsätt läsaStort sarvhorn vid Randijaur
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Minst 140 renar rasade utför Gasskájvvo. Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Samer i Udtja sameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Jag filmade för första gången en renskiljning med drönare 😀 Det var en välordnad session. Jag pratade en hel del med Alf Teilus om gamla tider. Lova att du kommer och hälsar på, sa … Fortsätt läsaSamer i Udtja sameby skiljer renar
Gjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos? När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något … Fortsätt läsaGjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos?
Renarna fattar, men inte Sverige. Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt efter en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige
Gammeldags skogssamisk kultur. Reportage i höstas publicerat i tidningen Samefolket. Text och bild: Tor Tuorda Som att förflytta sig till 1700-talet. Timrad renhage, timrade bodar, förrådsställningar och kåtor med åtta kanter. Trygga renar som runt benen och vajor som mjölkas. Så här såg det ut … Fortsätt läsaGammeldags skogssamisk kultur
Renmassaker utan respekt. I april dräptes minst två vajor och en kalv efter kvikkjokksvägen och två vajor vid Harads i en påkörning som bör ha skett i mycket hög hastighet. Bilens front blev totalramponerad med gor (maginnehåll från renarna) över hela bilen. Fruktansvärt onödigt att … Fortsätt läsaRenmassaker utan respekt
Gruvor stjäl jobben. Mitt tal på Jokkmokks marknad i minus 42. ”Jag heter Tor Lundberg. Jag har mina rötter högst upp i Lilla lule älvdal, i Njavve och Kvikkjokk. Idag bor jag en stor del av tiden i Randijaur, eller Ráddnávrre som är byns ursprungliga, … Fortsätt läsaGruvor stjäl jobben, mitt tal på Jokkmokks marknad 2012
