Under de senaste åren har stensatta eldringar blivit allt vanligare vid Kvikkjokk. Runt varenda liten eld folk ska göra måste stenar prompt anläggas. Det är som en mani. Överallt ser man dessa fasansfulla anläggningar. På grusstränder, sandstränder, inne i skogen. Överallt. Varför? Är det för att förhindra elden att sprida sig i gruset eller sanden? Är det någon form av vildmarksromantik, det är så här det ska vara, typ? Vart kommer detta ifrån. Skolan, Scouterna, någon överlevnadshandbok?
Mer förståeligt är att anlägga en stenring om man måste elda på torr skogsmark, men då måste stenarna läggas tätt mot varann, grävas ner i jorden och torven avlägsnas runt eldringen. Som en samisk arran, en eldstad i tältkåtan vilken också brukade vara stensatt under själva eldstaden, vilken ofta användes av flera generationer.
Lägger man stenarna direkt på torven ger detta en falsk trygghet eftersom torven under stenarna kan pyra och sprida sig utanför eldringen och så tar det eld efter att man lämnat eldplatsen.
Andra tråkiga följder av detta maniska stensättande är att stenarna man använder kan tillhöra en arkeologisk lämning som exempelvis en kokgrop, grav eller härd, vilka kan vara hur gamla som helst. Vidare är det vanligt att man finner obränd folie eller ”uppeldade” aluminiumburkar i eldstäderna. Jag mår verkligen illa när jag ser eländet och känner mig ibland tvungen att sanera bort skräpet. Det är sjukt hur vuxna människor kan bete sig…
Views: 230
