På 1970- och 1980-talen nådde den socialdemokratiska gräva-spräng-och-bygg-hysterin också Kvikkjokk. Mark exproprierades och sprängsalvor dånade. Stenar sprutade på plåttaken. Jag och min lilla familj tvingades hålla oss inomhus när sprängvarslen ljöd.
Myrar fylldes ut till parkeringsplatser. Grävmaskinerna gick varma, det gnisslade och brakade. Lastbilar for fram och tillbaks. Det var ett jävla liv. Och ingen ortsbo fick vara med och bestämma utformningen av det “nya”, “upprustade” Kvikkjokk utan allt skedde över bybornas huvuden.
Det var utveckling på gång. Som i städerna, helt i enlighet med socialdemokratins normer. Nu fick kvikkjokksborna bättre vägar, ännu en affär – tillika servicehus, vatten och avlopp och grönområden. Ju.
Fint va? Nej. Ingen bybo tyckte det var fint, förutom med vattnet då. Inte heller turisterna var så imponerade. Bara teknokraterna i Jokkmokk som på fullaste allvar trodde att Kvikkjokk nu äntligen skulle bli det turistiska paradis som man så länge drömt om. Kommunen fixade också till sig ett område där det skulle styckas av tomter som de senare skulle sälja.
Hur ser det ut idag? Blev det ett lyft för turismen som kommunpolitikerna med kommunalrådet Karl-Axel Nilsson (S) i spetsen självsvåldigt ville framtvinga? Servicehuset står öde.
Den senaste entreprenören som döpte om huset till Kvikkjokks Fjällcenter hyrde det och ville utveckla restaurangen med ett bättre kök, fick inte något gehör från ägaren Jokkmokks kommun. Då bad entreprenören om att få köpa huset och själva kunna ordna det. Men kommunen sa nej. Så nu står byggnaden tom i paradiset.
Husvagnsparkeringen då, som var tänkt att samla husvagnarna på parkeringsplatser med elplintar och tillhörande servicebyggnad?
Hela detta komplex med 40 uppställningsplatser är nu förbommat, där endast medlemmar i den ekonomiska föreningen Kvikkjokks Camping har tillträde.
Vanliga husvagns- eller husbilsturister får hitta sig en annan lösning för att övernatta i sina fordon. Som innan 1980 med andra ord. Kommunens tomter är sålda till ett företag i Jokkmokk som säljer dem vidare till hugade spekulanter.
Den så kallade utvecklingen har bidragit till fler båtar i deltat och en större frekvens av skotrar har gett ökad störning på djur och natur. Och på människor, både ortsbor och turister, som uppskattar lugn, ro och tystnad.
Berguven som jag hört hoa i Nammásj i 50 år har tystnat. De naturmänniskor som tidigare vallfärdade till byn har bytts mot motorintresserade. Jag tror faktiskt att just detta är ett av skälen till att den förväntade turistökningen har uteblivit. Detta trots att turismen i stort har ökat. Kvikkjokk, en gång fjällturismens vagga, har en enorm turistisk potential, men istället har byn utvecklats till en tummelplats för körglada kommun- och länsbor som framför allt tycks uppskatta dånet av trimmade motorer och lukten av avgaser.
Visningar: 289
Ja, det du beskriver är sorglig läsning. Jokkmokks kommun som har fått så mycket gratis av Marknaden och Sarek. Kommunen har under alla år jag bott i Jokkmokk inte begripit någonting. De har aldrig haft någon känsla eller kunskap för turismen och de krav man ställer.
Nu kan man se hur det gått. Jokkmokk har tappat mark när det tex gäller fjällvandringen och Kvikkjokks nämns inte som “pärlan” längre.
Jag vill påstå att den riktiga dödsstöten kom när STF gjorde sig av med fjällstationen, eller egentligen redan då man började “missköta den” med att arrendera ut.
Tänk om STF och Jokkmokks kommun t.ex hade hjälpts åt att rusta upp anläggningen och kanske bygga en till stuga efter Kungsleden söder om Kvikkjokk, Vandringsturismen hade fått ett enormt lyft och STF hade kunnat behålla sin anläggning och förmodligen också utvecklat den. Hade man dessutom förbättrat leden mellan Stadda och Piekehaure hade man fått en fin “sväng” för vandrare som ej vill tälta.
Men för sent skall syndan vakna som man säger. Och skall man vara riktig ärlig så har väl stämningen i K-jokk inte direkt varit utvecklande för byn.
Tack för ditt svar Kalle!
Jaså Dalmas, det var inte illa 🙂
Kan man bli det bara så där? Jag menar för att bli jokkmokkare krävs typ tre generationers närvaro…
Ja, så är det. Kommunen lever på gamla meriter och tycker det är nog med att ha folk i sin turistbyrå.
Ingen proffsig, bred och långsiktig marknadsföring har gjorts någonsin. Man har nöjt sig med amatörer som kastat ihop några texter och tagit några kort. Men jag är säker på att det kommer att vända inom kort 🙂
Att STF dragit sig ur sina klassiska tassemarker är märkligt?
Tyvärr vill jag inte gå in på stämningen i Kvikkjokk för då kan jag bli stämd. Men visst, du har rätt här också. Det är som om en förbannelse från det mörka 1600-talet vilar över byn…