Utdikade våtmarker i Sápmi

Utdikade våtmarker i Västerbotten. Det är sanslöst så många myrar som dikats ut och blivit torrlagda.

Kartan från Skogsstyrelsen visar grävda diken och utdikade våtmarker i Sápmi. Kartvyn visar Västerbotten öster om Lycksele. Välj diken i rullmenyn till vänster och kalibrera in kartan i den horisontella rullmenyn mellan terräng och flygfoto för att göra alla diken extra tydliga, länk till kartan:

Den enorma mängden av diken grävt framför ut allt av nybyggarna, för att skaffa mer odlingsmark för mat till sina kreatur. Den svenska staten gjorde sitt yttersta för att få småbrukare att dika ut myrar, som i sitt ursprungliga skick ansågs vara värdelösa. En läsvärd artikel om utdikningarna finns här: länk.

Utdikade våtmarker i Sápmi

I Sápmi skedde utdikningen på samiska marker. Marker som samerna ägt och skattat för i fem hundra år, vilka kronan (staten) emellertid stulit för att också norra Sverige skulle nå ett högre svenskt mål än den befintliga renskötseln. Boskapsskötsel och agrar kultur! Att kultivera är kultiverat! Den statliga satsningen gick ut på att ge bidrag för att dika ut myrar, vilket allvarligt hämmar samiskt liv och bärgning. Framför allt är skogsrenskötseln drabbad, med livsviktiga myrar som betesmark och där fläktande vindar minskar renarnas insektsplåga.

På de torrlagda myrarna skördade småbönderna kreatursfoder. Förvisso nyttjade de också så kallat myrhö på många opåverkade myrar (norrlandsstarr, olika fräkensorter, med mera). De utdikade myrarna där det går att odla vallhö ansågs dock vara det mest högstående och kloka nyttjandet av våtmarkerna.

En 250-årig parentes

Äventyret med jordbruk i Sápmi blev dock till en knappt 250-årig parentes i historien. Korna och jordbruket försvann medan renarna och jordbruket bestod. Försvann gjorde också den skogssamiska kulturen nedanför den idag sydligaste skogssamebyn Malå. Den rensade den svenska staten bort lika effektivt som vattnet ur myrarna. Söder om Lycksele var skogssamerna som levde traditionellt i vägen för den svenska kolonisationen.

Nästan alla de slåttermarker som bönderna med stora umbäranden bröt och dikade ut växer nu successivt igen.

De enorma arealerna med torrlagda våtmarker läcker konstant stora mängder av metan, lustgas och koldioxid till atmosfären. Utsläpp av klimatgaser kan staten med enkla, billiga och effektiva medel se till
återställa genom att plugga igen diken. När våtmarkerna blir naturliga igen tjänar de också som brandgator i eldfängda tallplanteringar men bidrar också till ökad biologisk mångfald och ger ett bättre renbete.

Mera i ämnet på denna blogg:
Myren/mossen, ett historiskt arkiv som måste bevaras
Mina vänner i Återställ Våtmarker på torvaktion vid Kumla

Jag är tacksam om du vill stödja mitt bloggande med en donation på Swish 0702300955

Tack💚





Visits: 178

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *