Samisk duodje i tenn och silver. Under förra årets Jokkmokks marknad visades en mäktig samisk uställning på Sámi Duodji med tenn, silver och tyg. Från Sámi Duodjis hemsida: ”Katarina Spik Skum tog emot Asa Kitok-stipendiet 2021 och nu ställer hon ut på Sámi Duodji. Utställningen … Fortsätt läsaSamisk duodje i tenn och silver
Solsemester på sandmagasin. Ordet sandmagasin låter fint och får nästan tankarna att löpa till bad och solning på vackra stränder i typ Västindien. En ny drive gruvbolaget Boliden kan ägna sig åt för dra in mera pengar kan vara att tillgängliggöra exempelvis sandmagasinet i Aitik … Fortsätt läsaSolsemester på sandmagasin
Faser i Sveriges kolonialism i Sábme. Att Sverige är en kolonialmakt är ingen nyhet. Som bland andra Belgien, England, Frankrike och Spanien. Det är ett vedertaget faktum. Åtminstone hos folket som koloniserats och i den akademiska forskarvärlden. Sverige har trängt in i och lagt under … Fortsätt läsaFaser i Sveriges kolonialism i Sábme
Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
I Nása, Nasafjäll, började den svenska staten bryta silvermalm år 1635. Samer tvingades att med sina renar dra malmen i pulkor till smältverket vid Säddvájávrres strand cirka 4,5 mil österut. Bland andra historikern Kenneth Awebro har skildrat denna mörka epok. Gruvprojektet var Sveriges svar på de … Fortsätt läsaNasa, ett nytt Alta?
Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
På ABF i Älvsbyn öppnade igår kväll vår utställning Om gruvan kommer, producerad av nätverket Gruvfritt Jokkmokk, Urbergsgruppen, Uppsala universitet, föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck, Björkvattsdalen, Tärnaby, samt föreningen Bevara Ojnareskogen. Utställningen är tidigare visad i Luleå, Jokkmokk och Gällivare. Vi kom till dukat bord … Fortsätt läsaOm gruvan kommer, till Laver
