Renskötaren Rickard Länta från Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk berättar om klimatsmart mat och skogsbruk. Han tycker det är märkligt att avskogningen i Brasilien kallas skövling medan avskogningen i Sverige kallas skogsbruk. Se och dela den en minut långa videon så mycket ni vill 🙂 Träffar: … Fortsätt läsaKlimatsmart mat
Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri Påhlsdotter Christnat den 13 sept ytterst wid –allaträsk, … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där visades endast mindre båtar. En … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Rickard Länta från Jåhkågasska sameby berättar om hur det så kallade skogsbruket förstör renbetet och det samiska kulturlandskapet. I detta fall vid Tjåmotis efter Lilla Lule älv är statliga Fastighetsverket de skyldiga, men alla skogsbolag agerar respektlöst mot både renskötselns behov, naturvårdens och kommande generationers. … Fortsätt läsaSkogsbruket saboterar renbetet
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all undervegetation, inklusive marklavar, har utrotats. … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
. . Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF att naturen, med vilka medel som helst, skulle skyddas från människan. Något som också gällde samerna, trots att de levt och verkat i Sábme långt innan … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Jokkmokks kommun administrerade tidigare ett ekonomiskt understöd kallat Lapska staten. Stödet var riktat till samer som hade det knapert. Ingen annan kommun i hela Sábme hade någonting liknande. I analysen Samer – historik och Aktuell situation, Uppsats i rättskunskap, särskilt förvaltningsrätt, Socialhögskolan i Umeå 1973, … Fortsätt läsaLapska staten i Jokkmokk
Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten som en samisk man från … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var tredje timme dygnet runt. Klockan … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
“Kommunledningen i Jokkmokk med kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) vill ha en gruva i Gállok till varje pris, oavsett miljökonsekvenserna eller de orimliga samhällskostnaderna. De anser sig veta bättre än länsstyrelsens, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets samt Sametingets samlade kompetens. Dessa fyra expertmyndigheter har kommit till slutsatsen att gruvprojektet … Fortsätt läsaHenrik Blind: Skrik om kris hjälper inte Jokkmokk
De har själva ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret bara, på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och välfärd. Tidigare var det Vattenfall och skogsbolagen eller takpannefabriken eller … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk strålande framtid
Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: Jokkmokks marknad har hållits på samma plats i över … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia
På Rasbiologiska institutets fotosamling med avbildade samer skrollar jag förbi ansikte efter ansikte. Lappar i Karesuando, lappar i Jokkmokk, lappar i Jämtland. På nätet presenteras långtifrån alla de tusentals samer som rasbiologerna avbildat, men där finns ändå tillräckligt många för att man ska få en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på ett sätt som påverkar hela den … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Jag har blivit remissinstans! Nedan följer det yttrande jag gjort till Miljö- och Energidepartementet 🙂 Remissyttrande om Laponiaförvaltningen Tor L. TuordaDnr M2016/02649/Nm Till att börja med vill jag uttrycka min tacksamhet för att jag, som samisk privatperson inte medlem i någon sameby, också getts möjlighet … Fortsätt läsaMitt yttrande på remiss om laponiaförvaltningen
När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något och kastat kalven. Enligt en renskötare som … Fortsätt läsaGjorde ACE att renkalven dog i Muttos?
Det råder delade meningar om vem som har rätt att kalla sig same och få rösta i Sametinget. Vissa anser att det räcker med att uppfylla villkoren som sametingets politiker själva har utformat, vilka hittas på Sametingets hemsida: För att bli upptagen i sameröstlängden ska du uppfylla två kriterier. … Fortsätt läsaExploateringssamer skapar oro
Greta höll i en matlagningskurs i det fantastiska Geunja väster om Ammarnäs. Så blev det ännu en kurs i Tärnamo söder om Tärnaby där deltagarna fick lära sig ta reda på allt från två renkroppar. Sedan matlagning på Samernas i Jokkmokk och anrättningar med örter, njuranfetasvept … Fortsätt läsaGreta Huuva
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
“Jag sitter och håller andan och känner mig drabbad och blir chockad över hur lite man vet om den samiska historien och den samiska kulturen. Jag sitter och skäms över att jag inte har bättre koll,” säger journalisten Tilde de Paula Eby i TV 4:s … Fortsätt läsaSameblod chockar svenska journalister
I Gállok 2013 var jojken framträdande med tio samiska artister 🙂 . . Träffar: 71
Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra kärleksfullt i händerna när de glatt … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Astrids sju år, 14 terminer, har rasslat förbi fortare än vad man har kunnat förstå. Nu är den trygga tillvaron på Sameskolan förbi. Nu väntar sjuan på Östra skolan, en ny tillvaro, en ny ålder (dotra blir 13 den 1 september) och nya kompisar. Man … Fortsätt läsaSista skolavslutningen på Sameskolan
Just innan skidturen på grönlandsisen 1883. Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa. Jag har sett denna bild många gånger förut, men aldrig analyserat den som nu. Bägge två har korta och för den tiden rätt smala skidor. Mest troligt är de hemmagjorda av … Fortsätt läsaSkidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut
Renar söker mat på en halvt framtinad odling vid Kyrkås efter väg E45. Vissa bönder blir förbannade för att renarna betar på tegarna. Men vad annat är att vänta. Serverat bord efter en snörik vinter. Träffar: 109
Besökte Härjedalens fjällmuseum igår. Fenomenala fotoutställningar av Ingemar Lind och Mats Ricklund, fina utställningslokaler, trevlig personal och gott kaffe.Men utställningen var tyvärr en besvikelse. Svenska folkdräkter, spinnrockar, hästgrejer, smörtinor……bakattiraljer och en fullskalig modell av en handelsman sittande vid sitt skrivbord.Cirka 90% av utställningens skildrar bondekulturen … Fortsätt läsaMuseum reducerar samisk existens
