Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom den första ogiltigförklarades. Utfallet … Fortsätt läsaSamer mot samer efter statens dribblande
Träffar: 138
Lisa Röstlund på DN gör åter igen en grymt bra insats (klicka här för att läsa) där hon beskriver Sveaskogs fortsatta härjningar. Hur Sveaskog kräver samebyars tystnad från de så kallade samråden, hur Sveaskog hämnats på älgjägare som varit kritiska till skogsbolagets skogsmissbruk, hur Sveaskogs … Fortsätt läsaSveaskog straffar kritiker och tystar samer
Bilden: Gammelskog vid Standárjåhkå i Laponia, Huhttán/Kvikkjokk, Sábme (lulesamiska).© Tor Lennart Tuorda/Naturfotograferna. Lappland, lappskojs, lapphund, Lapporten, lappmark, lappsparv, lappmes, lappsko och så har vi fjällfloran där många av de mest sällsynta arterna just har lapp- i sin förled. Faktiskt ett trettiotal, som lappdraba, lappranunkel och … Fortsätt läsaByt namn på Lappland
På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia
Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjerna huggs upp till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt ritas in på kartor. … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder per dag på … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka svenskar till Sáme … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: Jokkmokks marknad har hållits på samma plats i över … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia
Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Jag har blivit remissinstans! Nedan följer det yttrande jag gjort till Miljö- och Energidepartementet 🙂 Remissyttrande om Laponiaförvaltningen Tor L. TuordaDnr M2016/02649/Nm Till att börja med vill jag uttrycka min tacksamhet för att jag, som samisk privatperson inte medlem i någon sameby, … Fortsätt läsaMitt yttrande på remiss om laponiaförvaltningen
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra kärleksfullt i händerna när de glatt … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd
