När det statliga rasbiologiska institutet blev verklighet 1921 genomsyrade rasismen det svenska statsetablissemanget. Samer, romer, judar och tornedalsfinnar ansågs tillhöra så värdelösa raser att de knappt kunde ta hand om sig själva. Och samerna som folk skulle dö ut inom en snar framtid, sades det. … Fortsätt läsaRasbiologin blev (folkmords)lag
Arvet och tystnaden är en dokumentärfilm i tre delar om Jåhkågasska tjiellde, en fjällsameby verksam i Jokkmokks kommun. Det är en djuplodande skildring om livet i en sameby, om konkurrens, yttre hot, samiska rättigheter, inre stridigheter, överföring, identitet med mera. Någonting liknande har aldrig gjorts. … Fortsätt läsaFilmtrilogin Arvet och tystnaden
Jokkmokks lappby har urgamla anor. Ingen vet hur gamla. Troligen från Gustav Vasas tid på 1500-talet då det blev viktigt att kunna kontrollera också folket i norr och ta upp skatt för marker som kungen sade sig äga. Innan dess torde samerna själva ha delat … Fortsätt läsaJokkmokks lappby
– Jag är då lika mycket lapp som Tor, sa en 75-årig herre i en by utanför Jokkmokk som var förespråkare till den planerade gruvan i Gállok. – Min man är lika mycket same som Tor, yttrade en medelålders kvinna gift med en annan gruvkramare. Det … Fortsätt läsaDet handlar om samiska principer
I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från … Fortsätt läsaNär media går gruvindustrins ärenden
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna jättelika exploateringen blir verkligheten är … Fortsätt läsaRenflytt vid berget Átjek och Gállok
Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde låter sina renar … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Inte ens transporten av vindkraftverkens torn får tillfalla norrbottniska åkare. Här en transport från Nederländerna från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar aldrig förvånas över antalet märkliga och mäktiga myndigheter som statsmakten skapat på löpande band. Alla verklighetsfrånvända lagar, all inkompetens som frodas, det … Fortsätt läsaVindkraftspark beslutas av inkompetent delegation
Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för att renarna inte alls … Fortsätt läsaVindkraft är Green Colonialism och Vasavinds What Local People
Träffar: 57
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
För 20 år sedan tänkte jag skriva en artikel om de tydliga förändringar i väder, före, isförhållanden, med mera, som jag under mina 20 år som jägare, fiskare och naturfotograf lagt märke till i skogar och på fjäll. Då fanns inget forum där jag kunde publicera … Fortsätt läsaMin historia med klimathotet
Många kommuner i norra Sverige jublar när gruvdrift kommer på tal. Också Jokkmokks hittills gruvfria kommun. Kören av euforiska hallelujastämmor ger röst åt exploatörernas propaganda. Alla nya jobb, och infrastrukturen, och det ekonomiska uppsvinget, utvecklingen! Jokkmokk ska få ta del av vinsterna. Inte göra om … Fortsätt läsaGruvor stjäl jobben
