Fjället Hárrevárddo lyser vit längst bort och berget Átjek till höger från dammen till Parki kraftsstation. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
Kvinnor är osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man Nils Andersson Svart (1716) nyttjade tillsammans Pål Andersson Svart … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter, renskötare i Randijaur och Gállok
På Rasbiologiska institutets fotosamling med avbildade samer skrollar jag förbi ansikte efter ansikte. Lappar i Karesuando, lappar i Jokkmokk, lappar i Jämtland. På nätet presenteras långtifrån alla de tusentals samer som rasbiologerna avbildat, men där finns ändå tillräckligt många för att man ska få en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
